Alexandra_W
Trådstartare
Fblstoet har en senskideinflammation. i carpus ena fram, det är senskidan till långa tåsträckaren som inte 'mår så bra'. I vintras, innan jul, kom hon in från hagen med ett extremt svullet knä, DV var ut, fick finadyne i 5 dgr och boxvila. SVullnaden la sig men kvar var en galla (i senskidan). Klinikkoll med rtg + ultraljud fastställde diagnosen. Behandlades med tuppkam och kortison, och gallan gick ner ganska omedelbart och knäet blev svalt och torrt. Stod 2 v på box, sen utsläpp. Knäet fint trots lek och bus, sen kom det regn och lera och så var det galligt igen. Vet sa först avvakta, men när det inte gav sig så in igen. Där UL visade att hon inte alls var bättre och det fanns fibrinstråk =/ Ny behandling, i både senskida och carpalled. Direkt ut i hage. Gallan gick ner på en vecka, och knäet har sen dess hållit sig jättefint.
Tills för 2 veckor sen då det kom en liiiiten galla på samma ställe. Bokade tid på klinik, fick tid en vecka senare. Dagen innan klinikbesök säger det pang poff och gallan blir JÄTTESTOR.
Behandlades återigen i senskidan med tuppkam och kortison, fick 5 dagar finadyne med, och så boxvila med promenader. Gallan gick ner med 95% inom 3 - 4 dygn, men sen vände den upp igen. Jag ringde då och pratade med vet som förlängde boxvilan från de initiala 5 dygnen till 2 veckor, dvs fram till ÅB. Och som la till att det inte var jordens undergång att gallan inte gått ner/gått upp lite igen, och att jag fick vara beredd på att den kunde bli kronisk, men att den absolut INTE fick bli hård.
Gallan har dock hela tiden varit supermjuk. Fast imorse märkte jag att den var lite hårdare. Fortfarande såpass mjuk att man kunde 'trycka in' den (så buktar den ut nedanför ligamentet istället). Men ändå markant hårdare än tidigare. Efter några h i sjukhagen var den mjukare igen, men ändå inte lika supermjuk som innan. Tyvärr kan jag inte nå vet den här veckan och höra, pratade med min hemmavet igår, som tyckte att 'det är ju väldigt svårt för mig att säga som inte sett hästen 'från början' och kan avgöra hur det förändrats från det initiala skedet'.
Men, nu i morse kom ju såklart funderingen på 'hur hård är hård?'. Gallan får absolut inte bli hård, då var det in igen ögonaböj. Men när är det fara? Är det det bara den blivit hårdare men fortfarande är mjuk? Eller om den blir hård-hård
Andra frågan är promenaderna. De ska enligt beh vet succesivt utökas. Kruxet är att stollhästen (som - det ska hon ha cred för - är kolugn i sin lilla hage och inte stojar där) i princip inte går att promenera, hon är mer vild än tam och bara taktar, exploderar och far. Något hon ju absolut inte ska. Så jag la ner promenaderna och gav henne lite större hage. (Med ledninga v att vet när vi från början pratade om 5 dygn boxvila och sen vanlig hage om hon inte sprang, tyckte att om hon rör sig mycket is kritt i hagen, så behöver hon inte promeneras). Men nu undrar jag ju såklart om den här 'försämringen' av gallan hänger ihop med de uteblivna promenaderna? Hon rör sig en del (i skritt) i sjukhagen, men mest står hon ju still?
Tills för 2 veckor sen då det kom en liiiiten galla på samma ställe. Bokade tid på klinik, fick tid en vecka senare. Dagen innan klinikbesök säger det pang poff och gallan blir JÄTTESTOR.
Behandlades återigen i senskidan med tuppkam och kortison, fick 5 dagar finadyne med, och så boxvila med promenader. Gallan gick ner med 95% inom 3 - 4 dygn, men sen vände den upp igen. Jag ringde då och pratade med vet som förlängde boxvilan från de initiala 5 dygnen till 2 veckor, dvs fram till ÅB. Och som la till att det inte var jordens undergång att gallan inte gått ner/gått upp lite igen, och att jag fick vara beredd på att den kunde bli kronisk, men att den absolut INTE fick bli hård.
Gallan har dock hela tiden varit supermjuk. Fast imorse märkte jag att den var lite hårdare. Fortfarande såpass mjuk att man kunde 'trycka in' den (så buktar den ut nedanför ligamentet istället). Men ändå markant hårdare än tidigare. Efter några h i sjukhagen var den mjukare igen, men ändå inte lika supermjuk som innan. Tyvärr kan jag inte nå vet den här veckan och höra, pratade med min hemmavet igår, som tyckte att 'det är ju väldigt svårt för mig att säga som inte sett hästen 'från början' och kan avgöra hur det förändrats från det initiala skedet'.
Men, nu i morse kom ju såklart funderingen på 'hur hård är hård?'. Gallan får absolut inte bli hård, då var det in igen ögonaböj. Men när är det fara? Är det det bara den blivit hårdare men fortfarande är mjuk? Eller om den blir hård-hård
Andra frågan är promenaderna. De ska enligt beh vet succesivt utökas. Kruxet är att stollhästen (som - det ska hon ha cred för - är kolugn i sin lilla hage och inte stojar där) i princip inte går att promenera, hon är mer vild än tam och bara taktar, exploderar och far. Något hon ju absolut inte ska. Så jag la ner promenaderna och gav henne lite större hage. (Med ledninga v att vet när vi från början pratade om 5 dygn boxvila och sen vanlig hage om hon inte sprang, tyckte att om hon rör sig mycket is kritt i hagen, så behöver hon inte promeneras). Men nu undrar jag ju såklart om den här 'försämringen' av gallan hänger ihop med de uteblivna promenaderna? Hon rör sig en del (i skritt) i sjukhagen, men mest står hon ju still?