När är det dags?

JagKanske

Trådstartare
Har en 8,5 årig Storpudeltik som jag går fram och tillbaka med i tankarna. Hon är min första hund och min absoluta favorit. Vi har gått igenom så otroligt mycket tillsammans och jag vet inte vad jag ska göra utan henne.
Men, hon föddes med ett ryggfel som gör att hon har ont bak i ländryggen. Detta har vi kunnat hantera med Metacam men sista månaderna har det blivit värre och hon har mest legat och sovit. Ser inte ut att ha ont då hon döljer det väl och gör ibland saker så man undrar men hon har också ibland börjat kunna halta baktill vid promenad. Hon reagerade med stelhet i bakbenen hos veterinär. Då provade vi Cartrophen sprutor i januari och nu verkar hon faktiskt piggare!

Men man ska också lägga till att hon snart gått i 9 år med denna ryggen, hon har alltid någon annan sjukdom på gång, varit in och ut veterinären ofantligt många ggr.
Imorgon ska vi dit igen då hon helt plötsligt gått upp i vikt och kan inte gå ner den, så ska se om det är sköldkörteln.
Min yngsta hund har börjat lukta henne mycket på hennes vulva.. vet inte hur jag ska tolka det? Hon är kastrerad, dock problem med inkontinens, men ser inga konstiga flytningar och då har hon förr haft mycket uvi.

Vill vara förberedd inför imorgon, vet inte vad jag ska göra om hon är mer sjuk. Där finns en gräns för hur länge man ska prova saker, hon ska inte behöva ha ont eller må dåligt men det är så svårt att avgöra när den gränsen är nådd när det är så diffust tycker jag.

Vill absolut inte ens tänka på avlivning men för hennes bästa måste jag ha med det i tankarna. Och även om man inte gärna vill erkänna det så är det en ekonomisk fråga också, pengar har jag absolut för henne men samtidigt vill man inte lägga ut hur mycket som helst om det ändå är dags för att man är egoistisk.

Eftersom jag aldrig varit i denna sitsen innan så vet jag varken ut eller in... behövde kanske bara få skriva av mig lite tankar. Bolla lite idéer.
 
Har en 8,5 årig Storpudeltik som jag går fram och tillbaka med i tankarna. Hon är min första hund och min absoluta favorit. Vi har gått igenom så otroligt mycket tillsammans och jag vet inte vad jag ska göra utan henne.
Men, hon föddes med ett ryggfel som gör att hon har ont bak i ländryggen. Detta har vi kunnat hantera med Metacam men sista månaderna har det blivit värre och hon har mest legat och sovit. Ser inte ut att ha ont då hon döljer det väl och gör ibland saker så man undrar men hon har också ibland börjat kunna halta baktill vid promenad. Hon reagerade med stelhet i bakbenen hos veterinär. Då provade vi Cartrophen sprutor i januari och nu verkar hon faktiskt piggare!

Men man ska också lägga till att hon snart gått i 9 år med denna ryggen, hon har alltid någon annan sjukdom på gång, varit in och ut veterinären ofantligt många ggr.
Imorgon ska vi dit igen då hon helt plötsligt gått upp i vikt och kan inte gå ner den, så ska se om det är sköldkörteln.
Min yngsta hund har börjat lukta henne mycket på hennes vulva.. vet inte hur jag ska tolka det? Hon är kastrerad, dock problem med inkontinens, men ser inga konstiga flytningar och då har hon förr haft mycket uvi.

Vill vara förberedd inför imorgon, vet inte vad jag ska göra om hon är mer sjuk. Där finns en gräns för hur länge man ska prova saker, hon ska inte behöva ha ont eller må dåligt men det är så svårt att avgöra när den gränsen är nådd när det är så diffust tycker jag.

Vill absolut inte ens tänka på avlivning men för hennes bästa måste jag ha med det i tankarna. Och även om man inte gärna vill erkänna det så är det en ekonomisk fråga också, pengar har jag absolut för henne men samtidigt vill man inte lägga ut hur mycket som helst om det ändå är dags för att man är egoistisk.

Eftersom jag aldrig varit i denna sitsen innan så vet jag varken ut eller in... behövde kanske bara få skriva av mig lite tankar. Bolla lite idéer.
Min erfarenhet är att det är värst innan, när man ältar och sedan när det är gjort, så känns det rätt. När jag tänker tillbaka på de hundar som vi har tagit bort så är min slutsats att jag väntade några månader för länge, jag borde tagit beslutet tidigare.
Jag upplever att veterinärer inte alltid är ett bra bollplank i dessa sammanhang, utan det är du som känner hunden som behöver ta beslutet.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Längesen jag var inloggad här, men nu behöver jag höra från kunniga hundmänniskor. Min 11-åriga hund fick för två veckor sedan dra ut...
Svar
3
· Visningar
605
Hundhälsa Börjar känna mig lätt desperat så letar erfarenheter om det finns några. Har en 1 årig hanhund av aktiv sällskapsras. Han har till och...
Svar
15
· Visningar
1 215
Senast: Alexandra_W
·
Hundhälsa Vi funderar på om vi ska utreda hunden för allergi eller inte och hade behövt lite tankar från er. Hunden är en 2-årig havanais. Inga...
Svar
11
· Visningar
1 056
Senast: Rumpnissen
·
Hundhälsa Hej alla! Jag ska försöka att fatta mig så kort jag kan. Jag har en Pomeranianpojke på 4 år. Han har aldrig tidigare haft några problem...
Svar
1
· Visningar
533
Senast: Jeps
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp