Motionsspår trampas sönder

Hästridning gör att motionsspåren på Åsen i Säter trampas sönder. Just nu blir det extra stora skador med djupa hål som följd eftersom marken är så blöt. Allemansrätten säger visserligen att ridning är tillåten i terrängen men det ska ske med hänsyn till förhållandena.

 

[Lingon]

Jobbar på kommunsidan av detta. De spår som anläggshär tex mtbspår anläggs och bekostas av föreningarna själva, vi styr vart på kommunalmark de får anläggas och vilka hänsyn som skall tas, men föreningarna gör dom och underhåller dom. Ibland går det att söka föreningsstöd för den typen av aktiviteter. Jag kan såklart inte vet hur exakt det ser ut i din kommun men för det mesta är det en förening (eller så får de skapa en, en juridisk person behövs) som tar kontakt med kommunen och vill hitta på något. Ibland faller det sig så att vi redan har en ide som sammanfaller med föreningens önskemål och då använder vi de medel som redan var avsatta för att delfinansiera (det handlar ofta om tex grillplatser, skyltning röjning i området etc). Kommunala ridspår tror jag bara det möjligen är de riktigt stora kommunerna som har Stockholm och Göteborg om ens det. Möjligen om man gjort någon specialsatsning i anslutning till kommunalägda ridanläggningar. De flesta hundrastgårdar anläggs och drivs också av föreningar det är nog ungefär samma upplägg där så även motionsspår för människor drivs av föreningar med stöd av kommunen (oftast för material, arbetsinsats brukar de få stå för själva).

Här i kommunen är det definitivt kommunen som anlagt hundrastgårdarna. Som en service till hundägarna och så att det ska bli färre lösspringande hundar som stör folk.

 

[monster1]

Här i kommunen är det definitivt kommunen som anlagt hundrastgårdarna. Som en service till hundägarna och så att det ska bli färre lösspringande hundar som stör folk.

Vilken kommun är det? Alltid nyfiken på de olika lösningarna på sådan här.

 

[Lhas]

Borde inte ridskolor ha lite mer teori kring sånt här så blivande hästägare får in det från början att man inte rider sönder naturen.
Hästarna dör ju inte av att ridas på banan i perioder då marken är känslig efter exempelvis mycket regn.

 

[Lingon]

Borde inte ridskolor ha lite mer teori kring sånt här så blivande hästägare får in det från början att man inte rider sönder naturen.
Hästarna dör ju inte av att ridas på banan i perioder då marken är känslig efter exempelvis mycket regn.

Alla har inte tillgång till en ridbana/ridhus.

 

[Mia_R]

Borde inte ridskolor ha lite mer teori kring sånt här så blivande hästägare får in det från början att man inte rider sönder naturen.
Hästarna dör ju inte av att ridas på banan i perioder då marken är känslig efter exempelvis mycket regn.

Det är väl snarare något som föräldrar och skola får pränta in om folk missar vad som gäller när det kommer till allemansrätten. Som vuxen är det ditt eget ansvar att kunna lagen.

 

[Rosett]

I samhället där jag växte upp fanns (finns?) det en ridslinga precis i anslutning till ridklubben. Det fanns (finns?) även någon/några ridvägar på andra ställen i samhället men för att komma till dem behövde man rida längs rätt stora trafikerade vägar, en är Europaväg.
Jag tror det fanns nån informell regel om att man fick rida på gångvägar.

 

[Görel]

Tråden får mig att tänka på en händelse för flera år sedan. Det var vinter och det hade snöat mycket. En tonårstjej kommer tillbaka från en uteritt och säger att det gick jättebra att rida för någon hade plogat upp spår i snön. Hennes mamma stod bredvid, och jag väntade bara på att hon skulle påpeka för dottern att det var ett skidspår som hon ridit i. Det gjorde hon aldrig.

Om inte vuxna förstår var det är lämpligt att rida och var man ska låta bli så blir det svårt för deras barn att lära sig sådant vett.

 

[Whirlie]

I samhället där jag växte upp fanns (finns?) det en ridslinga precis i anslutning till ridklubben. Det fanns (finns?) även någon/några ridvägar på andra ställen i samhället men för att komma till dem behövde man rida längs rätt stora trafikerade vägar, en är Europaväg.
Jag tror det fanns nån informell regel om att man fick rida på gångvägar.

En häst är ett fordon och får enligt lag inte framföras på gångvägar. Så det är inte någon informell lokal regel, utan nationell lag.

Och jag håller med ett tidigare inlägg. Ridskolor bör ha teori kring regler och rättigheter för ridning på vägar samt skog och mark. Lagstiftning kring ridning och skyltning för ryttare lärs sällan ut på andra ställen.

 

[Acer]

Varför frågar du inte dina politiker? Har ni ens lyft frågan och tycker du att det är rätt sätt att komma till rätta med ett problem, genom att förstöra andras mark?

Sen finns det ju dom politiker som här, som bara svarar att hästarna kan väl rida upp lite stigar på folks gräsmattor istället vad är problemet

 

[Lingon]

Sen finns det ju dom politiker som här, som bara svarar att hästarna kan väl rida upp lite stigar på folks gräsmattor istället vad är problemet

Va? På allvar??

 

[Wingates]

Vilken kommun är det? Alltid nyfiken på de olika lösningarna på sådan här.

I Lund är alla rastgårdar kommunala vad jag vet.
Tror även det är kommunen som stått för ridvägarna i stan sas.

 

[MissFideli]

Rimbo utanför Norrtälje, har varit schyssta. De har flera gamla banvallar som blivit cykelvägar, men man har också lagt en grusdel för just ridning.

 

[Lingon]

Rimbo utanför Norrtälje, har varit schyssta. De har flera gamla banvallar som blivit cykelvägar, men man har också lagt en grusdel för just ridning. Visa bifogad fil 126520

Så fint exempel! Heja Rimbo!

 

[__sofia__]

Tråden får mig att tänka på en händelse för flera år sedan. Det var vinter och det hade snöat mycket. En tonårstjej kommer tillbaka från en uteritt och säger att det gick jättebra att rida för någon hade plogat upp spår i snön. Hennes mamma stod bredvid, och jag väntade bara på att hon skulle påpeka för dottern att det var ett skidspår som hon ridit i. Det gjorde hon aldrig.

Om inte vuxna förstår var det är lämpligt att rida och var man ska låta bli så blir det svårt för deras barn att lära sig sådant vett.

Det felet gjorde jag själv i 11-13 års åldern (den första ponnyn jag hade). Jag bodde i Skåne, hade aldrig sett skidspår innan, men plötsligt en vinter med mycket snö var det plötsligt två spår på grusvägen jag brukade rida på. Jag var ute och red själv, hade ingen med mig och hade ingen koll på att jag inte borde rida där, så jag fortsatte rida och förstörde nog spåren en del

I mitt fall var det dock så att jag nog var den enda som hade häst och red från den byn/i det närområdet, så om jag minns rätt ringde de som fixat spåret mamma och kommenterade att någon hade ridit där. Så då fick jag lära mig det, och har aldrig gjort om det misstaget igen.

 

[Lingon]

Det felet gjorde jag själv i 11-13 års åldern (den första ponnyn jag hade). Jag bodde i Skåne, hade aldrig sett skidspår innan, men plötsligt en vinter med mycket snö var det plötsligt två spår på grusvägen jag brukade rida på. Jag var ute och red själv, hade ingen med mig och hade ingen koll på att jag inte borde rida där, så jag fortsatte rida och förstörde nog spåren en del

I mitt fall var det dock så att jag nog var den enda som hade häst och red från den byn/i det närområdet, så om jag minns rätt ringde de som fixat spåret mamma och kommenterade att någon hade ridit där. Så då fick jag lära mig det, och har aldrig gjort om det misstaget igen.

Men om skidspåret låg på en allmän väg så kan man väl inte förvänta sig att få ha det oförstört? Eller? Det kan ju komma en bil/motorcykel/moped eller folk promenerade med hundar/barnvagn och de som gjorde skidspåret har väl inte ensamrätt på en allmän väg? Men det var kanske inte en allmän väg...

 

[__sofia__]

Men om skidspåret låg på en allmän väg så kan man väl inte förvänta sig att få ha det oförstört? Eller? Det kan ju komma en bil/motorcykel/moped eller folk promenerade med hundar/barnvagn och de som gjorde skidspåret har väl inte ensamrätt på en allmän väg? Men det var kanske inte en allmän väg...

Inte allmän väg, utan privat grusväg på ca 1 km som endast gick till åkrar och en skogsdunge (som hade en stig genom sig så man kunde gå/cykla/rida till de större grusvägarna i den större skogen)

 

[athena_arabians]

Men om skidspåret låg på en allmän väg så kan man väl inte förvänta sig att få ha det oförstört? Eller? Det kan ju komma en bil/motorcykel/moped eller folk promenerade med hundar/barnvagn och de som gjorde skidspåret har väl inte ensamrätt på en allmän väg? Men det var kanske inte en allmän väg...

Mindra grusvägar i skogen är sällan allmänna vägar även om det finns undantag (tex i Jämtland där jag jobbar).

 

[Lingon]

Mindra grusvägar i skogen är sällan allmänna vägar även om det finns undantag (tex i Jämtland där jag jobbar).

Nu var det här Skåne så rätt tätbefolkat område förmodligen. Iaf jämfört med norra delen av landet. Inte såå mycket riktig skog heller.

 

[__sofia__]

Inte allmän väg, utan privat grusväg på ca 1 km som endast gick till åkrar och en skogsdunge (som hade en stig genom sig så man kunde gå/cykla/rida till de större grusvägarna i den större skogen)

(skogsdungen hade en hemmabyggd liten crossbana, antagligen för grannarnas pojkar när de var i den åldern, så jag antar att det var där skidspåret gick)

 

[Görel]

Det felet gjorde jag själv i 11-13 års åldern (den första ponnyn jag hade). Jag bodde i Skåne, hade aldrig sett skidspår innan, men plötsligt en vinter med mycket snö var det plötsligt två spår på grusvägen jag brukade rida på. Jag var ute och red själv, hade ingen med mig och hade ingen koll på att jag inte borde rida där, så jag fortsatte rida och förstörde nog spåren en del

I mitt fall var det dock så att jag nog var den enda som hade häst och red från den byn/i det närområdet, så om jag minns rätt ringde de som fixat spåret mamma och kommenterade att någon hade ridit där. Så då fick jag lära mig det, och har aldrig gjort om det misstaget igen.

Det där är ändå något annat än det jag var med om. Du var yngre och fick hjälp av vuxna att förstå att det inte var lämpligt, vilket är det rätta sättet av vuxna att hantera situationen.

Här var ungdomen 16 år vill jag minnas, och som sagt mamman stod bredvid och hade kunnat säga något.