C
crux_ansata
Har en varmblodsvallack som är 6 år.. 7 i maj 
Han är den mest förvirrade varelse jag nånsin försökt
prata med...
Har ägt honom sen i oktober. Första månaden gjorde jag inte
så mycket alls med honom, försökte bli kompis bara.
Han var nervös för precis allting som var nytt,
så det tog ett gäng veckor
innan han kom på att man kan vara lugn i hagen.
När nervositeten lagt sig tänkte jag att
det började bli dags för stimulans, så jag tog ut honom på
en promenad, i grimma och grimskaft.
Jag tänkte att det skulle väl inte vara för mycket begärt.
... redan här dök det första problemet upp....
Allt utanför hagen var nytt = nervositet uppstår.
Man måste titta på allt och man skiter i att nån befinner sig
i andra ändan av grimskaftet.
Jag kunde först inte fatta varför han inte kunde gå som folk
med mej... tills det gick upp för mig att han bara varit hanterad
av män... stora karlar... klart att man inte kommer nån vart
med en sån i andra ändan av grimskaftet... han var van att
kunna göra lite som han vill... eftersom det aldrig spelat nån roll
för människorna i hans liv, tidigare.
Vidare har jag nu insett att han tycker det är extremt obehagligt
att sitta fast... tar man tag i grimman och ska flytta lite på honom,
så skakar han på huvudet allt vad han kan och i värsta fall slänger
han sig... samma sak när man sätter fast ett grimskaft...
dessutom blir han nervös, skrapar med frambenen lägger sig och rullar, flyger upp och hoppar o sparkar åt alla håll....
Jag tycker inte att han är särskilt ranghög egentligen,
han har alltid stått lägst i rang i hagen, och han är det nu också.
men ju säkrare han har blivit, ju mer har han börjat tänja på gränserna.
Han lyssnar hyfsat på mitt kroppspråk när han är lös i hagen, och
när han lyckas fokusera. Då kan han gå och stanna och backa utan
att jag behöver ta i honom alls.
Det är liksom det där med att sitta fast....
och att bli ledd....
Min andra häst har jag praktiserat seven games på,
så jag tänkte pröva samma sak med denna... men det kommer nog
krävas att jag har honom i grimskaft om jag ska få honom att
stå stilla med mej...om han inte äter förståss... men då fokuserar
han ju inte på mej...
Jag måste ju kunna hantera hästen... och har tyvärr ingen
som kan hjälpa mig... jag tror att han kan bli riktigt fin
bara jag får ordning på honom, det är en positiv häst
som är glad och busig och uppmärksamhetssökande,
jag får en känsla av att han blir glad när man kommer.
Han och damen står på lösdrift med fri tillgång på hö,
vilket dom trivs mycket bra med båda två.
När jag träffade honom första gången såg han mest ut att
vara en lessen individ, han har blivit lugnare i psyket och mycket
gladare sedan jag tog honom.
Hur börjar man i sånna här fall??
Han är den mest förvirrade varelse jag nånsin försökt
prata med...
Har ägt honom sen i oktober. Första månaden gjorde jag inte
så mycket alls med honom, försökte bli kompis bara.
Han var nervös för precis allting som var nytt,
så det tog ett gäng veckor
innan han kom på att man kan vara lugn i hagen.
När nervositeten lagt sig tänkte jag att
det började bli dags för stimulans, så jag tog ut honom på
en promenad, i grimma och grimskaft.
Jag tänkte att det skulle väl inte vara för mycket begärt.
... redan här dök det första problemet upp....
Allt utanför hagen var nytt = nervositet uppstår.
Man måste titta på allt och man skiter i att nån befinner sig
i andra ändan av grimskaftet.
Jag kunde först inte fatta varför han inte kunde gå som folk
med mej... tills det gick upp för mig att han bara varit hanterad
av män... stora karlar... klart att man inte kommer nån vart
med en sån i andra ändan av grimskaftet... han var van att
kunna göra lite som han vill... eftersom det aldrig spelat nån roll
för människorna i hans liv, tidigare.
Vidare har jag nu insett att han tycker det är extremt obehagligt
att sitta fast... tar man tag i grimman och ska flytta lite på honom,
så skakar han på huvudet allt vad han kan och i värsta fall slänger
han sig... samma sak när man sätter fast ett grimskaft...
dessutom blir han nervös, skrapar med frambenen lägger sig och rullar, flyger upp och hoppar o sparkar åt alla håll....
Jag tycker inte att han är särskilt ranghög egentligen,
han har alltid stått lägst i rang i hagen, och han är det nu också.
men ju säkrare han har blivit, ju mer har han börjat tänja på gränserna.
Han lyssnar hyfsat på mitt kroppspråk när han är lös i hagen, och
när han lyckas fokusera. Då kan han gå och stanna och backa utan
att jag behöver ta i honom alls.
Det är liksom det där med att sitta fast....
och att bli ledd....
Min andra häst har jag praktiserat seven games på,
så jag tänkte pröva samma sak med denna... men det kommer nog
krävas att jag har honom i grimskaft om jag ska få honom att
stå stilla med mej...om han inte äter förståss... men då fokuserar
han ju inte på mej...
Jag måste ju kunna hantera hästen... och har tyvärr ingen
som kan hjälpa mig... jag tror att han kan bli riktigt fin
bara jag får ordning på honom, det är en positiv häst
som är glad och busig och uppmärksamhetssökande,
jag får en känsla av att han blir glad när man kommer.
Han och damen står på lösdrift med fri tillgång på hö,
vilket dom trivs mycket bra med båda två.
När jag träffade honom första gången såg han mest ut att
vara en lessen individ, han har blivit lugnare i psyket och mycket
gladare sedan jag tog honom.
Hur börjar man i sånna här fall??
