I, som visade sig vara paniskt katträdd första gången hon var här...
frågade förvånat, var är Minnie, när hon kom in idag. Jag pekade på trädet och Minnie hoppade inte ner, förrän I dragit av strumporna, gått fram till trädet och hälsat på Minnie...
"Du ÄR så jädrans söt"... *min haka for i golvet*
När I sedan gick mot sovrummet hoppade Minnie ner från trädet så det dunsade, då hoppade I högt och muttrade något om,
"hoppa inte på mig"...
Minnie rörde inte I, eller sängen när I bäddade upp och då gick I ut i hallen satte sig på huk, Minnie travade fram med svansen i vädret och I gosade lite med henne, innan hon tackade för i kväll.
Minnie är perfekt terapikatt, helt klart!
"Du ÄR så jädrans söt"... *min haka for i golvet*
När I sedan gick mot sovrummet hoppade Minnie ner från trädet så det dunsade, då hoppade I högt och muttrade något om,
"hoppa inte på mig"...
Minnie rörde inte I, eller sängen när I bäddade upp och då gick I ut i hallen satte sig på huk, Minnie travade fram med svansen i vädret och I gosade lite med henne, innan hon tackade för i kväll.
Minnie är perfekt terapikatt, helt klart!