Min älskade hund finns inte mer

[Lovisaleonora]

Vilken vacker vän du haft!

Det är förfärligt när de somnar in. Jag kan fortfarande se tillbaka på tiden efter att jag tog bort vår älskade hanhund i februari. Det är dubbel skräck. Dels den hemska smärtan i att han är borta. Men också fasan över den smärta som faktiskt är fysisk, att ha så ont, att sakna så mycket.

Dagarna går åt till att försöka ta sig igenom, till det kommit lite distans mellan nu och tiden när den älskade faktiskt fanns.

Alla varma tankar till dig och Cirkus.

 

[cirkus]

Det är så galet tomt!
De andra djuren vet inte riktigt hur de ska göra - igår när jag gick och la mig var jag helt ensam i sovrummet - det har inte hänt på 7 år. De andra visste inte riktigt var de skulle sova när Dagmar inte valt plats först. De kom in i rummet vartefter och den kvarvarande hunden låg mellan mig och husse inatt. Nu ligger lillhunden i Dagmars korg och kattpojken ligger på bordet. Ingenting blir nånsin sig l ikt

 

[inverterad]

Beklagar verkligen bådas förlust.

 

[Miao]

Beklagar sorgen . Det är så vidrigt att behöva säga hejdå.....

 

[purity_666]

Jag grät när jag somnade och jag grät när jag vaknade. Ena sekunden var ju allt som vanligt, 2 timmar senare tog han sina sista andetag. Hur kan det vara så? Ena stunden här, nästa borta.

Jag är 36 år, har haft Zaxon i mitt liv sen jag var 24. Det är nästan hela mitt vuxna liv. Han har funnits vid min sida vid seoaration från fd sambo, när min bipolaritet bröt ut, när min mormor dog. Vi har gjort allt tillsammans. Min gubbe och jag. Hur går man vidare nu? Hur orkar man andas?

Lillhunden verkar inte särskilt brydd. Hon letar inte eller så. Kanske inte fattat ä riktigt.

 

[Snurrfian]

@cirkus och @purity_666 Jag beklagar eran sorg, det är så oerhört tungt att låta en vän gå även om man vet att det är rätt beslut.

 

[Hyacinth]

Vi tog bort vår tant för 1,5 månad sedan, 13,5 år gammal. Det är fortfarande en pärs. Nu vill jag ha en hund igen, men min sambo vill troligen avvakta. Usch vad jag avskyr att kompromissa ibland. Jag letar efter en omplacering tror jag, ska bara hitta rätt individ. Inte lätt detta. En tröst är i alla fall att jag blir gladare och gladare över att ha fått ha en så fin hund, det svåra är att hitta en som kan vara lika bra.

 

[purity_666]

Vi tog bort vår tant för 1,5 månad sedan, 13,5 år gammal. Det är fortfarande en pärs. Nu vill jag ha en hund igen, men min sambo vill troligen avvakta. Usch vad jag avskyr att kompromissa ibland. Jag letar efter en omplacering tror jag, ska bara hitta rätt individ. Inte lätt detta. En tröst är i alla fall att jag blir gladare och gladare över att ha fått ha en så fin hund, det svåra är att hitta en som kan vara lika bra.

Jag är väldigt glad över att ha en hund kvar. Att komma hem till ett tomt hem hade jag inte klarat.

 

[athena_arabians]

Beklagar förlusten @purity_666 och @cirkus

 

[smedsussie]

@purity_666 och @cirkus
Jag beklagar sorgen och skickar styrkekramar till er!

 

[russinbulle]

Beklagar

 

[McFlurry]

Beklagar er sorg, @purity_666 och @cirkus

 

[Lejonelle]

@purity_666 och @cirkus beklagar förlusten! Oavsett om det var planerat eller som en blixt från klar himmel är det svårt att mista en kär vän och familjemedlem. Tänker på er.

 

[Viva]

Jag beklagar er förlust. Står inför samma beslut inom närmaste framtiden. Min första alldeles egna hund, hunden som är en på miljonen har flera elaka tumörer och det finns inget att göra mer än att ge henne en så bra sista tid som möjligt och ha kraft att släppa taget när det blir dags.