Tråden om kostnader för barn fick mig att läsa på om maxtaxereformen som sjösattes i januari 2002.
De flesta av oss som har barn i barnomsorg har förmodligen ett hum om hur systemet är utformat idag, detaljerna kanske skiljer mellan kommunerna (?) men man betalar en procentsats av hushållets gemensamma skattepliktiga inkomst på inkomster upp till i runda slängar 46 000 kr/mån, sedan slår maxtaxan/krontaket till och man betalar aldrig mer än 1382 kr/mån för en heltidsplats (från 25 h/vecka och uppåt). Har man flera barn inom barnomsorgen betalar man högst avgift för det första och därefter trappas procentsatsen per barn av till det fjärde barnet som är helt avgiftsfritt. Från och med september det år barnet fyller tre år så har det rätt till avgiftsfri allmän förskola 525 h/år, vilket leder till att avgiften reduceras eftersom man får avdrag för den tiden även om man de facto använder mer.
Systemet innan maxtaxan, lärde jag mig nu (tack buke och tack Wikipedia!) var inte ett system utan flera olika:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Maxtaxa_inom_skolbarnsomsorgen_och_förskoleverksamheten_i_Sverige
Vad tycker ni om maxtaxan - bu eller bä? Skulle den behöva förändras och i så fall hur? I vilken mån påverkar maxtaxan hur mycket ni använder er av barnomsorgen?
De flesta av oss som har barn i barnomsorg har förmodligen ett hum om hur systemet är utformat idag, detaljerna kanske skiljer mellan kommunerna (?) men man betalar en procentsats av hushållets gemensamma skattepliktiga inkomst på inkomster upp till i runda slängar 46 000 kr/mån, sedan slår maxtaxan/krontaket till och man betalar aldrig mer än 1382 kr/mån för en heltidsplats (från 25 h/vecka och uppåt). Har man flera barn inom barnomsorgen betalar man högst avgift för det första och därefter trappas procentsatsen per barn av till det fjärde barnet som är helt avgiftsfritt. Från och med september det år barnet fyller tre år så har det rätt till avgiftsfri allmän förskola 525 h/år, vilket leder till att avgiften reduceras eftersom man får avdrag för den tiden även om man de facto använder mer.
Systemet innan maxtaxan, lärde jag mig nu (tack buke och tack Wikipedia!) var inte ett system utan flera olika:
... det fanns stora variationer mellan kommunernas avgiftsuttag, att de flesta kommuner använde sig av ett inkomstrelaterat avgiftssystem, samt att det förekommer att avgifterna för servicen var tidsrelaterad. Regeringen beskrev avgifternas storlek som intressanta att analysera utifrån perspektivet hur dessa påverkar nyttjandet av den offentliga servicen och hur det påverkar den pedagogiska verksamheten.[2]
År 1999 genomförde Statens skolverk en kartläggning av hur avgifterna föll ut i olika kommuner runtom i Sverige. Granskningen visade att en tvåbarnsfamilj med normal inkomst kunde få betala mellan 0 kronor och 4 200 kronor per månad för full barnomsorgstäckning under arbetsveckorna beroende på i vilken kommun den avgiftsbelagda offentliga servicen konsumerades. På grund av avgifterna valde många bort verksamheten vilket föll i illa samklang med de refomer som syftat till att öka de pedagogiska ambitionerna inom barnomsorgen, något som innebär att barn får olika förutsättningar att klara sig senare inom skolan. Regeringen angav reformen som ett steg mot att all verksamhet skall vara "avgiftsfri samt tillgänglig och likvärdig för alla"[3].
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Maxtaxa_inom_skolbarnsomsorgen_och_förskoleverksamheten_i_Sverige
Vad tycker ni om maxtaxan - bu eller bä? Skulle den behöva förändras och i så fall hur? I vilken mån påverkar maxtaxan hur mycket ni använder er av barnomsorgen?