Lågt HB

[Tussilago]

Min lilla ponny som just fyllde tre år har varit hängig länge nu. Blodprover har visat lågt Hb samt skeva värden i övrigt. Haft en annan tråd om det. Sista kollen nu så såg alla värden helt okej ut (bra) men HB kvarstår lika lågt. 92 som ju bör vara 120-140. Har har flyttat och det sista blodprovet var nu i hans nya hem. Han är smal, har svårt att ta sig i vikt. Har mycket päls fortfarande.
Veternären säger att nu måste åtgärd vidtas, detta är en kronisk "anemi/blodbrist".

Vetten säger att det kan vara tre större orsaker.
1. Att nåt blöder konstant. Tex magsår.
2. Nåt fel på benmärgen och produktionen.
3. Nåt autoimmunt som förstör blodkroppar.

Nr 2 och 3 uppfattade jag henne som att det var mkt små chanser att det var behandlingsbart.
Nr 1 tyckte hon inte var så troligt. Hästen började bli dålig på höstkanten då han fortfarande gick på bete, 3 hästar på ca 3 hektar Chansen att få magsår då bör inte vara så stor. Alltid haft fri tillgång på grovfoder fram till dess. Dessutom bör han blivit sämre om det var blödande magsår.

Jag är så tvehågsen hur jag ska göra. Han har flyttat till min syster för att hoon och hennes familj ska ta över honom var tanken. Jag har inte möjlighet att ha honom själv under överskådlig framtid.
Ska jag lägga minst 5-10000 på utredningar och ev behandling på en häst som ser ut att ha så små framtidsutsikter? Känns som chansen är stor att det är obotligt.

Eller ska jag bara låta honom somna in?

Fruktansvärt val. Har inte obegränsat med pengar, har just sålt min bil för att ta mig ur ekonomisk knipa, och därför oxå jag lämnade bort ponnyn från första början.

Jag vet inte ens vad jag egentligen vill med den här tråden. Gissar att de allra flesta anser att det är min j-a skyldighet att göra vad jag kan för att få ponnyn frisk. Han är min egen uppfödning och han är den bästa häst jag haft, är verkligen fäst vi lillkillen. Så svårt..

 

[bettysmatte]

Spontant? Jag hade börjat utreda och satt en beloppsgräns som jag hade förklarat tydligt på kliniken. Det BEHÖVER ju inte kosta förfärligt mycket pengar om de hittar felet på en gång. Finns det någon som du kan låna en summa av om det behövs? Det låter ju som om du är rätt fäst vid din lilla pålle, och att du kanske inte vill ge upp utan att i alla fall ge honom en chans? Kan systern betala hälften av veterinärkostnaderna?

 

[Tussilago]

Hon är nog inte jätteintresserad av det nej, jag äger ju hästen.. Och inte helt hundra det ska behålla honom heller, även om han varit frisk.. Är lite tveksamt med dotterns intresse.

 

[Madick]

Ni ger inte vitlök eller så?

 

[MonteRose]

@Tussilago Har ni kollat mineralhalterna i blodet? Järn, koppar, magnesium etc.? Lågt Hb kan bero på järnöverskott och/eller kopparbrist.

 

[Tussilago]

Madick, han har aldrig fått det, förren nu helt nyligen. Men kom just på att jag ska be syster sluta ge det. Men om jag minns rätt krävdes typ 100 gram om dageb för att det skulle ge problem..

Mineralhalter ej tagna. Tror inte att vetten "tror på det" då andra värden vart så skeva oxå. Först nu allt annat utöver Hb ser normalt ut, iallafall så små avvikelser att det inte är nåt anmärkningsvärt. Är ju först denna veterinär som "vågat säga" nåt alls. Den tidigare var mest ett frågeecken. Men honm sade att hon sett liknande en gång, det slutade inte väl. Men hon kunde minnas vad det var den hästen hade.

 

[Madick]

Nej, 100g om dagen till 500 kg häst gav problem (0,2g/kg häst), de har inte testat andra doser för att se var det börjar bli farligt.

 

[Tussilago]

Smsade syrran just iaf o bad henne sluta ge det. Han får lite kornkross med VSL i. Går på gräs dagarna och fri tillgång hö nattetid. När han blev sjuk gick han på bete dygnet runt.

 

[Madick]

Har veterinären gjort Coggins test? Är hästen import eller träffat importhästar? Tänker infektös anemi.
Kan han ha haft stora blodmasken, den kan ge blodbrist pga skadorna den orsakar i tarmen och skadorna är permanenta.

 

[Tussilago]

Han har gått ihop med spanskimporterad häst. Den stog på box tre dar sen ut i hagen. De bör väl vara testade innan de åker? Han är avmaskad regelbundet. Gjorde mask-koll på höstkanten, som visade noll på allt. Valde analys av blodmask.Fick ändå veterinären att skriva ut maskmedel som skulle ta "allt", då testet var aningens sent gjort. han fick samma preparat på våren nu. Läst på nu om detta med infektiös anemi, låter riktigt obehgagligt! Ej kollad för det..

 

[Madick]

Iom att han gått med importhäst skulle jag be vet kolla. Då vet man iaf att det inte finns något att göra.

Stora blodmasken kan han haft som föl tyvärr. Obduktion kan visa om det skulle kunna vara en orsak, men då är det ju liksom för sent.

 

[MonteRose]

@Tussilago Jag skulle nog vara lite påstridig för veterinären om mineralanalysen. Den kostar inte många kronor och kan vara väldigt skönt att få uteslutet.

 

[aida]

@Tussilago Vilka prover mer än Hb är taget? Enbart Hb säger ju inte så mycket om vilken typ av anemi det är, bara att den är.

 

[Alexandra_W]

Att försöka konstatera eller utesluta alt 2 och 3 behöver inte bli hysteriskt dyrt. Även ettan kan hyfsat lätt uteslutas.

Frågan är väl snarare om ett ev svar är något som ni anser är rimligt försöka behandla etc. Behandlingen av tex nr 3 riskerar dessutom att som bieffekt kräva ingrepp i hans livsmiljö (tänker främst på kortison och fångrisk, dvs inget bete)

Men som andra sagt - har det tagits fler prover än HB? Vad är hematokriten, hur ser fördelningen mellan "mogna och omogna" blodkroppar ut etc? svaret på det kan peka åt ett eller annat håll.

Jag följde även den andra tråden. Mitt spontana råd till dig utefter vad du skrivit i den och sen här är faktiskt att ta bort ponnyn. Varken du eller din syster verkar ha tid, råd eller lust (inte sagt som kritik), och vad det än är som felats ponnyn har det hållit på länge och är väl tveksamt om det är något "mindre allvarligt". Den är ju även tydligt påverkad av det :/

 

[Tussilago]

Ja han är tydligt sjuk. Syrran pratade med veterinären om ev slakteriet, hon sade de ev kan neka pga av hans skick.. Så uppenbart är han inte fin.. Om nån är kunnig kan jag maila över det som är taget. Han har haft höga Leukocyter bla. Lever och njurar ua. Det är taget "standardprover" så att säga. Två ggr kollades lever, njurar samt ett värde till..inflammationsmarkör? Glömt vad det hette.. Som sagt så kan jag maila om nån är villig att kika på det. Är lite förvånad att inget alls tycks kunnas sägas av det som är taget. Mer än att han är sjuk.Typ.

 

[Alexandra_W]

Ja han är tydligt sjuk. Syrran pratade med veterinären om ev slakteriet, hon sade de ev kan neka pga av hans skick.. Så uppenbart är han inte fin.. Om nån är kunnig kan jag maila över det som är taget. Han har haft höga Leukocyter bla. Lever och njurar ua. Det är taget "standardprover" så att säga. Två ggr kollades lever, njurar samt ett värde till..inflammationsmarkör? Glömt vad det hette.. Som sagt så kan jag maila om nån är villig att kika på det. Är lite förvånad att inget alls tycks kunnas sägas av det som är taget. Mer än att han är sjuk.Typ.

Jag tror att det ponnyn behöver är en specialist. Dvs ett djursjukhus. Vad han än lider av så är det nog inget som är så vanligt, och som veterinärer i fält ser så ofta.

Jag hade en som fick autoimmun hemolytisk anemi. Alltså att immunförsvaret fick spel och började förstöra röda blodkroppar. I hans fall var det utlösande pencillin. Han fick atypiska koliksymptom. Slemhinnor osv var ua när distrikstvet var ut. Däremot ont i magen, hög feber som inte ville gå ner samt hög puls. Ville inte äta, men tarmljud etc. Då hästen tidigare behandlats för magsår och stått på djursjukhuset för det, så ville veterinären direkt remittera till djursjukhuset. Som tyckte på telefon att "Det där är en infektion, vi vill inte ha in, det är fullt på isoleringen". Jag vet inte vad min DV sa till dem mer än att hon var arg, men hästen fick komma in. Tack och lov.

Hursom, hästen kommer in och är relativt pigg. Veterinärerna står efter en första undersökning fast vid infektion och tar standardblodproven för det. Kommer tillbaka och ser lite stressade ut och tycker "Vi måste ta om provet, det måste vara fel på maskinen". Nytt prov. Sen kommer de tillbaka igen och är nu väldigt stressade. Det visar sig att hästens hematokrit (andel röda blodkroppar i blodet) är 12%. Vilket är åt helvete för lågt, riktigt ordentligt åt helvete för lågt. Jag fick en chock och blev tydligen vit som ett lakan.

De hade där samma misstankar som din veterinär, att det blöder invärtes någonstans (med buken som huvudmisstänkt då såklart), autoimmun anemi eller att benmärgen inte klarade att producera. Han fick två olika sorters dropp direkt och när jag åkte förberedde de en av sina donatorhästar för blodtappning, för att ge min häst en akut blodtransfusion :S Slemhinnorna som var ua när distriktsvet var hemma, de var vid ankomst till djursjukhuset 2 h senare bleka, och när jag åkte ytterligare 2 h senare var de "nästan vita". Så sjukt tacksam att han kom in på djursjukhus, annars hade han nog legat död i boxen nästa morgon. Scary så fort det gick

De tog ungefär en miljon prover på min häst sen. Jag minns inte ens alla. Men de gjorde flera bukpunktat för att se om det var blod i buken, de tog en massa prover för att kolla hur de röda blodkropparna såg ut och om det var normalt annat mogna eller om det var för många omogna, hur många som var trasiga och så vidare. Man tog benmärgsprover, njurvärden, levervärden, kollade om han hade sån där protein loosing bla bla och man tog massor av andra prover som jag idag inte ens minns, för än det ena och än det andra. Det var ultraljud och röntgenundersökningar och rektaliseringar. Gastroskopier och man gick även in med kamera och kollade på hans urinvägar, urinblåsa osv.

Det gick tyvärr inte. Veterinärerna trodde ganska snart att det var autoimmun hemolys, och han sattes på kortison. Hästen blev mycket bättre snabbt. Matte lycklig. Hematokriten gick poff upp till 33%. Men det var lite för bra för snabbt så de började undra om det verkligen var det. Matte nervös. Tog bort kortisonet och hästen sämre, dit med kortisoner och häst bättre igen. Skulle nog få komma hem om några dagar. Matte överlycklig. Hematokriten kraschade trots kortison. Kolikanfall. Osv.

Det var två veckor från helvetet, ömsom hopp och ömsom förtvivlan. Jag hade sagt åt dem att så länge hästen mådde okej och inte hade ont så gör allt. Och de slet som djur, men det gick verkligen inte, efter två veckor så sista dygnet kraschade precis allt. Och det gick FORT sista timmarna, han hade en hematokrit på 7% 20 minuter innan han dog =/
Han obducerades, eftersom det inte riktigt stämde med trolig diagnos hur han svarat på behandling. Obduktionen gav inga stensäkra svar, mer än att ingen hade kunnat rädda honom. Men troligen var det AIHA, komplicerat av att han hade en extremt förstorad mjälte och antagligen därför han kunde öka värdena så (för) mycket med kortison i början, att mjälten fick en "knuff" att dra ihop sig och släppa ut blodkropparna då. Mjälten har ju en stor reserv av röda blodkroppar, som den kan "släppa ut" vid behov.

Nu är det ju INTE samma sak din har, eftersom hade det varit det skulle den varit ganska stendöd vid det här laget. Men jag berättade för att lite ge en bild av varför det nog behövs specialist på djursjukhus för ponnyn, det är helt enkelt så otroligt mycket undersökningar och prover osv.

Jag minns att jag när min drabbades googlade, och fick kontakt med en tjej som hade haft en islandshäst med samma sjukdom, men ett mycket långsammare förlopp. Den svarade på kortison på djursjukhuset och fick komma hem med kortison (det är det som blir resultatet om man lyckas i behandlingen och det är autoimmunt). Gick ganska bra i början, men den blev tyvärr sämre igen och fick tas bort efter några månader hemma tyvärr. Fler svenska erfarenheter hittade jag inte när jag googlade (men det är fem år sen nu), så som sagt det är nog inte så vanligt och inget man riktigt kan begära att en veterinär på fältet ska ha koll på kanske. Men din senaste veterinär verkar ju ha bättre koll på läget. Men därifrån till att veta vilka prover som ska tas och kunna tolka dem är det kanske långt.

 

[Tussilago]

Tack för ditt svar! Kag läste den där tråden faktist helt nyligrn. Så synd att det gick som det gick!
Det är lymfocyterna som legat högt på honom.. Min första veterinär var i kontakt med SVA men inte heller.där visste det vad hans blodbild tydde på. Hon kunde själv minnas hon sett ngt liknande och att det inte slutade väl för den hästen
Så båda veterinärerna är ense om det iaf. Att det ser mindre bra ut. Lågen vaken til halv tre och grubblade. Måste prata med syrran igen...

 

[Alexandra_W]

Tack för ditt svar! Kag läste den där tråden faktist helt nyligrn. Så synd att det gick som det gick!
Det är lymfocyterna som legat högt på honom.. Min första veterinär var i kontakt med SVA men inte heller.där visste det vad hans blodbild tydde på. Hon kunde själv minnas hon sett ngt liknande och att det inte slutade väl för den hästen
Så båda veterinärerna är ense om det iaf. Att det ser mindre bra ut. Lågen vaken til halv tre och grubblade. Måste prata med syrran igen...

Som jag uppfattat det, med risk för att ha fel, så är det sällan det går bra i långa loppet nej. Det som verkar kunna gå bra är när det blöder någonstans och man hittar och hinner stoppa blödningen, men annars tycks det vara ganska deprimerande läsning.

En sak till, jag plockade ut hela journalen på min och läste den när jag väl klarade det. Och jag fick ju dagliga rapporter från veterinärerna, sista dygnen flera ggr per dag. Ändå så läsningen av journalen ger en bild långt utöver vad jag informerades om. Jag kunde t ex få info om att det varit en bra dag, han varit stabil och varit ute i hage och betat lite. Det var dock om man läste journalen typ en sammanfattning av dagen. I själva verket kunde han ha mått piss del av dag, riktigt piss. De gjorde även en massa undersökningar jag aldrig fick information om, t ex ett återandningstest vad fan det nu är. (Han blev ju väldigt andfådd när hematokriten var hög, hjärtat skenade/pulsen skenade, han svettades osv. Jag såg honom så sista halvtimmen men inte annars, men han hade mått så tidvis innan). Jag besökte honom (de har besöksförbud men jag pallade inte mer efter 2 v och tvingade mig till att få besöka honom) två dagar innan han dog. På en "bra dag", han var pigg och glad, vi gick ut och betade, åt morötter och gosade. Hade de där sagt "du kan ta hem honom och rida" hade jag, om jag inte vetat bakgrunden etc, inte tyckt det var en konstig rek. Han verkade frisk helt enkelt. Jag är glad jag fick se honom så, men jag minns jag grät i bilen på väg hem av den överväldigande känslan av "Han kommer aldrig hem igen". Det gjorde han ju inte, två dygn senare var måendet ett helt annat (det mest fruktansvärda jag sett) och han fick ju cirkulationskollaps.

Men den där bra dagen, där den dagens behandlande veterinär just sagt att "en bra dag, liten kolikkänning på morgonen men annars bra, gått i hage, ätit bra, värden bra" fick jag senare höra inte alls varit så jävla bra på morgonen. Han hade haft våldsam kolik och de hade fått ge ganska rejäla mängder morfin för att häva smärtorna :S (Sen kissade han ju blod när jag var där med.. =/)

Hade jag vetat allt som stod i journalen hade jag satt stopp tidigare. Jag tror inte hästen direkt led, men det framgick så tydligt i journalen att det här racet är så jävla kört. Veterinärerna var ju givetvis ärliga med att det är dåliga odds, exakt hur dåliga beror på vad fan det är. Så de lurade mig absolut inte. Men det där att "gör allt ni kan så länge han inte mår dåligt av det och kan hållas smärtfri" - jag kan efter läsning av journalen inte riktigt känna att hur det var egentligen riktigt kan placeras in där. På det stora hela ja, men det var dagar där jag tveklöst satt stopp om jag bara vetat..

Den spontana tanken, och den är inte menat som kritik mot veterinärerna, var att han blev lite av en försökskanin. Här har vi en sjukt snäll häst (=bra patient), med en djurägare som sagt "gör allt, till varje pris så länge hästen kan hållas smärtfri och inte lider", en ovanlig sjukdom de inte riktigt vet vad det är men som fascinerar. Att det, hur ska man säga, någonstans fortsattes för att få svar även fast ingen nog längre trodde det fanns minsta chans kvar. Men det där sista sas aldrig till mig, trots att jag regelbundet frågade. Det styrks nog även av att de obducerade honom på deras bekostnad. Samt att de på slutet tog helt "vilda" prov, det var lite Dr House över det helt enkelt. Han testades för sjukdomar som ditintills aldrig hade förekommit i Sverige t ex.

Jag ångrar inte jag försökte, han var min once in a lifetime-häst. Jag hade ångrat mer om jag INTE försökt och gått med "tänk om...". Men hade jag haft facit i hand hade jag inte det (och då menar jag inte facit som i "det gick inte", utan i vad han utsattes för), och jag skulle nog aldrig göra om det faktiskt.

Och i ert fall, med tanke på att ingen av er har varken tid eller råd som jag begripit det, och det om jag fattat det rätt är "sällskapsponny" den har att komma tillbaka till (eller har jag missförstått), den är så ung men ändå haft problem länge etc. Så, jag skulle med tungt hjärta låta den somna in nu. Det kanske är en sjukt negativ syn färgad av mina erfarenheter, men...

 

[Tussilago]

Jag uppskattar din ärlighet och rakhet. Tanken var att han skulle vara systerdotternsdotterns ponny att rida/pyssla med. Näst på tur var inridning. Jag har ju dröm om att nångång kunna "ta hem" honom och ha honom som körponny. Men det känns i ärlighetens namn inte som det är rimligt att det kommer att ske. Det är ju lite det du skriver om som man är orolig för. Att det är nåt ovanligt och det skall tas prover på prover på prover...
Hans allmäntillstånd utöver hullet är ändå bra såtillvida att han är pigg, springer i hagen och busar, försöker betäcka stona.. Men jag är ju orolig för en "krasch" så att säga. När man inte vet.. I en stunden täbker jag att jag måste utreda och ge honom en chans, vet inte om jag kan leva med mig själv annars. Sen täbker kag att det är galet att göra det. Han är speciell. Jag var med då han föddes, körde in honom till Ultuna då han var tolv timmar gammal.. Kanske var det nåt redan då...? Han gnäggade alltid och kom i galopp då han var frisk. Det det var det som förändrades, så jag började märka det var nåt knasigt.. Låg vaken till halv tre inatt o grubblade och vände och vred på allt..Att ta bort hans mamma var ett så mkt lättare beslut.. Vad jag kan minnas nu iallafall..

 

[Alexandra_W]

Det finns ju inga rätt eller fel, utan vad du än kommer fram till så är det ju ett bra beslut och rätt för er. Och det är jättesvårt...
*peppkram*