Korrekt sits på cykel?

[Islandshästryttare]

Ja det kanske är nyhetens behag för min del, jag har alltid sett det som fullständigt omöjligt, och plötsligt har jag fått frihet liksom! Kan inte köra bil heller, så fram till nu har jag promenerat genom livet

Ååh vad jag känner igen mig jag lärde mig cykla som vuxen och kan inte heller köra bil. Herregud vilken enorm frihet och glädje det var när jag lärt mig cykla jag var också ute på låååånga rundor i början iallafall tidsmässigt men tog mig inte så långt i början. . Jag älskar verkligen att cykla och genomförde min tjejvättern på hemmaplan i år , 10 mil på en vecka på tung damcykel. Galet stolt är jag över det! Cykla på! Det är helt underbart.

 

[Monkie]

Jo, har fått hjälp att sänka sadeln i bott på damcykeln, men det är fortfarande läskigt högt, får ner max ett par tår i marken.
Den jag lärt mig på hade trasig sadelstång(???) i början, så sadeln låg automatiskt typ på ramen och satt inte ens fast utan vinglade friskt till höger och vänster Nu sitter den åtminstone fast i sidled! Alltså blev en förmodligen fullkomligt normal sadelhöjd på damcykeln som att flaxa med benen från toppen på Kilimanjaro ungefär

Haha, men herregud

 

[Islandshästryttare]

Kanske @strawberrysylt har ett eller annat tips att ge?

 

[lingonben]

Jag lärde mig cykla för någon månad sedan. På en gammal mountainbike (tror jag), som inte har några särskilda finesser.
Jag har kommit så långt att jag är ute på 2-timmarsrundor några dagar i veckan, och mitt största problem är att jag får ont. Från början var det rent outhärdligt med avdomnad fiffi och så vidare, men så köpte jag nån fancy tjej-sadel och slipper oftast det problemet.
Istället får jag ont i typ svanskotan
Bakom sittbenen är det i alla fall, oklart om det är i mjukdelarna eller ej. Släpper efter någon dag.

Jag är ju total nybörjare, men hur ska man sitta egentligen? Känns som att man borde sitta på sittbenen, men det går liksom inte?
Det jag vet att jag gör fel är att jag har sadeln för lågt, men det är med mening, för jag behöver känna att jag kan sätta ner fötterna (i alla fall tårna) utan att behöva tippa liksom, samt starta med en fot i marken.

Än så länge har jag inte tillräckligt bra balans för att kunna lätta varken från sadeln eller släppa styret med en hand ens.

Hur gör man? Andra cykeltips är också hjärtligt välkomna, jag kan inte ett smack utöver det jag har gissat mig till. Jag har åtminstone inte slagit ihjäl mig än

Härligt att du har lärt dig cykla, you go girl! Jag tycker du fått bra tips i tråden, så experimentera dig fram med att ändra höjd på styre och sadel, testa olika sadlar, sadelöverdrag tills du hittar något som passar just dina kroppsmått och din cykel. Det låter lite som att du kommer i bakvikt eftersom svanskotan ömmar. När jag kör långa sträckor (dvs på racercykeln) så vill jag att min tyngd ska hamna på sittbenen och att coremuskulaturen ska kunna vara aktiverad. Annars tippar mitt underliv framåt och ja, du har ju också testat den sortens ajaj... Cykelbyxor kan vara väldigt trevligt när du är ute flera timmar i sträck. Slutligen kan du alltid svänga förbi din lokala cykelhandlare och be om tips på sittställning. Trevliga ställen brukar hjälpa till med sånt. Lycka till och ha fortsatt kul på två hjul

 

[nejlica]

Är du ute två timmar utan att ha balans för att lätta lite från sadeln ens ibland hade jag provat att hoppa av och leda cykeln någon liten bit här och där. Blir ju en väldigt monoton rörelse som kroppen inte är van vid. Behöver ju liksom inte vara någon lång bit, men typ cykla tjugo minuter, gå några steg, cykla en halvtimma, stanna och lukta på en blomma osv.

 

[monster1]

Jag vet inte riktigt hur en damsadel för cykel ser ut. Jag cyklar på en vanlig "citycykel" med bred sadel. Jag varierar mellan att stå upp och cykla (när jag vill ha fart) och sitta ned ochpadla på för att bibehålla farten. Jag har nog aldrig suttit ned en hel cykeltur. I uppförsbackar där man behöver ta i lite står jag alltid upp och cyklar, annars blir det ett himla skavande fram och tillbaka på sadeln.

 

[strawberrysylt]

Kanske @strawberrysylt har ett eller annat tips att ge?

Oj, kul att bli omnämnd.
Fast jag har tyvärr inga tips, får ont framtill jag också ibland, har funderat på att prova nån annan sadel/göra en bikefit själv.
Jag har vadderade cykelbyxor dock, de gör väl sitt till iallafall.
Men ett tips - Cyklande tjejer på Facebook, jättebra grupp .

 

[Sassy]

Om du behöver ha sadeln för lågt för att du vill kunna nå marken så kommer du ha en knasig sittställning när du cyklar, det är inte så mycket att göra åt med de förutsättningarna. Sitter man för lågt hamnar man i bakvikt, och har man för långt mellan sadel och styre måste man fälla i höften så man skaver istället. Testa att centimeter för centimeter höja sadeln och vänja dig vid att luta cykeln för att nå ner, så kommer det kännas bättre för hela kroppen när du hittar en bra sittställning sen. Ge inte upp om det känns obekvämt nu.

Jag tycker de ofta ger en för racerinspirerad körställning. Många som cyklar långt har t.ex. styret högre och sadel längre bak.

Jag tycker man kan ta principerna, och sen känna efter själv. Innan man ens har provat att kunna cykla med neutralt bäcken och armbågarna under axlarna vet man ju inte hur det känns, och sen kan man utifrån det fixa med höjd på styret tills det känns lagom. Grundprincipen att få en neutral bäckenvinkel och knät över foten är ju en rent ergonomisk fråga, oavsett "hur" man sen cyklar.

Jag var tvungen att leta ett tag bland olika cyklar tills jag hittade en som var kort nog för att ens kunna sitta vettigt, och då har jag spenderat timmar varje dag i sadeln under min uppväxt. Det var liksom aldrig bekvämt, men om de säljer cyklar "enligt tabell" så har ingen någonsin sagt att man skulle kunna sitta annorlunda.

(För mig är det axelvinkeln som är jobbig, en "bekväm tantcykel" låter som rena mardrömmen för mig, jag vill ju få ner överarmarna och inte tvärtom.)

Det tog inte så många tillfällen med lite idéer från bike-fit och en väldigt justerbar spinningcykel, så kunde jag konstatera att min cykel var nästan en decimeter för lång för mig...

 

[Anders]

Jo, har fått hjälp att sänka sadeln i bott på damcykeln, men det är fortfarande läskigt högt, får ner max ett par tår i marken.

Jag testade på min cykel nu ikväll och jag kan ha främre delen av foten i marken på båda fötterna när jag sitter på sadeln och min sadel har lagom höjd för mig.

 

[movi]

Den här sadeln från Jula har jag. Otroligt skön att sitta på. Nu har jag aldrig ont
https://www.jula.se/catalog/fritid/cykel/reservdelar-och-underhall/sadlar/cykelsadel-004437/

 

[Red_Chili]

Försök cykla på lite olika cyklar, låna av någon i bekantskapskretsen för att se hur de olika cyklarna känns. Det är STOR skillnad mellan olika cyklar.

Om jag cyklar med för upprätt ställning, då får jag direkt ont i mitt knä (det är bråkigt sedan innan). Har jag sadeln för lågt får jag ont lite allmänt i hela kroppen osv. Växlarna påverkar också. Är det svårt att få rätt motstånd så blir det jobbigare att cykla på ett bekvämt sätt. Det är också olika lätt/svårt att hålla balansen på olika cyklar och jag upplever att flera av de som först känts lite läskiga har varit de som gett mig absolut bäst balans och då har det inte funnits lika stort behov av att tex kunna nå marken.

När jag cyklar så sitter jag ganska framåtlutad och har sadeln såpass högt att det bara är några få tår som når marken. Mitt ben är nästan helt rakt när jag cyklar och har pedalen så långt ner som möjligt. Kan utan tvekan cykla åtminstone 2 timmar utan att få ont. Ska jag upp i 3 timmar eller mer på en dag så är det skönt med vadderade byxor.

 

[Anders]

Lite utanför trådämnet men ang. ramstorlek och vinklar. Jag har idag två cyklar, en riktigt fin långfärdscykel, stålram med specialrör och väger trots både pakethållare och skärmar väldigt lite. Sen har jag en gammal tio-växlad Monark (samma tillverkare som Crescent) från åttiotalet, också med stålram men gjord av "vattenledningsrör" och i jämförelse rejält tung. Båda cyklarna har exakt samma däck så de rullar precis lika lätt. Jag vill så gärna gilla min fina cykel men sanningen är att jag hellre cyklar på min gamla Monark och det beror på att ramens geometri passar mig bättre, den har lite flackare ramvinklar som gör att sadeln kommer en aning längre bak och den är lugnare i styrningen.

 

[enough]

Har nog inga bra tips att ge annat än att testa olika (kanske sänka sadeln ännu mer på den där damcykeln? Jag har en sån, når ner med ena benet och den funkar kanon för mig, kan cykla uppåt tio mil på en dag utan att få ont).

Men jag är nyfiken (om du vill berätta såklart) på hur du gick tillväga för att lära dig? Har en sjuåring som just nu varken kan eller vill lära sig cykla och många säger att han måste lära sig nu nu nu, annars blir det bara svårare och kanske helt omöjligt.

 

[Anders]

Lite utanför trådämnet men ang. ramstorlek och vinklar. Jag har idag två cyklar...

Har tre cyklar när tänker efter, köpte förra året en i princip likadan som min Monark för att kunna ta delar ifrån om något går sönder. Gav 200 kr för en cykel som knappt var använd

 

[Sassy]

@Anders, jag är precis lika känslig för vinklarna (och tydligen en outlier storleksmässigt för "vardagscyklar", racer är ju inga problem att hitta i olika proportioner). Nästa gång jag köper cykel kommer det provcyklas mååånga ramar, gissningsvis blir det någon form av comfortracer som blir påklädd bruksutrustning. Så kan cykelfolket rysa när de ser pakethållare och cykelkorg på en liten Bianchi

 

[SaraXX]

@Anders, jag är precis lika känslig för vinklarna (och tydligen en outlier storleksmässigt för "vardagscyklar", racer är ju inga problem att hitta i olika proportioner). Nästa gång jag köper cykel kommer det provcyklas mååånga ramar, gissningsvis blir det någon form av comfortracer som blir påklädd bruksutrustning. Så kan cykelfolket rysa när de ser pakethållare och cykelkorg på en liten Bianchi

Barnstol på MTB ses inte med blida ögon heller kan jag meddela

 

[nejlica]

Barnstol på MTB ses inte med blida ögon heller kan jag meddela

OT - Men funkar det bra i skogen? Maken följde ibland med på min ridturer på MTB innan vi fick barn, nu har jag skaffat en barnstol med två cykelfästen och provat på min "vanliga" cykel och dottern verkar gilla det, så vi funderar på att montera på ett av fästena på hans MTB istället för på stadscykeln så att de kan följa med ut båda två.

 

[Krystalline]

Härligt att du har lärt dig cykla, you go girl! Jag tycker du fått bra tips i tråden, så experimentera dig fram med att ändra höjd på styre och sadel, testa olika sadlar, sadelöverdrag tills du hittar något som passar just dina kroppsmått och din cykel. Det låter lite som att du kommer i bakvikt eftersom svanskotan ömmar. När jag kör långa sträckor (dvs på racercykeln) så vill jag att min tyngd ska hamna på sittbenen och att coremuskulaturen ska kunna vara aktiverad. Annars tippar mitt underliv framåt och ja, du har ju också testat den sortens ajaj... Cykelbyxor kan vara väldigt trevligt när du är ute flera timmar i sträck. Slutligen kan du alltid svänga förbi din lokala cykelhandlare och be om tips på sittställning. Trevliga ställen brukar hjälpa till med sånt. Lycka till och ha fortsatt kul på två hjul

Ja precis så är det, jag hamnar i bakvikt! Sittbenen är typ inte involverade alls. Jag kanske får åka till min lokala verkstad/butik och be om hjälp! Stort tack för det tipset

Men jag är nyfiken (om du vill berätta såklart) på hur du gick tillväga för att lära dig? Har en sjuåring som just nu varken kan eller vill lära sig cykla och många säger att han måste lära sig nu nu nu, annars blir det bara svårare och kanske helt omöjligt.

Ah, jag gav också upp i den åldern, och sen försökte jag inte igen på 25 år...
Jag tog helt sonika och monterade av pedalerna på en cykel, och la 10 minuter per kväll på att "paddla" runt i trädgården. Tänk typ balanscykel för små barn fast i stort format. När jag inte ramlat efter några dagar, och kunde rulla nedför uppfarten samt använda handbromsarna, satte jag tillbaka pedalerna. Tog av dem i början så att de inte skulle vara i vägen för mina ben. Sadeln var även sänkt till den grad att jag vid minsta vingel kunde sätta ner fötterna tryggt i marken.

Efter ett par veckor vågade jag sätta tillbaka dem, och tog mina första trevande cykeltag. Jag överlevde! Sen tog jag små rundor, men det tog ytterligare ett par veckor innan jag gav mig på att prova växlarna. Nu använder jag tre (av 21)

 

[Islandshästryttare]

Har nog inga bra tips att ge annat än att testa olika (kanske sänka sadeln ännu mer på den där damcykeln? Jag har en sån, når ner med ena benet och den funkar kanon för mig, kan cykla uppåt tio mil på en dag utan att få ont).

Men jag är nyfiken (om du vill berätta såklart) på hur du gick tillväga för att lära dig? Har en sjuåring som just nu varken kan eller vill lära sig cykla och många säger att han måste lära sig nu nu nu, annars blir det bara svårare och kanske helt omöjligt.

Kan också intyga att det inte alls är omöjligt att lära sig som vuxen. Själv tog jag hjälp av min sambo som fick hjälpa mig att hålla balansen i början genom att hålla pakethållaren. Numera så säger han att jag är en potentiell livsfar ihop med min röda cykel. Han kallar den röda faran för att jag älskar fart. Tror att jag försöker ta igen alla förlorade år på detta härliga sätt att ta sig fram.

Jag tänker också att det finns många invandrare som kommer till Sverige och lär sig cykla som vuxna .Så att man måste lära sig när man är barn tror jag är en uppfattning som inte stämmer.

 

[Araminta]

Men jag är nyfiken (om du vill berätta såklart) på hur du gick tillväga för att lära dig? Har en sjuåring som just nu varken kan eller vill lära sig cykla och många säger att han måste lära sig nu nu nu, annars blir det bara svårare och kanske helt omöjligt.

Frågan var riktad till TS men jag tar mig friheten att svara. Jag lärde mig cykla som 10-åring efter mycket slit, svett och tårar från både mig och mina föräldrar. Tårar, inte för att jag föll (ramla av cykeln gjorde jag för första gången fem år senare), utan för att cyklandet blev ett så himla laddat ämne hemma. Jag var sen med mycket av det motoriska (springa, simma, cykla) och var dessutom känslig och försiktig av mig, så jag tror helt enkelt inte att jag var redo tidigare.

Det som till slut hjälpte var tid, en hel del timmar på en halvmjuk gräsmatta och föräldrar som höll i och höll i och höll i, även när jag hade egen balans (jag simmade också en halv sommar med flytpuffar utan luft i). Och, jag vill säga, minskad press hemifrån, men jag vet inte riktigt om det är helt sant tyvärr.