Köpa hund

[Seabaz]

När bestämde ni er för att köpa er första hund?
Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år?
Hur tänkte ni?

Anpassar ni er idag efter hunden?

Missförstå mig rätt, jycken är ju en del i familjen tycker i alla fall jag, och då anpassar man sig så det blir så bra för båda som möjligt om man har hund...

Men hur visste ni att "det här är rätt, det här kommer gå bra nu OCH om 4 år..."

Berätta!

 

[GaurdianAngel]

Sv: Köpa hund

När bestämde ni er för att köpa er första hund? När jag var ca 22 år.

Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år? Det kan man inte, men man måste ju självklart vara lite "klar" med hur ens liv kommer att se ut. Sedan att inte allt går i bom och lås, kan man ju aldrig gardera.

Hur tänkte ni? Tänkte!? Nä, men då jag skulle flytta hemifrån och ändå jobba med hundar så kunde jag ju lika gärna skaffa egen.

Anpassar ni er idag efter hunden? Ja, det kan man nog säga, men det har jag valt själv. Många kompisar (de som inte själva har hund) tycker nog att man är knäpp. Men det är ju självvalt och mina hundar är min familj. Mitt liv styrs ganska mycket av hur det påverkar mina hundar. Drar mig för att resa iväg utomlands tex. Ska vi på middag så åker hundarna med. Biobesöken blir färre, likaså krogen. Semestrarna anpassas en del efter att hundarna kan följa med.
Mina hundar är med mig 24 h/dygn. De är några år gamla nu, men jag kan nog räkna dagarna de varit ensamma på båda händerna.

 

[glee]

Sv: Köpa hund

När bestämde ni er för att köpa er första hund? När jag var 19 började jag och pojkvännen prata på allvar om att skaffa hund. Då hade vi varit tillsammans 2 år och sagt från början att vi ville ha hund nån gång.

Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år?
Hur tänkte ni? Det kan man ju inte veta.. Jag var arbetslös när jag skaffade hunden, men jag skulle aldrig gjort det om jag inte var beredd att anpassa mig efter den.

Anpassar ni er idag efter hunden? Jag är arbetslös nu också, men jag anpassar mig ju en del. Går inte och shoppar en heldag osv, kan inte göra saker som tar lång tid utan att planera ordentligt innan. Men det är inga problem.

Men hur visste ni att "det här är rätt, det här kommer gå bra nu OCH om 4 år..." Svårt. Vet inte, det kändes rätt bara. Nu har jag haft hunden 13 månader, och det känns fortfarande som att jag skaffade hund vid ett bra tillfälle. Fördelen med att vara arbetslös är att jag har kunnat göra en ordentlig ensamträning utan tidspress..

 

[Milosari]

Sv: Köpa hund

När bestämde ni er för att köpa er första hund? när jag var så liten att jag inte minns. men vid 18-årsåldern började jag tänka över det mer seriöst och när jag var 19 föll jag pladask.

Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år? Hur tänkte ni? jag visste att jag ville leva med djur, och har varit/är beredd att offra väldigt mycket för att få ha det så. jag insåg att det inte gick med hästar, men hundar kan man ha med sig vart man än bor (nästan). nu är hundarna mitt allt och de går före allt och alla andra.

Anpassar ni er idag efter hunden? oh ja, hela tiden. jag behöver inte tänka så mycket på det, det finns i bakhuvudet att de här och de här aktiviteterna kan jag vara med på, men inte den och den. schemat kollas igenom, är det hundvänligt eller inte? kan jag byta grupp så att det inte blir långa dagar? kan jag vara med på den festen (=kan jag ta mig hem i rätt tid?) osv osv. sånt som kretsar i en tonårings (nåja, ungdom då...) hjärna. kanske är jag lite väl insnöad på det där med mina jyckar, men JAG får också ut så otroligt mycket av att umgås med mina hundar. har många gånger fått frågan om det inte hade varit skönt att slippa hundarna för någon dag, men det är det ju inte! de gånger jag har haft hundvakt/de har varit på pensionat tänker jag på dem jämt och ständigt, oroar mig och passar inte alls på att njuta av "friheten".

 

[Ramona]

Sv: Köpa hund

Jag var 20 ar gammal nar sambon och jag skaffade hund. Vi hade pratat om att skaffa en hund, men ingenting var egentligen planerat. Sa sager en av vara bekanta att de inte vill ha sin hund langre, en 1-arig Jack Russell hane, och att vi fick honom om vi ville ha honom.
Vi tog honom pa en gang...och roligare hund har jag aldrig traffat.
Vara liv forandrades inte sa mycket, da hunden hangde med pa precis allting. Dock stallde vi ut honom, sa det blev ju en ny upplevelse. Men egentligen andrades inte vara liv i nagon storre bemarkelse.

Jag vet inte om det var ratt eller fel nar vi skaffade hund, men det funkade ju i alla fall.

Anpassar vi oss? Nej, egentligen inte. Vara hundar hanger med pa allting. Om det inte skulle funka nagon gang med att lamna dem hemma ett par timmar, sa ger jag dem till svarmor att ta hand om!! Bra att ha en sadan manniska i sin narhet!!

 

[Excellent]

Sv: Köpa hund

När bestämde ni er för att köpa er första hund?
Det har jag alltid varit på det klara med.... Och när jag var 13 gav min pappa upp och jag fick en hund. Nu är jag 31 och har aldrig varit utan hund sedan jag fick min första.

Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år?
Det kan man ju inte......Man kanske har ett "hum", men VETA kan ju ingen människa. Men om man däremot anar att man kanske är allergisk eller kommer att bli befodrad på jobbet (med mer knepiga arbetstider som följd) etc etc, så ska man ju givetvis avvakta med ett hundköp, tycker jag. Man kan kanske låna en hund först (för att utröna om man tål den)?

Hur tänkte ni?
"Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!Jag vill ha hund!" Ungefär så.... *s*

Anpassar ni er idag efter hunden?
Absolut! Och visst finns det dagar när jag svär som en borstbindare, men det är värt alla bekymmer som ev kan uppstå. I alla fall är det MIN uppfattning..... Skulle inte vilja vara utan en hund....

 

[lady_vip]

Sv: Köpa hund

När bestämde ni er för att köpa er första hund?'
När jag va superliten, sen fick jag en, sen en till och nu har jag köpt en tredje för ett år sen

Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år?
Jag planerar mitt liv efter djuren, även fast alla säger att man inte ska, de är ju mitt liv... Så det blir ingen flytt utomlands, inga långa resor osv, ska jag studera så lever jag hellre på existensminimum och hög stress än att göra mig av med djuren...

Hur tänkte ni?
Jag vill, jag vill, jag vill... Även om jag har haft mycket djru och inser ansvaret med dem på alla plan så fattar jag inte de riktigt förrän jag står där, så då kämpar jag som ett djur för att det ska bli bra... Funderar just nu på att ta en korsning för att jag tycker synd om henne, hjärnan säger tvärnej, men hjärtat säger att hon behöver mig...

Anpassar ni er idag efter hunden?
Självklart, och efter hästarna... Loka kan ju inte vara själv så länge, så jag jobbar bara 75% och mamma och jag tar skift för hundens skull... Jag firar inte nyår eller midsommar, då mina föräldrar är på fest, utan då är jag hemma med djuren...Vilket kan vara tufft nog för en partyprinsessa på 19 år, men självklart offrar jag mycket för djuren, ex utlandsstudier som jag valde bort i samma stund jag skaffade häst/hund.

//E

 

[Nenne1]

Sv: Köpa hund

Jag har aldrig sett mig som hundmänniska, aldrig drömt om hund, aldrig egentligen velat ha hund. Men så passade vi min ridinstruktörs västgötaspets vid ett antal tillfällen, någon vecka här, någon vecka där - och det var ju trevligt. Och min man tyckte då att "skulle du inte ha en egen?". Tja, då väcktes tanken - och när den väl väckts så hade jag nått en point of no return. Så ett inte alltför stort antal månader senare var jag, vid 46 års ålder, hundägare för första gången.

Att ha valp var jobbigt, och att känna att det här skulle gå bra både nu och i framtiden, ja det tog ett tag. Men numera pratar jag hund, drömmer hund, planerar för hund, tränar, tävlar, busar, leker, läser hundböcker - njuter av livet som hundägare!

Jag/vi anpassar oss mycket efter hunden. Han är med på jobbet, fritiden planeras efter hur det passar med honom - han är ju minst och behövs tas hänsyn till mest. Barnen är stora och i stort sett utflugna och klarar sig på egen hand, jag kan ohämmat ägna mig åt herr Huligan.

Och numera kan jag inte tänka mig att vara hundlös...

 

[mingel]

Sv: Köpa hund

När bestämde ni er för att köpa er första hund?
vi hade hund hemma när jag växte upp men när jag flyttade hemifrån började jag få allergiska besvär. då trodde jag att jag aldrig kommer att kunna ha en egen hund. när jag var färdig med studierna och hade flyttat ihop med min kille (vi pendlade i 1,5år) och livet började vara mindre stressigt försvann också mycket av allergin. då började vi på allvar leka med tanken. när vi sedan flyttade till radhus och jag började jobba med flextid (jag väljer själv när och var jag jobbar, jag kan jobba hemma och ha med mig hunden på jobbet) tänkte vi att nu eller aldrig.

Hur kan man veta hur ens liv ser ut om 2 år eller kanske 8 år?
till all lycka kan man ju påverka vad man gör och hur livet blir. nu planerar vi bara alltid in hunden. det enda som oroar mig på allvar är om vi får barn och hunden inte accepterar dem.

Hur tänkte ni?
vi lade upp för och nackdelar och såhär i efterhand har det nog varit mer fördelar och mindre nackdelar än vi hade tänkt

Anpassar ni er idag efter hunden?
naturligtvis. för det mesta är det inget problem eftersom vi är två. jag börjar senare och han kommer hem tidigare. vill jag gå ut eller jobba sent är han hemma och tvärtom. det är bara jobbigt när min sambo är på arbetsresor, då måste jag ju hem direkt efter jobbet. i de fall det är omöjligt att ordna har vi en dagmamma.