KOL

Min man har fått diagnosticerat KOL. Han är bara 45 år och slutade röka för 10 år sedan, men ägarinnan det rökt sedan unga år.
Vi är mitt uppe i livet med småbarn och större barn, har nyss köpt hus etc.
Jag vet att det är bra att få diagnos så att optimal behandling kan sättas in. Behandling kommer ju med största sannolikhet förbättra nuvarande tillstånd och medföra ett friskare liv i många år framöver. MEN (det obligatoriska MENet); det ÄR ju en sjukdom med dödlig utgång och då jag i mitt arbete vårdar bl a. KOL-sjuka i sjukdomens slutstadie i så är det svårt för mig att bortse från hur det kommer att bli till slut...
Jag ville väl bara skriva av mig. Och ni som röker, snälla sluta...

 

[monster1]

Jag har en vän som har kol, han har nog aldrig rökt men har astma. Har haft problem länge med trötthet och luftvägsinfektioner. Men vad jag förstår så behöver inte förloppet vara så snabbt som när man tänker på kol och äldre där det är en person som går runt med en syretub hela tiden. Han fungerar som vanligt helt enkelt och det är väl något år eller två sedan han fick sin diagnos.

 

[Saija]

Förhoppningsvis kommer han att fungera bra på sin medicin och kan leva nästan som "vanligt".
I värsta fall och scenario så ska du veta att det finns faktiskt möjlighet för honom att få "nya" lungor. En vän till mig har just erbjudits detta, han är 48.

 

[Tualma]

Tack för svaren.
Jag är medveten om att maken kommer att kunna leva som vanligt i många år, kanske 10-20 år till och med och det är en tröst, absolut. Men jag vet ju också hur det sannolikt kommer att gå ändå till slut. Det är svårt att inte ha de bilderna i skallen, liksom. Det är ingen dans på rosor i slutstadiet...
Vi måste väl lära oss att förhålla oss till denna kroniska sjukdom. Förhoppningsvis kommer min man att fortsätta ha driv och vilja/förmåga att jobba aktivt för en förbättrad hälsa...

 

[Vogue]

Tack för svaren.
Jag är medveten om att maken kommer att kunna leva som vanligt i många år, kanske 10-20 år till och med och det är en tröst, absolut. Men jag vet ju också hur det sannolikt kommer att gå ändå till slut. Det är svårt att inte ha de bilderna i skallen, liksom. Det är ingen dans på rosor i slutstadiet...
Vi måste väl lära oss att förhålla oss till denna kroniska sjukdom. Förhoppningsvis kommer min man att fortsätta ha driv och vilja/förmåga att jobba aktivt för en förbättrad hälsa...

Min lärare som är runt 50+ ung har levt med ärvd kol i många år.. hon kunde knappt andas på slutet om än på så vis att hon fick tala långsamt, undvika trappor osv.. hon fick faktiskt ett par nya lungor och har nu livet åter Så det finns hopp!

 

[kryddelydd]

Tack för svaren.
Jag är medveten om att maken kommer att kunna leva som vanligt i många år, kanske 10-20 år till och med och det är en tröst, absolut. Men jag vet ju också hur det sannolikt kommer att gå ändå till slut. Det är svårt att inte ha de bilderna i skallen, liksom. Det är ingen dans på rosor i slutstadiet...
Vi måste väl lära oss att förhålla oss till denna kroniska sjukdom. Förhoppningsvis kommer min man att fortsätta ha driv och vilja/förmåga att jobba aktivt för en förbättrad hälsa...

Det är i och för sig ovanligt att få KOL-diagnos så tidigt som din man har fått den.
Men vanligaste utfallet av KOL är INTE andningssvikt och död pga det.
De flesta människor som får KOL-diagnos lever som vanligt i väldigt många år.
Det viktigaste, prognostiskt, är att sluta röka så som din make redan gjort.
Och att han motionerar/rör sig efter förmåga och inte slutar träna.
Rätt kroppsvikt är också viktigt: inte för tung, då andningen påverkas av stor mängd kroppsfett (fett i buken som trycket upp diafragma, ett tjockt lager underhudsfett som försvårar bröstkorgens rörelser).
Inte för mager, eftersom en KOL som är relativt avancerad (har ju ingen aning om vilket stadium KOL din make är i) "äter" energi i form av ökat andningsarbete.

Men: De flesta med KOL hamnar inte i andningssvikt. De dör, helt krasst, oftast av något helt annat.
Numera diagnosticeras KOL i väldigt tidigt skede och det gör att prognosen blir väldigt mycket mer varierande än de patienter du vårdat.

 

[Tualma]

Det är i och för sig ovanligt att få KOL-diagnos så tidigt som din man har fått den.
Men vanligaste utfallet av KOL är INTE andningssvikt och död pga det.
De flesta människor som får KOL-diagnos lever som vanligt i väldigt många år.
Det viktigaste, prognostiskt, är att sluta röka så som din make redan gjort.
Och att han motionerar/rör sig efter förmåga och inte slutar träna.
Rätt kroppsvikt är också viktigt: inte för tung, då andningen påverkas av stor mängd kroppsfett (fett i buken som trycket upp diafragma, ett tjockt lager underhudsfett som försvårar bröstkorgens rörelser).
Inte för mager, eftersom en KOL som är relativt avancerad (har ju ingen aning om vilket stadium KOL din make är i) "äter" energi i form av ökat andningsarbete.

Men: De flesta med KOL hamnar inte i andningssvikt. De dör, helt krasst, oftast av något helt annat.
Numera diagnosticeras KOL i väldigt tidigt skede och det gör att prognosen blir väldigt mycket mer varierande än de patienter du vårdat.

Tack! Det känns bra att läsa. Jag behöver få sådana fakta att mota mina hjärnspöken med.

 

[hastflicka]

Förhoppningsvis kommer han att fungera bra på sin medicin och kan leva nästan som "vanligt".
I värsta fall och scenario så ska du veta att det finns faktiskt möjlighet för honom att få "nya" lungor. En vän till mig har just erbjudits detta, han är 48.

En ung tjej jag kanner fick nya lungor nar hon var 18-19 ar gammal och celebrerade nyss 12 ars dagen av, som hon sa, "my gift of life". Hon har andra problem i dag, men lungorna fungerar perfect. Hon kallar dem Thomas och Mac.

Det finns helt andra mojligheter i dag att laka eller behandla KOL. Det galler nog mest att forsoka folja "doktorns" ordinationer nu.

 

[kryddelydd]

Det finns helt andra mojligheter i dag att laka eller behandla KOL. Det galler nog mest att forsoka folja "doktorns" ordinationer nu.

Visserligen ett dystert inlägg, men du är ute och cyklar.
Den behandling som idag finns mot KOL är symtomatisk och påverkar egentligen inte prognosen alls även om vissa av läkemedelsföretagen försöker få människor att tro något annat.
Det som påverkar prognosen är att låta bli att röka.

 

[mandalaki]

Min mamma fick koldiagnos när hon var 76 och slutade röka samma dag.

Hon dog 11 år senare men inte alls av kol. Den hade hon aldrig ont av, märkligt nog. Hon inhalerade sin medicin varje morgon och sjukdomen verkade inte påverka henne.

 

[MayGrace]

Känner två människor som har fått Diagnosen KOL. Den ena har aldrig rökt i hela sitt liv, fick diagnosen väldigt tidigt i livet som jag förstått de, men lever ett helt normalt familjeliv, visst hen får undvika sjuka personer då hen själv blir väldigt dålig vid en vanlig förskylning men annars som sagt lever hen ett vanligt liv och ska tilläggas hen är yngre en vad din man är.

Den andra hade rökt i större delen av sitt liv, gick sedan bort av andra orsaker en KOL. Så visst finns de väl ändå hopp om att ha ett hyfsat gott liv om man följer läkarens direktiv.

 

[Hippocampus]

Läste faktiskt en notis igår om att 20-25% som får KOL aldrig har rökt men framförallt andats in damm och rök. Sedan hade de sett att de som är förtidigt födda löper större risk att få KOL och att det är ännu känsligare att börja röka som för tidigt född.

Mina mormor fick KOL efter rökning och dog av det, ca 6 år efter diagnos.

Hoppas din man kan leva ett fint liv nu när de hittat det tidigt.