PiperGarden
Trådstartare
Är nyfiken på hur många av er som brukar klättra era hästar för hand. Hur ofta tränar ni och hur många "intervaller"? Både upp och ner? Längd på backe och fart? Vad fokuserar ni på? Går ni bara rakt fram eller har ni andra idéer?
Min häst försöker jag klättra varannan/ var tredje dag. Backen är ca 100 m lång, ganska brant och jag går 5-6 intervaller per gång. Jag går åt båda hållen, med en kortkort andningspaus mellan uppgång och nergång. Uppåt klättrar vi på i rätt bra tempo, tar ca 40 sekunder. Neråt går vi så långsamt vi kan, tar ca 1 min och 20 sek. Gjorde det hela hösten, men har varit lite dålig på att komma igång nu i vår. Först fokuserade vi i nerförsbacken på att han skulle gå långsamt (naturligtvis på löst grimskaft), genom att jag överdrev mitt kroppsspråk och dom första gångerna gjorde vi halt kanske var femte meter. Sen tog vi diskussionen om att inte "stötta sig" på mig med nån kroppsdel (stöder gärna höger bog) (alltså, absolut inte trycker på mig, men inkräktar på mitt utrymme och får ett psykiskt stöd). Nu har vi börjat arbeta med rakriktningen i nerförsbacken. I uppförsbacken går vi mest bara i ett friskt tempo, har känslan av att det ändå får honom att räta ut sig och arbeta hyfsat jämnt?
På väg hem går vi uppför en lite svagare backe, där brukar vi gå i skänkelvikning uppför, hälften åt varje håll. I mitt tycke borde det vara en bra smidighetsövning?
Intressant att höra era tankar, funderingar och träningstips!
Min häst försöker jag klättra varannan/ var tredje dag. Backen är ca 100 m lång, ganska brant och jag går 5-6 intervaller per gång. Jag går åt båda hållen, med en kortkort andningspaus mellan uppgång och nergång. Uppåt klättrar vi på i rätt bra tempo, tar ca 40 sekunder. Neråt går vi så långsamt vi kan, tar ca 1 min och 20 sek. Gjorde det hela hösten, men har varit lite dålig på att komma igång nu i vår. Först fokuserade vi i nerförsbacken på att han skulle gå långsamt (naturligtvis på löst grimskaft), genom att jag överdrev mitt kroppsspråk och dom första gångerna gjorde vi halt kanske var femte meter. Sen tog vi diskussionen om att inte "stötta sig" på mig med nån kroppsdel (stöder gärna höger bog) (alltså, absolut inte trycker på mig, men inkräktar på mitt utrymme och får ett psykiskt stöd). Nu har vi börjat arbeta med rakriktningen i nerförsbacken. I uppförsbacken går vi mest bara i ett friskt tempo, har känslan av att det ändå får honom att räta ut sig och arbeta hyfsat jämnt?
På väg hem går vi uppför en lite svagare backe, där brukar vi gå i skänkelvikning uppför, hälften åt varje håll. I mitt tycke borde det vara en bra smidighetsövning?
Intressant att höra era tankar, funderingar och träningstips!