Det är väl främst hirs och durra som forskarna pratar om om jag förstått det rätt. Men har ingen aning om det är någonting som går att få att fungera i Sverige eller om det är torktåliga grödor som är tänkta att fungera sett till andra delar av Europa.
Att det ofta (men inte alltid) behövs tillstånd för storskalig bevattning är jag mycket väl medveten om men de lär bli betydligt svårare att få om det blir ordentlig vattenbrist. Samt att de som i dagsläget kan bevattna utan tillstånd ”för att det inte riskerar att skada andras eller allmänna intressen” (om jag kommer ihåg formuleringen rätt) kan få problem i framtiden.
Alltså, det är inte så enkelt, som att en gröda är torktålig i sig, eller ej.
För att en gröda ska vara odlingsbar så behövs det också en för grödan lämplig jordmån, ett lämpligt antal odlingsdagar till skörd, och en lämplig dygnsstruktur.
Det finns en hoper grödor, som tyvärr saknar förmågan att klara vårt "mörker". Soja är ett exempel på en sådan gröda.
Hirs och durra är inget som jag sett förslag på i lantbrukspressen, eller hört om när jag varit på kurs. Däremot om andra varianter av våra "vanliga spannmål".
Även om det skulle bli torrare, så ändras ju inte jordaxelns lutning, så vi kommer att fortsätta att ha en mörk årstid med korta dagar(vinter/höst) och en ljus årstid med långa dagar (vår/sommar).
De grödor vi odlar idag, är sådana som hinner bli färdiga innan det blir för mörkt och svalt för att växa, de orkar också växa mer eller mindre dygnet runt.
Andra grödor är anpassade till "ungefär lika långa dagar" och har en långt utvecklingstid till mognad, där årstiderna inte är lika markerade (nu tänker jag huvudsakligen ljus). Försöker man driva sådana grödor med ljus dygnet runt, så blir det inte riktigt bra.
En hel del gamla kultursorter, som Speltvete för att ta ett exempel, är väldigt anpassliga, de tål så att säga "både översvämning och torka", bekämpar själva ogräs på åkern, men ger något mindre skördar även vid optimala förhållanden, än "moderna" vetesorter. Det talas en del om att använda sådana gamla sorter i förädling.
Sedan så vet vi ju inte om framtiden hos oss, innehåller vattenbrist i sig, eller mer vatten, eller ett förändrat nederbördsmönster, där vi får nederbörd vid andra tidpunkter än de som varit vanliga, eller punktvis i större mängder, eller om det blir vanligare med torkperioder, vid tider som annars varit nederbördsrika (och tvärs om), även om den totala mängden nederbörd inte ändras så värst mycket.
Så för tillfället, så får vi nog ägna oss åt att framtidssäkra vårt odlande, genom att både skapa t.ex. bevattningsdammar som kan användas vid torka, genom att ha genomtänkta dräneringar på åkermark, för att ta hand om "skyfall", och genom att mer storskaligt prova/förädla andra grödor, eller andra sorter av grödor.
Tycker det är väldigt intressant med forskningen inom området och Sverige verkar vara bland de mest ledande så absolut att vi kommer att se en förändring i jordbruket även om det inte kommer ske just nu de närmaste åren. 
men tack ändå.
