Vassi
Trådstartare
Hej!
Tar all feedback jag kan få för/emot kastrering av en knappt 3 år gammal hane, spec i samband med allergi; tankar, erfarenheter? Ska vi ge honom ett halvår till hos oss för att ge honom tid att anpassa sig till sitt nya liv här? Spelar det någon roll?
Kort sammanfattning:
Skaffat omplacering i somras, knappt 3 år gammal, födoämesallergisk, blivit bättre iom foderbyte men blir sämre med löptikar i närheten. Kastrera? Fundering kring påverkan mentalt, rädslor, matfixering. Hört om allergi som både kan bli bättre och att sådant som legat latent blommar ut.
Låång bakgrund för den som orkar:
Han är knappt tre år och bor med oss sen i somras, omplacerad pga (hans) hälsoskäl. Symtomen har alltid kommit och gått och han har en massiv veterinärjournal sedan innan oss. När vi tog honom hade det fungerat bra en längre period enligt uppgift, så vi blev lite överraskade första månaden; dålig mage från start, enstaka kräkningar, krustor, svamp i tassarna... En väldigt loj och trött hund. Efter veterinärbesök med foderbyte har tack och lov mycket blivit bättre. Magen är bra, krustorna och klådan bättre, svampen borta. Dock tycker vi att det har blivit sämre när tikar i området löper, framförallt huden blir jobbig (klåda och krustor).
Så vi funderar på kastration, i förhoppning att det skulle minska hans stress och därmed belastning på immunförsvaret. Att han skulle användas i avel är ju ändå helt uteslutet. Det som gör oss tveksamma är att han redan nu är väldigt matfixerad och viss oro för om han skulle påverkas och bli osäker/rädd. Vi upplever honom som lugn och trygg på det stora hela och han har fått mycket beröm för sitt sätt av band annat vetten. Tittar knappt på andra hundar, förutom dom han vet att han får leka med Men ibland reagerar han på höga ljud i trapphuset eller om någon granne är i trapphuset när vi kommer in. Ljudkänsligheten i trapphuset har vi tränat på sen vi skaffade honom, och det är betydligt bättre nu än i början. Till viss del tänker jag att det är omställningen till ett nytt hem som spökat, MH gjort innan han kom till oss med "fint" resultat.
Att han skulle bli tröttare/slöare spelar mindre roll i sammanhanget, vi vill såklart bara att han ska må så bra som möjligt. Vi har accepterat att vår "aktiva, energiska brukshund" snarare är en livsnjutande Ferdinand
Tar all feedback jag kan få för/emot kastrering av en knappt 3 år gammal hane, spec i samband med allergi; tankar, erfarenheter? Ska vi ge honom ett halvår till hos oss för att ge honom tid att anpassa sig till sitt nya liv här? Spelar det någon roll?
Kort sammanfattning:
Skaffat omplacering i somras, knappt 3 år gammal, födoämesallergisk, blivit bättre iom foderbyte men blir sämre med löptikar i närheten. Kastrera? Fundering kring påverkan mentalt, rädslor, matfixering. Hört om allergi som både kan bli bättre och att sådant som legat latent blommar ut.
Låång bakgrund för den som orkar:
Han är knappt tre år och bor med oss sen i somras, omplacerad pga (hans) hälsoskäl. Symtomen har alltid kommit och gått och han har en massiv veterinärjournal sedan innan oss. När vi tog honom hade det fungerat bra en längre period enligt uppgift, så vi blev lite överraskade första månaden; dålig mage från start, enstaka kräkningar, krustor, svamp i tassarna... En väldigt loj och trött hund. Efter veterinärbesök med foderbyte har tack och lov mycket blivit bättre. Magen är bra, krustorna och klådan bättre, svampen borta. Dock tycker vi att det har blivit sämre när tikar i området löper, framförallt huden blir jobbig (klåda och krustor).
Så vi funderar på kastration, i förhoppning att det skulle minska hans stress och därmed belastning på immunförsvaret. Att han skulle användas i avel är ju ändå helt uteslutet. Det som gör oss tveksamma är att han redan nu är väldigt matfixerad och viss oro för om han skulle påverkas och bli osäker/rädd. Vi upplever honom som lugn och trygg på det stora hela och han har fått mycket beröm för sitt sätt av band annat vetten. Tittar knappt på andra hundar, förutom dom han vet att han får leka med Men ibland reagerar han på höga ljud i trapphuset eller om någon granne är i trapphuset när vi kommer in. Ljudkänsligheten i trapphuset har vi tränat på sen vi skaffade honom, och det är betydligt bättre nu än i början. Till viss del tänker jag att det är omställningen till ett nytt hem som spökat, MH gjort innan han kom till oss med "fint" resultat.
Att han skulle bli tröttare/slöare spelar mindre roll i sammanhanget, vi vill såklart bara att han ska må så bra som möjligt. Vi har accepterat att vår "aktiva, energiska brukshund" snarare är en livsnjutande Ferdinand