Kallblod = Nallebjörn?

M

*mathilda*

Blir så trött... Var hos en tjej för 3 veckor sen vilken hade ett kallblod - som inte var riden på över ett år, smällfet och genomsvett efter 15 min skritt och trav. Polle var 12 år och såg ut som en 20-åring i ryggen för att hon svankade så mkt (troligtvis pga den enorma magen).
Inte blir det bättre av att matte inte vågar göra nåt med henne - jag rider inte ut själv för då vägrarar hon att gå och skenar hem, jag gör inte det och det för då bockar osv hon. När man haft hästen i 5 år och kommit på ganska snart att det är stora problem, gör man inte något åt det då? Tar hjälp av någon och så? jag kan fortsätta ett bra tag till med den här historien men detta får räcka.

Vad anser ni på buke om detta? Kallblod är väl inget man tittar på och gosar med - de behöver motion och arbete!? :mad:
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Tyvärr är det väl ganska typiskt.. Många skaffar kallblod för att de ser så snälla ut, men de är ofta väldigt starka och kräver en fast hand, annars gör de som de vill och då är det kört..
Har precis skaffat en fjording som har just det "felet". Han har fått lära sig hur stark han är och är en buffel på marken. Däremot är han suverän att rida! :)
Kallblod behöver motion precis som alla andra hästar, annars blir de odrägliga!
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

För de flesta hästar är ämnet ledarskap en långt viktigare fråga än alla mattar och hussar förstår, och då börjar problemen. En häst ÄR ett flockdjur, och behöver identifiera SIN plats i flocken. Vi människor har ofta mycket att lära på den punkten. Oavsett hästras så behöver hästen träning om inte hagar/ kompisar kan tillgodose rörelsebehovet (egentligen är ju vi människor i detta fallet inte så oumbärgliga som vi vill tro ... )

Gällande kroppsligt utseende så är det inte bara träning och utevistelse/ hagmöjligheter som spelar in - även utfodringen har stor roll i det hela.

Vill man träna en häst som periodvis har grymt lurvig häst får man anpassa sig efter det. Finns många sätt; klippning, täckning, extra foder osv. Allt är individuellt.

Kom i håg att det nästan alltid är lättare att vara "läktar-ryttare" än att själv befinna sig mitt i situationen. Alla är vi ödmjuka då vi står inför ett större problem och det är nästan alltid lättare att finna fel hos någon annan än att granska sig själv.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Tyvärr är det inte bara kallblod det handlar om utan det sker bland alla grupperna. Hästar är ju levande så det är väl klart att de behöver stimulans precis som människor.
Bor granne med en lika dan person. Tyvärr har hon inte en utan flera hästar som bara står.
Men vad kan man göra?
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Då tycker jag nog mera synd om de hästar som inte blivit ridna eller använda på flera år och helt plötsligt får unga flamsryttare (ok, de behöver inte ens vara unga för att vara så omogna :S ) som medryttare, folk som kommer dit och rider ut i flera timmar på helt okonditionerade hästar, och så är de bara där 1-2 gånger i veckan och gör såhär. Förvirrande, nötande och uttröttande som attans för de stackars hästarna.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Min fråga till dig blir då: Sa du åt henne att hon kanske kunde få hjälp med att få bukt med sin rädsla för hästen?
För vad jag utläser av ditt inlägg är just att hon byggt upp rädsla för att rida ut osv. Jag hade själv kallblod innan o den sista var enormt stark o han visste om det.Spelade ingen roll vad jag gjorde för han drog när han ville dra.Nh träning funkade kanon men åter till vardagen så drog han.Nu är det ju en annan historia bakom också som spelade in men jag gav bort honom.Han kom till en dam som verkligen visste hur starka gossar skulle tas.
Men istället för att döma så hjälp människan, visst skaffar man ett djur så ska man sköta det efter konstens alla regler, men det är kanske inte så lätt om hon byggt upp rädsla o hästen känner av det vid hanteringen.Hon tycker uppenbarligen väldigt mycket om sin häst men behöver vägledning för att hitta tillbaka till harmonin mellan dom så de kan funka tillsammans igen.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Måste säga att jag håller med er allihopa :) . Visst, det är inte alltid så lätt att göra rätt jämt, och visst är det inte bara kallblod som råkar ut för detta och som det är synd om. Men på något sätt känns det mer när det är ett halvblod modell 700 kg istället för tex en liten shettis, som visst också behöver motion, men inte lika mkt...

det är bara så frusterarnde när man stöter på dessa människor och djur. Men vet inte riktigt hur ,man ska hjälpa dem och så blir man upprörd istället :o . Men man får ju använda sitt sunda förnuft också, mår inte hästen bra måste man ju inse det, eller om man rent av är rädd för den. Och då tycker jag personligen att man ska skaffa hjälp.

Till "shettisar": Jag ringde tjejen på kvällen och sa att hon borde tänka på att kankse ordna med medryttare som kan rida några dagar/v. , börja ta hjälp av en ridinstruktör som även är bra på marktäning (hon fick ett bra nr ;) ) m.m. Så att hon kunde börja rida hästen själv, men också få mer hjälp av någon mer med att bygga upp konditionen och lära polle något. (Stoet kunde knappt böja sig osv). Vet inte hur hon tog det, men jag försökte låta uppmuntrande och inget annat när vi pratade om det.

Men vem vet. Och alla andra som gör likadant *suck*.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Jag tror att det är väldigt vanligt att kallblod blir starka och tar över kommandot, dels för att de till psyket är lugnare och därmed lämpar sig för nybörjare (kan man tro) men de har ju sin styrka också och mot den kan man aldrig tävla, för där vinner alltid hästen. Men det gäller ju egentligen alla hästar, vi männsikor är aldrig starkare än en häst, utan måste komma på andra sätt att vara ledare för dem.
min fjording är oxå medveten om sin styrka och har tidigare varit en buffel som förslkt möblera om med männsikorna som hanterat honom, dragit iväg så fort han velat osv. Att han till på köpet har varit hos folk som inte varit speciellt hästvana och låtit honom ta befälet av rädsla och okunskap har inte gjort det bättre. JAg tycker dock att jag fått riktigt bra hyfs på honom nu, dels genom att vara konsekvent och aldrig tillåta honom att möblera om med mig eller bestämma vart vi ska gå, och att leda honom i träns/med kedja när jag har honom utanför inhängnat område där han tidigare visat tendenser till att vilja dra iväg på egna äventyr, jag utsätter honom inte heller för frestelsen att dra iväg med mig genom att leda honom i vanligt grimskaft mer än till och från stallet där jag vet att jag har koll på honom. Ledarskapsövningar har också hjälpt mig att få honom att acceptera mig som ledare då han är väldigt hög i rang, men det gäller att öva hela tiden och att inte vekna och tillåta dumheter en enda gång.

HAr man en svårhanterad häst solm man inte klarar av själv kanske medryttare kan vara ett alternativ till att sälja hästen, men då måste man gemensamt bestämma vad som toleraras och inte så man inte gör olika och därmed förvirrar hästen eller att den skärper sig i medryttarens närvaro (om nu den klarar av hästen) för att fortsätta dumma sig med ägaren.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Av egen erfaranhet - nordsvenskar är vanligtsvis inte den typiska nallebjörnen.
De är födda till att arbeta hårt, givetvis inte på samma sätt som hopp/dressyrhästar, utan de kräver nästan att bli körda och "brukade".
De må se snälla och fogliga ut, men är ofta pigga och vet precis hur starka de är. Får de inte arbeta mycket blir de ofta odrägliga, lite svårhanterliga och kanske bockiga osv.
Om man tvekar med sin nordsvenk ligger man ofta lite illa till. Andra kallblod upplever jag inte som lika livliga eller tuffa.
Detta är förstås mina egna upplevelser.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Kan inte hålla med ang Nordsvenskar.
De jag haft har vart hur lätthanterliga som helst även vid långa viloperioder.
Men däremot fjorden jag hade var väldigt envis och utnyttjade sin styrka.
 
Sv: Kallblod = Nallebjörn?

Ja tyvärr så köper många häst eller ponny och tror de klarar av den. Men så gör de inte det och så står de där med en häst. Och tyvärr så blir det ofta en häst som får stå i en hage och tya bort. När det väl händer att ägraen vill rida så är ju hästen helt exstas och då blir ägaren rädd. De hästarna får oftas mycker mat också, och blir ännu värre.

Jag brukar säga mig det varje gång jag ser en "hag" häst: Verför har man häst när man inte använder den, utan den står i en hage hela dagen ???????. Sälj den eller lämmna ut den på foder. Så hästen får vara häst.

Till din fråga om kallblod behäver jobba, JA och även alla andra hag hästar.

OBS: Vet att det finns sälskaps hästar som man har till sina hästar och dem gäller inte här. Utan helt friska hästar som går i en hage och inte gör något.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag har köpt en supersnäll 7 åring för 2 veckor sedan (24/8). 7 år, valack och importerad från Holland som 5 åring. Tidigare...
2
Svar
33
· Visningar
11 539
Hästmänniskan Hej! Jag är en 21-årig tjej som är enormt enormt ridsugen igen, men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga som återfallsryttare...
Svar
8
· Visningar
2 709
Senast: Ramona
·
Ridning (förlåt mig om jag lagt denna tråd på fel plats, jag är ny här på buke!) Att rida är bland det bästa som finns, men ibland känns det...
2
Svar
27
· Visningar
5 028
Senast: AW
·
Ridning Jag har hamnat i en otroligt jobbigt sits och vet inte vad jag ska göra. Jag är en ganska erfaren ryttare (dock hobbynivå) som ridit...
2
Svar
34
· Visningar
7 552
Senast: akleja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp