Jag ska börja rida igen

Solstig

Trådstartare
Så, nu har jag gjort det! Bokat in mig på privatlektioner, börjar den 29/1. Känns pirrigt... Men som jag längtar, jag har längtat i cirka 10 år men inte fått tillfälle riktigt. Är idag 31, inte ridit sedan jag var runt 20. Har spenderat hela 2023 med att behandlas för bröstcancer, blev klar för 2 veckor sedan. Känner att det är nu eller aldrig liksom. Har nu hittat ett ställe här i närheten med NH-inriktad hästhantering och möjlighet att ta privatlektioner både inom NH och ridning. Om någon har tips att dela med sig av till någon som är jättemodig från marken men alltid varit en fegis av rang i sadeln så dela gärna med er. Alla tips som finns för osäkra ryttare tas tacksamt emot.

Min hästresa började som barn på ridskola, red där i många år och var klassiskt ridskolebarn - kunde rida men inte så mycket mer. Skaffade så småningom medryttarhäst, och även foderhäst, men hamnade i stall där det rådde en väldigt taskig kultur gentemot både hästar och människor. Rädd häst var inte rädd utan dum, hästar som rörde en fena i stallgången kunde få saker kastade på sig från andra ändan stallet som tillrättavisning och den ryttare som uttryckte osäkerhet var lovligt byte. Ja, ni hör ju, helt fel ställe att lära sig häst på. Efter en väldigt dramatisk och högst ofrivillig avsittning ledsnade jag helt och lade av. Hjälpte till med andras hästar från marken ett tag med kom bort även från det. Ser fram emot att få börja om från grunden ordentligt.
 
Så, nu har jag gjort det! Bokat in mig på privatlektioner, börjar den 29/1. Känns pirrigt... Men som jag längtar, jag har längtat i cirka 10 år men inte fått tillfälle riktigt. Är idag 31, inte ridit sedan jag var runt 20. Har spenderat hela 2023 med att behandlas för bröstcancer, blev klar för 2 veckor sedan. Känner att det är nu eller aldrig liksom. Har nu hittat ett ställe här i närheten med NH-inriktad hästhantering och möjlighet att ta privatlektioner både inom NH och ridning. Om någon har tips att dela med sig av till någon som är jättemodig från marken men alltid varit en fegis av rang i sadeln så dela gärna med er. Alla tips som finns för osäkra ryttare tas tacksamt emot.

Min hästresa började som barn på ridskola, red där i många år och var klassiskt ridskolebarn - kunde rida men inte så mycket mer. Skaffade så småningom medryttarhäst, och även foderhäst, men hamnade i stall där det rådde en väldigt taskig kultur gentemot både hästar och människor. Rädd häst var inte rädd utan dum, hästar som rörde en fena i stallgången kunde få saker kastade på sig från andra ändan stallet som tillrättavisning och den ryttare som uttryckte osäkerhet var lovligt byte. Ja, ni hör ju, helt fel ställe att lära sig häst på. Efter en väldigt dramatisk och högst ofrivillig avsittning ledsnade jag helt och lade av. Hjälpte till med andras hästar från marken ett tag med kom bort även från det. Ser fram emot att få börja om från grunden ordentligt.


Efter en svår ridolycka var jag jätterädd kräktes tre gånger inför den första privatlektioner av ren nervositet. Jag gör aldrig något som jag inte är bekväm med. Sen har den här ridläraren varit otrolig duktig på att få mig att våga pröva mer och mer och satt mig på rätt hästar så jag kunnat flytta fram mina gränser steg för steg. Det var 2009 som jag tog den där första ridlektionen. Då hade jag hållit på med rehabträning i ett år och inte kunnat rida.

Var ärlig och berätta att du är rädd för ridlärare. Lyssna inåt och känner du dig tveksam till en övning eller gånggart så säg ifrån. Känner du dig otrygg på en häst säg till så att ridläraren får en vettig chans att hjälpa dig. Jag rider i alla gångarter numera även uteritt men vissa dagar så känns inte det rätt med galoppen till exempel då avstår jag. För mig har det hjälpt att huvudsakligen hålla mig till samma häst på grupplektioner. Den hästen kan jag också hyra ibland och rida själv vilket är kul. Sen rider jag lite andra hästar på privatlektioner när jag har lite mer stöd av ridläraren.

Att jobba från marken är kanon själv håller jag på med NH och går i tömkörningsgrupp på ridskolan. Lycka till!
 
Efter en svår ridolycka var jag jätterädd kräktes tre gånger inför den första privatlektioner av ren nervositet. Jag gör aldrig något som jag inte är bekväm med. Sen har den här ridläraren varit otrolig duktig på att få mig att våga pröva mer och mer och satt mig på rätt hästar så jag kunnat flytta fram mina gränser steg för steg. Det var 2009 som jag tog den där första ridlektionen. Då hade jag hållit på med rehabträning i ett år och inte kunnat rida.

Var ärlig och berätta att du är rädd för ridlärare. Lyssna inåt och känner du dig tveksam till en övning eller gånggart så säg ifrån. Känner du dig otrygg på en häst säg till så att ridläraren får en vettig chans att hjälpa dig. Jag rider i alla gångarter numera även uteritt men vissa dagar så känns inte det rätt med galoppen till exempel då avstår jag. För mig har det hjälpt att huvudsakligen hålla mig till samma häst på grupplektioner. Den hästen kan jag också hyra ibland och rida själv vilket är kul. Sen rider jag lite andra hästar på privatlektioner när jag har lite mer stöd av ridläraren.

Att jobba från marken är kanon själv håller jag på med NH och går i tömkörningsgrupp på ridskolan. Lycka till!
Men så underbart fint av dig att skriva detta inlägg! Är så skönt ändå att höra andra säga att de också är rädda på något vis, och också skippar galloppen om det känns läskigt just för stunden. Låter som om du fått möjlighet till ett jättebra upplägg för att kunna rida olika hästar också, det är ju jättebra. Min dröm är ju just nu att komma tillbaka och känna mig så pass säker att jag skulle kunna bli medryttare och ta en tur i skogen på egen hand och faktiskt njuta av det.
"Säg till så ridläraren får en vettig chans att hjälpa dig" - de orden tar jag med mig! Helt uppenbert ju egentligen, men ibland vill man ju inte vara besvärlig och håller tyst, men som du så klokt säger så stjälper det ju både ridläraren och en själv!
 
Men så underbart fint av dig att skriva detta inlägg! Är så skönt ändå att höra andra säga att de också är rädda på något vis, och också skippar galloppen om det känns läskigt just för stunden. Låter som om du fått möjlighet till ett jättebra upplägg för att kunna rida olika hästar också, det är ju jättebra. Min dröm är ju just nu att komma tillbaka och känna mig så pass säker att jag skulle kunna bli medryttare och ta en tur i skogen på egen hand och faktiskt njuta av det.
"Säg till så ridläraren får en vettig chans att hjälpa dig" - de orden tar jag med mig! Helt uppenbert ju egentligen, men ibland vill man ju inte vara besvärlig och håller tyst, men som du så klokt säger så stjälper det ju både ridläraren och en själv!


Min ledstjärna är att umgänget med hästar och ridningen ska vara roligt 🙂 Det blir inte roligt om jag sitter och är rädd i en övning. Sen är det en tunn linje mellan att pusha sina gränser och på det sättet utöka det man klarar av och rädslan. Ibland måste man helt enkelt göra en övning även om man känner sig osäker för att komma vidare. Så mitt tips är att lyssna inåt känns det omöjligt att göra något då kanske det är rädslan
men känns det osäkert men genomförbart så go for it och bara gör det så blir det lättare nästa gång att göra samma övning.

Hade varit roligt om du fortsätter skriva här hur du upplever det och hur det går. Kanske kan jag bidra med fler tips längs vägen.
 
Min ledstjärna är att umgänget med hästar och ridningen ska vara roligt 🙂 Det blir inte roligt om jag sitter och är rädd i en övning. Sen är det en tunn linje mellan att pusha sina gränser och på det sättet utöka det man klarar av och rädslan. Ibland måste man helt enkelt göra en övning även om man känner sig osäker för att komma vidare. Så mitt tips är att lyssna inåt känns det omöjligt att göra något då kanske det är rädslan
men känns det osäkert men genomförbart så go for it och bara gör det så blir det lättare nästa gång att göra samma övning.

Hade varit roligt om du fortsätter skriva här hur du upplever det och hur det går. Kanske kan jag bidra med fler tips längs vägen.
Ja det där är ju egentligen det väsentliga - det ska vara roligt! Sen hur:et är ju inte ett dugg viktigt så länge hästen har det bra. Har sedan min cancersjukdom blivit väldigt mycket bättre på att resonera att det viktigaste av allt är att ha kul i det jag gör så jag känner att jag spenderat min tid väl. Denna gången kommer jag nog närma mig hästeriet med helt andra ögon, det ska bli en väldigt spännande resa!

Älskar dina tips.
Osäkert men genomförbart? Bara gör det!
Känns det omöjligt? Skit i det för idag!
Tror jag ska brodera det och hänga upp på väggen på kontoret!

Idag ska jag iväg och köpa ny ridhjälm, och stallskor. Shit vad utrustning blivit dyrt sedan jag var på Hööks senast. Aja, det är bara att acceptera 😅
 
Idag har jag varit i stallet! :jawdrop:

Jag fick en snabb rundtur på gården och vi pratade igenom vad jag vill lära mig. Jag vill bli en schysst hästmänniska framförallt, och lära mig rida mer ordentligt än man gör på ridskola. Jag kommer få lektioner i NH och annat markarbete, testa på WE och liknande och så kommer vi rida ut och rida på bana. Lite vad jag önskar. Nästa vecka ska vi köra en NH-session.

Denna första lektion var främst lära-känna-och-lägga-en-plan. Jag fick skritta barbacka medan Lisa som hon heter gick till fots, det blev en runda i skogen och hon höll teorilektion. Vi pratade om allt från sits och hjälper till att hantera osäkerhet från hästryggen.

Tror absolut detta kommer bli jättebra! Lisa är otroligt påläst och kunnig och har en i mitt tycke väldigt vänlig och sund inställning till hästarna.

Sedan hör det inte till ämnet för forumet men i bilen på väg hem så slog det mig att jag inte hade tänkt på cancer alls under hela tiden jag varit där. Även efter cancerbehandlingen hemsöks man ofta av sjukdomen, men idag glömde jag till och med bort att jag varit sjuk. Kände mig bara så himla "vanlig"! 😊
 
Det låter som ett perfekt upplägg!

Här är en till som måste känna efter varje ridpass vad jag vill/vågar/orkar göra med min häst just den dagen. Jag galopperar sällan eftersom jag har en svag kropp pga sjukdom och känner att jag inte har kontroll då, men ibland om det känns bra gör jag det och oftast går det bättre än väntat :D
 
Idag har jag varit i stallet! :jawdrop:

Jag fick en snabb rundtur på gården och vi pratade igenom vad jag vill lära mig. Jag vill bli en schysst hästmänniska framförallt, och lära mig rida mer ordentligt än man gör på ridskola. Jag kommer få lektioner i NH och annat markarbete, testa på WE och liknande och så kommer vi rida ut och rida på bana. Lite vad jag önskar. Nästa vecka ska vi köra en NH-session.

Denna första lektion var främst lära-känna-och-lägga-en-plan. Jag fick skritta barbacka medan Lisa som hon heter gick till fots, det blev en runda i skogen och hon höll teorilektion. Vi pratade om allt från sits och hjälper till att hantera osäkerhet från hästryggen.

Tror absolut detta kommer bli jättebra! Lisa är otroligt påläst och kunnig och har en i mitt tycke väldigt vänlig och sund inställning till hästarna.

Sedan hör det inte till ämnet för forumet men i bilen på väg hem så slog det mig att jag inte hade tänkt på cancer alls under hela tiden jag varit där. Även efter cancerbehandlingen hemsöks man ofta av sjukdomen, men idag glömde jag till och med bort att jag varit sjuk. Kände mig bara så himla "vanlig"! 😊
Vaddå "mer ordentligt än man gör på ridskola"? :confused:
 
Vaddå "mer ordentligt än man gör på ridskola"? :confused:
Precis det jag skriver. Ridskolor: En ridlärare som på 45 minuter ska ge 10 elever feedback. Det blir 4,5 minuter undervisningstid per elev om eleverna får samma mängd tid lagd på sig. Säger ju sig självt att 60 minuter privatlektion som ensam elev ger mer. 😊
 
Precis det jag skriver. Ridskolor: En ridlärare som på 45 minuter ska ge 10 elever feedback. Det blir 4,5 minuter undervisningstid per elev om eleverna får samma mängd tid lagd på sig. Säger ju sig självt att 60 minuter privatlektion som ensam elev ger mer. 😊
Inte nödvändigtvis faktiskt. Beror helt på ridlärare/instruktör skulle jag säga. Men jättekul att du hittat rätt och att du får göra det som känns bra för dig! :) Lycka till nu!
 
Precis det jag skriver. Ridskolor: En ridlärare som på 45 minuter ska ge 10 elever feedback. Det blir 4,5 minuter undervisningstid per elev om eleverna får samma mängd tid lagd på sig. Säger ju sig självt att 60 minuter privatlektion som ensam elev ger mer. 😊

"Mer ordentligt" innebär för mig sättet man rider på , dvs "bättre ridning" än hur tidseffektiv undervisningen är. En av de mest noggranna tränare jag haft (ridning för att hästen ska kunna balansera sig själv, noggrann grundridning, på LA-nivå) var i en lektionsgrupp. De flesta tränare gör inte skillnad i vilken typ av ridning de lär ut, oavsett om det är en träningsgrupp på ridskolan eller deras elever som ska till Falsterbo och Scandinavium. Tråkigt om det inte är så där du ridit tidigare, men ha inte den uppfattningen om alla ridskolor för det. :)

(Senast jag red på ridskola var vi 8 vid full grupp, och hade minst 60 min lektion. 45 min har jag aldrig varit med om för vuxna människor som inte är nybörjare. Oftare 75 min i så fall. Givetvis är det mer effektivt att rida ensam om man har en bra tränare och passande häst, men man kan absolut utvecklas bra på en bra ridskola.)
 
"Mer ordentligt" innebär för mig sättet man rider på , dvs "bättre ridning" än hur tidseffektiv undervisningen är. En av de mest noggranna tränare jag haft (ridning för att hästen ska kunna balansera sig själv, noggrann grundridning, på LA-nivå) var i en lektionsgrupp. De flesta tränare gör inte skillnad i vilken typ av ridning de lär ut, oavsett om det är en träningsgrupp på ridskolan eller deras elever som ska till Falsterbo och Scandinavium. Tråkigt om det inte är så där du ridit tidigare, men ha inte den uppfattningen om alla ridskolor för det. :)

(Senast jag red på ridskola var vi 8 vid full grupp, och hade minst 60 min lektion. 45 min har jag aldrig varit med om för vuxna människor som inte är nybörjare. Oftare 75 min i så fall. Givetvis är det mer effektivt att rida ensam om man har en bra tränare och passande häst, men man kan absolut utvecklas bra på en bra ridskola.)
Min erfarenhet från de tre ridskolorna jag ridit på tidigare är just som jag skrev, knappt något värt att nämna alls i utbildningstid. Överpris för väldigt lite utveckling på hästar som är skänkeldöva av ungar som suttit och sparkat och oerfarna äldre ryttare som suttit och nött med sporrar och noll känslighet i munnen för ryttare tillåts sitta och hålla balansen i tyglarna typ.

Hästen jag satt på i måndags, känslig, fin och positiv - allt annat än någon ridskolehäst jag någonsin träffat. Så jag anser att jag kommer få ut mycket mer av detta än om jag åkt till närmsta ridskola, och den åsikten står fast, är inte lönt att försöka omvända mig 😊
 
Precis det jag skriver. Ridskolor: En ridlärare som på 45 minuter ska ge 10 elever feedback. Det blir 4,5 minuter undervisningstid per elev om eleverna får samma mängd tid lagd på sig. Säger ju sig självt att 60 minuter privatlektion som ensam elev ger mer. 😊


På min ridskola är vi max sex i grupprna och vi har nästan alltid 5-10 minuter egen uppvärmning innan ridläraren kommer ut. Sen har vi 45 minuter lektioner. Men såklart en privatlektion ger ännu mer. 🙂
 
"Mer ordentligt" innebär för mig sättet man rider på , dvs "bättre ridning" än hur tidseffektiv undervisningen är. En av de mest noggranna tränare jag haft (ridning för att hästen ska kunna balansera sig själv, noggrann grundridning, på LA-nivå) var i en lektionsgrupp. De flesta tränare gör inte skillnad i vilken typ av ridning de lär ut, oavsett om det är en träningsgrupp på ridskolan eller deras elever som ska till Falsterbo och Scandinavium. Tråkigt om det inte är så där du ridit tidigare, men ha inte den uppfattningen om alla ridskolor för det. :)

(Senast jag red på ridskola var vi 8 vid full grupp, och hade minst 60 min lektion. 45 min har jag aldrig varit med om för vuxna människor som inte är nybörjare. Oftare 75 min i så fall. Givetvis är det mer effektivt att rida ensam om man har en bra tränare och passande häst, men man kan absolut utvecklas bra på en bra ridskola.)
Håller helt med. Som rostig privatryttare skrev jag in mig på ridskola för drygt ett år sedan för att komma igång inför att börja rida min egen ungis och måste säga att jag så imponerad! Jag får så mkt god ridning inpräntad, på ett helt annat sätt än jag fått genom åren som privatryttare med privata dressyrtränare (där fokus oftast är på ekipaget på ett sätt som gör att MIN ridning blir lite underordnad hur hästen arbetar) och det har verkligen varit (ja, är, jag är kvar :D ) lyxigt att få tid att känna mig fram, tona ned hjälper och få rida på välutbildade, glada och trygga hästar som gör rätt när jag gör rätt - utan att ständigt känna ansvaret för att utbilda, stärka (och: i mitt fall, rehaba) en egen häst. Här vet jag att hästarna kan, så det 'bara' är upp till mig att träna bort olater och fix och trix och rida under noga övervakande lärarögon med en tydlig pedagogisk linje, en röd tråd över hela terminen och väl utvecklade övningar. Det bästa jag gjort! Baksidan är väl bara att jag kommer ha svårt att slita mig när jag ska rida min egen mer och inte hinner med både och, och att jag skulle vilja köpa minst ett par av ridskolehästarna och ha dem själv eftersom de är helt fantastiska att rida - och i ärlighetens namn finare på hjälperna och i kroppen än Väldigt många privathästar jag haft (o)turen att rida genom åren...
 
Håller helt med. Som rostig privatryttare skrev jag in mig på ridskola för drygt ett år sedan för att komma igång inför att börja rida min egen ungis och måste säga att jag så imponerad! Jag får så mkt god ridning inpräntad, på ett helt annat sätt än jag fått genom åren som privatryttare med privata dressyrtränare (där fokus oftast är på ekipaget på ett sätt som gör att MIN ridning blir lite underordnad hur hästen arbetar) och det har verkligen varit (ja, är, jag är kvar :D ) lyxigt att få tid att känna mig fram, tona ned hjälper och få rida på välutbildade, glada och trygga hästar som gör rätt när jag gör rätt - utan att ständigt känna ansvaret för att utbilda, stärka (och: i mitt fall, rehaba) en egen häst. Här vet jag att hästarna kan, så det 'bara' är upp till mig att träna bort olater och fix och trix och rida under noga övervakande lärarögon med en tydlig pedagogisk linje, en röd tråd över hela terminen och väl utvecklade övningar. Det bästa jag gjort! Baksidan är väl bara att jag kommer ha svårt att slita mig när jag ska rida min egen mer och inte hinner med både och, och att jag skulle vilja köpa minst ett par av ridskolehästarna och ha dem själv eftersom de är helt fantastiska att rida - och i ärlighetens namn finare på hjälperna och i kroppen än Väldigt många privathästar jag haft (o)turen att rida genom åren...
Där jag bor finns inte några bra ridskolor utifrån vad jag sett när jag varit runt för att kolla in ställen innan jag bokade upp mig, så min åsikt om vad jag får ut mest av står kvar. :)
 
Där jag bor finns inte några bra ridskolor utifrån vad jag sett när jag varit runt för att kolla in ställen innan jag bokade upp mig, så min åsikt om vad jag får ut mest av står kvar. :)
ja, är kvaliteten dålig eller inriktningen fel, eller inte nivåadekvat, så spelar det ju ingen roll. Och är kvaliteten likvärdig så är ju självklart mer tid bättre så länge man kan tillgodogöra sig 60 min aktiv privatträning.
 
För mig är ridskolorna här i närheten inte förenliga med sund och etisk hästhållning. Raka motsatsen faktiskt. Åkte runt och kollade läget (är nyinflyttad på den här orten) på ridskolor i närheten och nej tack säger jag till att sponsra den verksamhet jag såg och de ridskolor jag red på i tonåren på min hemort var inte något att hänga i julgranen heller. Kul för er att ni hittat lyxiga ridskolor vars hästhållning ni kan stå bakom! :)

Nu lämnar jag tråden då ämnet aldrig var tänkt att diskutera ridskolor :)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan hejhej, ursäkta för mycket text 🥲Jag har precis tagit studenten och ska flytta ganska långt bort i början på nästa år. Ponnyn som jag...
Svar
8
· Visningar
792
V
Träning Har en arab hemma, ett sto som är nio år. Blerv inriden när hon var tre år och sedan dess inte gjort mycket, knappt blivit riden efter...
Svar
6
· Visningar
1 778
Senast: noble art
·
F
Hästhantering Ja, ibland undrar man... Jag har en söt liten korsningsponny i "medelåldern" som blev inriden för sådär tre år (jodå!) sedan. Vi red...
Svar
7
· Visningar
2 041
Senast: vanimelde
·
I
Ridning Ska börja rida igen efter några års uppehåll och är jätte nervös. Red på ridskola ifrån 8-16 års ålder sedan privat i ngr år. Tyvärr...
Svar
2
· Visningar
1 150
Senast: sofiess
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp