Jag tittar ytterst sällan på TV, är inte särskilt intresserad av det och har inte tid. Visst kan det hända att det finns bra saker som går på TV, men jag litar på att om det är något som är väldigt intressant så ser universum till att informationen hittar fram till mig på något annat sätt. 
Och härom dagen så snubblade jag över ett tips om en gäst i ett gammalt avsnitt av Skavlan. Tittade på den delen av avsnittet och blev så himla glad! Gästen var en Peter Wohlleben som har samlat ihop forskningsrön och skrivit boken ”Trädens hemliga liv”, om hur träd fungerar och kommunicerar. Att man har kunnat mäta att träd t.ex. kan reagera på händelser och yttre stimuli samt har ett signalsystem så att de kan meddela sig med varandra. Och hans prat om träd på det sättet gjorde mig så himla glad! Kanske kan hans presentation av vetenskapen göra att fler människor får en känsla för träd, kanske kan träden få lite upprättelse och ökad förståelse?... Jag blev eld och lågor över boken, och blev nästan förbannad när jag insåg att den inte finns tillgänglig på svenska förrän om tidigast ett halvår! Hur ska jag kunna hålla mig till tåls så länge?!...
Jag har alltid älskat skogen. Som barn vistades jag ofta i skogen och var med i scouterna och skogsströvarna (typ skogsmulle) och var ute på långa skogspromenader med våra hundar. I och med jobb och egen bostad så hamnade jag lite längre bort från skogen ett tag, men återvände när vi köpte ett hus nära ett litet stadsnära skogsområde. Och det var i den vevan som jag blev stresskadad, och i och med att hela min världsuppfattning förändrades och mina sinnen blev överkänsliga, så började jag plötsligt uppleva träd på ytterligare ett nytt sätt.
Jag minns när jag var som mest utmattad och var ute och gick med vår hund i skogen. Orkade bara gå ytterst långsamt, och var tvungen att stanna och vila var 5:e minut. Vid något tillfälle när jag behövde stanna och vila så kom det sig att jag vände mig mot ett träd – det var en stor och pampig gammal björk – och omfamnade trädet. Då genomsköljdes hela min kropp av en underbar upplevelse! Det var som att jag fick energi från trädet och hela mitt känsloläge förändrades. Jag blev verkligen uppenbart påverkad, värsta uppåttjacket. Det var en fantastisk upplevelse! Jag blev oerhört tagen och min syn på träd fick en ny dimension.
Efter det så började jag omfamna träd lite här och var. Det är så häftigt! Alla träd är olika, och det är inte alla som ger mig en upplevelse (bäst är gamla tallar eller björkar), men många gånger så är det som att jag blir påverkad, mitt känsloläge och humör förändras och min kropp fylls av nya känslor och ibland bilder. Jag vet att jag har berättat om det förut här i bloggen. Jag är så förundrad över det! Jag har inte upplevt det på det här sättet innan jag blev stresskadad, och jag har heller aldrig hört andra prata om det. Jag är ju ganska ensam ”flummis” i min bekantskapskrets så jag tror definitivt att ingen av de jag känner har det här förhållandet till träd... Dom tycker bara att jag är knäpp, som vanligt.
En upplevelse som var extra stark var när jag gick fram och omfamnade en gammal senig tallstam och fylldes av dramatiska bilder av sprakande gnistor och eld. Jag förstod inte riktigt vad det handlade om, förrän min man som stod en bit ifrån kläckte nån kommentar om ifall det luktade bränt. Jag vände mig frågande om och min man pekade upp mot trädets topp. Och när jag backade en bit från trädet och tittade upp, så såg jag att blixten hade gått ner i en del av trädet, så att halva toppen var död och skadad. Jag hade alltså fått en upplevelse av blixtnedslaget förmedlat till mig när jag omfamnade trädet! Så fascinerande!
Redan när jag var liten så konstaterade jag att det var olika stämningar i olika skogar, och vissa skogar tyckte jag kändes lite obehagliga. Vad jag inte förstod då utan lärde mig senare var att de obehagliga skogarna inte var riktiga skogar, utan bara trädplantage (dvs avverkade ytor och återplanterade träd). Det är endast en ytterst liten del av Sveriges yta - nånstans kring ca 2% om jag har förstått saken rätt - som består av skog. Riktig skog alltså, naturlig skog, inte något tillrättalagt människoskapat trädplantage. Jag är glad att jag idag har förmånen att bo nära flera naturskogsområden och kan promenera runt i naturliga skogar med en äkta känsla. Och fortsätta krama träd.
Ser fram emot att få läsa boken om trädens kommunikation!
Och härom dagen så snubblade jag över ett tips om en gäst i ett gammalt avsnitt av Skavlan. Tittade på den delen av avsnittet och blev så himla glad!
Gästen var en Peter Wohlleben som har samlat ihop forskningsrön och skrivit boken ”Trädens hemliga liv”, om hur träd fungerar och kommunicerar. Att man har kunnat mäta att träd t.ex. kan reagera på händelser och yttre stimuli samt har ett signalsystem så att de kan meddela sig med varandra. Och hans prat om träd på det sättet gjorde mig så himla glad! Kanske kan hans presentation av vetenskapen göra att fler människor får en känsla för träd, kanske kan träden få lite upprättelse och ökad förståelse?... Jag blev eld och lågor över boken, och blev nästan förbannad när jag insåg att den inte finns tillgänglig på svenska förrän om tidigast ett halvår! Hur ska jag kunna hålla mig till tåls så länge?!... Jag har alltid älskat skogen. Som barn vistades jag ofta i skogen och var med i scouterna och skogsströvarna (typ skogsmulle) och var ute på långa skogspromenader med våra hundar. I och med jobb och egen bostad så hamnade jag lite längre bort från skogen ett tag, men återvände när vi köpte ett hus nära ett litet stadsnära skogsområde. Och det var i den vevan som jag blev stresskadad, och i och med att hela min världsuppfattning förändrades och mina sinnen blev överkänsliga, så började jag plötsligt uppleva träd på ytterligare ett nytt sätt.
Jag minns när jag var som mest utmattad och var ute och gick med vår hund i skogen. Orkade bara gå ytterst långsamt, och var tvungen att stanna och vila var 5:e minut. Vid något tillfälle när jag behövde stanna och vila så kom det sig att jag vände mig mot ett träd – det var en stor och pampig gammal björk – och omfamnade trädet. Då genomsköljdes hela min kropp av en underbar upplevelse! Det var som att jag fick energi från trädet och hela mitt känsloläge förändrades. Jag blev verkligen uppenbart påverkad, värsta uppåttjacket. Det var en fantastisk upplevelse! Jag blev oerhört tagen och min syn på träd fick en ny dimension.
Efter det så började jag omfamna träd lite här och var. Det är så häftigt!
Alla träd är olika, och det är inte alla som ger mig en upplevelse (bäst är gamla tallar eller björkar), men många gånger så är det som att jag blir påverkad, mitt känsloläge och humör förändras och min kropp fylls av nya känslor och ibland bilder. Jag vet att jag har berättat om det förut här i bloggen. Jag är så förundrad över det! Jag har inte upplevt det på det här sättet innan jag blev stresskadad, och jag har heller aldrig hört andra prata om det. Jag är ju ganska ensam ”flummis” i min bekantskapskrets så jag tror definitivt att ingen av de jag känner har det här förhållandet till träd... Dom tycker bara att jag är knäpp, som vanligt. En upplevelse som var extra stark var när jag gick fram och omfamnade en gammal senig tallstam och fylldes av dramatiska bilder av sprakande gnistor och eld. Jag förstod inte riktigt vad det handlade om, förrän min man som stod en bit ifrån kläckte nån kommentar om ifall det luktade bränt. Jag vände mig frågande om och min man pekade upp mot trädets topp. Och när jag backade en bit från trädet och tittade upp, så såg jag att blixten hade gått ner i en del av trädet, så att halva toppen var död och skadad. Jag hade alltså fått en upplevelse av blixtnedslaget förmedlat till mig när jag omfamnade trädet! Så fascinerande!
Redan när jag var liten så konstaterade jag att det var olika stämningar i olika skogar, och vissa skogar tyckte jag kändes lite obehagliga. Vad jag inte förstod då utan lärde mig senare var att de obehagliga skogarna inte var riktiga skogar, utan bara trädplantage (dvs avverkade ytor och återplanterade träd). Det är endast en ytterst liten del av Sveriges yta - nånstans kring ca 2% om jag har förstått saken rätt - som består av skog. Riktig skog alltså, naturlig skog, inte något tillrättalagt människoskapat trädplantage. Jag är glad att jag idag har förmånen att bo nära flera naturskogsområden och kan promenera runt i naturliga skogar med en äkta känsla. Och fortsätta krama träd.
Ser fram emot att få läsa boken om trädens kommunikation!
