Jag börjar jobba på måndag..

[Flyttfogel]

.. och fy vad tråkigt jag tycker det är!! Jag har inte tid! jag lever ju världens mest underbara liv och jag vill inte jobba!

Vaknar av Adam istället för väckarklocka varje morgon, vi äter frukost, tar en promenad eller sover tillsammans i soffan på förmiddagen, kanske åker iväg o hälsar på en kompis, fixar i stallet, pysslar hemma- ibland får vi jättemkt gjort jag o Adam o vissa dagar gör vi ingenting. Jag leker med Adam varvat med lite mer seriöst arbete med det som jag förhoppningsvis ska arbeta med i framtiden.
Jag mår så bra!! Jag har inte mått så här bra på... eh.. nånsin?

Jag känner sånt motstånd i hela kroppen att åka o jobba även fast jag bara kommer jobba juni-juli, 4-5dgr/vecka. Jag ska sitta på arslet på en stol o prata i telefon. Skitkul.
Min sambo ska vara pappaledig under denna period och det står jag bakom helt o fullt, och jag måste ju jobba då för att det ska gå ihop ekenomiskt och det är sommarsäsong jag har störst chans att arbeta då jag inte har ngn fast anställning.

Åååååååå vad jag önskar oss en trissvinst eller nåt så jag slapp... *suck* Jag vill vara nära min familj, pyssla med mitt arbetsprojekt här hemma, känner mej absolut inte särskilt serviceinriktad nu och fit for fight att ta itu med korkade sommarkunder..

 

[majjijann]

Sv: Jag börjar jobba på måndag..

Visst är det underbart att ha ett serviceyrke och känna att man avskyr alla människor för stunden :smirk:

Vet hur det är att ha ångest varje gång man ska jobba, dt är hemskt.

 

[Flyttfogel]

Sv: Jag börjar jobba på måndag..

Ja, det är så jobbigt! Jag är inte alls beredd att möta kunderna o lösa deras problem för att de inte haft tillräckligt med framförhållning.

Jag hör andra mammor som bara längtar tillbaks till jobbet, komma tillbaka till arbetskompisarna, mammor som tycker det börjar bli fruktansvärt långtråkigt att vara hemma med barn och några som klagar över att det inte går att skola in på dagis innan ungen fyllt 1.

Det där finns inte i min värld, jag stormtrivs här i mitt liv som jag lever nu med min familj.

 

[vippan]

Sv: Jag börjar jobba på måndag..

Jag känner med dig...

...men du får se fram emot en härlig augusti och vacker september istället

Och jag förstår precis hur du känner... jag vill verkligen inte heller börja jobba (nu är det inte aktuelllt än riktigt men den dagen kommer... ) ska jobba lite extra i sommar jag med...

 

[Flyttfogel]

Sv: Jag börjar jobba på måndag..

Ja, jag får tänka på semestern vi ska ha tillsammans i augusti och härda ut.
Vi såg fram emot långa helger tillsammans under juni-juli eftersom jag skulle jobba må-tors men nu behövs jag tydligen 4 av fredagarna iaf o det är inte ekonomiskt försvarbart att tacka nej... Inte heller kan vi säga nej när sambon behövs för 4timmars jobb varje lördag denna period... Bye bye underbara långhelger..

Men som sagt, augusti-september, då ska vi ta vara på resten av sommaren

 

[Björk]

Sv: Jag börjar jobba på måndag..

Usch....
Jag ska själv börja jobba om 3 veckor. Då är det min sambos tur att vara hemma. Det känns liksom bra att gå till jobbet; jag trivs på mitt jobb och har ett roligt jobb. Men det känns tuuuuuungt att vara ifrån sonen hela dagarna (även om jag har jättenära till jobbet och går hem varje lunch och har generösa flexmöjligheter).

Jag är dock övertygad om att det i slutänden är jättebra för vår familj att sambon är hemma lika länge som jag (han tar 7 månader nu och sen har vi en del tid kvar så att vi förmodligen ska jobba halvtid båda två i ytterligare ett halvår. Omlott om varandra så att säga.)

Men nog kommer jag fälla några tårar den första tiden... jag har redan gjort det några gånger när jag tänker på att vara ifrån honom....

 

[Flyttfogel]

Sv: Jag börjar jobba på måndag..

Ångest, ångest hade jag på måndag morgon, fastnade i de förbannade köerna så det tog mej 1tim o en kvart att ta mej till jobbet, vanligtvis tar det knappt 45 min . Åker nu hemifrån 15 min tidigare och kommer fram 45 !!! min tidigare. Ja, jösses... Men då får jag sitta här o stirra tills vi öppnar växeln..

Jag tycker oxå såklart att det är otroligt bra att min sambo är pappaledig, men jag vill inte sitta här!!! Det har gått bra att vara ifrån Adam men det här är verkligen inte min grej Jag känner än mer kämpaanda till att få mitt eget lilla företag att flyta så jag kan jobba hemifrån i framtiden, om än med liten lön, men åååå vad jag hellre lever med mindre peng och slipper bilköer och att vara borta från min son 10-12 tim/dag!