Hur ska jag kunna gå vidare?

[felmar]

Hej. Ni har säkert läst dom andra trådarna där jag berättar att jag blev dumpad för snart 3 veckor sedan. Dumpad av honom som jag trodde jag skulle leva hela livet med. Han tappade sina känslor för mig. Vi var tillsammans i 1 år och 8 månader. Vi hade våra motgångar men fan va bra vi hade det också. Jag har kämpat med min psykiska ohälsa i flera år så mitt mående gick ut över honom, vilket var väldigt påfrestande för honom, vilket är förståeligt.
Jag mådde såklart SKIT 1 vecka efter han hade lämnat mig. Såg inget ljus i min framtid, ville bara dö. Men jag började tänka positivt, jag började att acceptera att han hade gjort slut med mig. I helgen har jag varit på krogen vilket resulterade i att jag låg med en snubbe. Men det är ingenting jag ångrar, hade jävligt kul den kvällen och tänkte inte så mycket på mitt ex.
Iallafall igår så kaosade allting.
För att göra en lång historia kort så frågade jag mitt ex om han kunde skjutsa hem mig eftersom den sista bussen hade gått och jag fick inte tag i någon annan.
Grejen är att jag var fullt medveten om att jag skulle må så jävla dåligt över att träffa honom igen. Men endå så gjorde jag det. Är jävligt självdestruktiv.
Iallafall så slutade det med att jag satt och lipade i hans bil för alla känslor sköljde över mig som en våg. Jag var helt hysterisk och tänkte inte på vad som kom ut ur min mun. Han va så jävla snäll med att skjutsa hem mig och jag var ett svin mot honom.
Jag berättade för honom att jag hade legat med någon annan bara för att göra honom svartsjuk. Fyfan va jag hatar mig själv.
Jag älskar ju honom fortfarande men försöker spela som att jag inte gör det inför andra.
Hur fan ska jag kunna förlåta mig själv? Hur fan ska jag kunna gå vidare med mitt liv? Jag har sårat honom så jävla mycket. Han smsade mig idag och berättade vilken hemsk människa jag är och bad mig att dra åt helvete. Rätt åt mig jag vet.
Men jag älskar ju honom så. Hur fan ska jag lyckas släppa honom? Jag mår så dåligt att jag överväger att ta livet av mig. För jag är en sån hemsk människa och jag ser absolut inget ljus i min framtid.
Förlåt för flummigt inlägg. Har sånna skuldkänslor. Har bett om ursäkt men det är ju klart att han inte accepterar den.

 

[Alexis]

Hur fan ska jag kunna förlåta mig själv? Hur fan ska jag kunna gå vidare med mitt liv? Jag har sårat honom så jävla mycket. Han smsade mig idag och berättade vilken hemsk människa jag är och bad mig att dra åt helvete. Rätt åt mig jag vet.

Eeeh nej det är inte alls rätt åt dig??????

Han gör slut med dig och nu är han sårad för att du legat med någon annan?

Killen måste växa upp.

Du har inte gjort något fel.

 

[Alexis]

Alltså vad exakt sa du som sårade honom så mycket att han beter sig som ett svin mot dig?

Hade han varit så jävla snäll så hade han inte kallat dig en hemsk människa och bett dig dra åt helvete bara för att du bröt ihop lite i hans bil.

Han gjorde slut med dig och han visste att du mådde dåligt så om han väntar sig någon harmoniskt leende Mona Lisa så snart efter han dumpat dig har han ju helt orimliga förväntningar.

 

[felmar]

Ja men grejen är att han har varit så snäll mot mig för han vet att jag mår så jävla dåligt. Och sen när han är snäll att skjutsa mig så är jag en idiot emot han. Men man gör ju sjuka grejer när man älskar någon och är desperat att få tillbaka personen som man älskar mest över allt annat.
Fyfan va ont det gör. Fattar inte hur folk orkar gå igenom sånt här

 

[Gimlan]

Ni beter er illa båda två. Lätt hänt när man mår dåligt. Be om ursäkt och ha sedan ingen kontakt. Ingen av er verkar palla det just nu.

I övrigt: Bit ihop, härda ut, fortsätt lev om några månader kommer det inte alls kännas som nu. Kärlekssorg går alltid över.

 

[Lovisaleonora]

De flesta har nog varit i katastofdåligt skick över att bli dumpade vid precis fel tillfälle. Jag tror alla har mått dåligt över en sådan situation någon gång i livet.

Poängen är: det är en del av livet. För alla. Alla som vågar älska i alla fall. Det gäller att hitta sin egen strategi att överleva. För det är inte slutet på livet. Det är en del av livet.

Du har burit dig illa åt. Det var inte särskilt snyggt att söka upp honom, be honom om en tjänst och sedan lägga skiten på honom. Men det vet du.

Be om ursäkt och dra dig tillbaka. Hitta andra sätt att få utlopp för din frustration. Själv brukar jag promenera - i TIMMAR. Till hjärnan är tömd och kroppen trött. Det funkar.

 

[Mirre]

Tillåt dig att bryta ihop ibland, man behöver det. Men fastna inte i det för länge, låt dig få en gråtarkväll med choklad och snyftarfilm (eller vad som funkar för dig) så du får ut alla känslor. Res dig igen sedan och se till att hålla dig sysselsatt med någonting. Det är jobbigt som tusan men man kommer över det till slut. Men kontakta inte exet igen, det kommer bara göra allting värre.

 

[Elisha]

Som alla andra skrivit. Radera all kontakt. Släng saker som påminner om honom om de behövs. Tillåt dig att vara ledsen. Ta en dag i taget. Finns inga genvägar när de gäller sånt här!

 

[transmission]

Förutom att bryta kontakten som flera andra redan sagt skulle jag rekommendera dig att läsa den här texten av bloggaren Sandra Beijer (hon har skrivit mycket om olycklig kärlek och att bli dumpad/göra slut, läsa alla men denna är extra bra!): http://sandrabeijer.se/2013/04/22/att-komma-over-nagon/

 

[NotlikeI]

Ja men grejen är att han har varit så snäll mot mig för han vet att jag mår så jävla dåligt. Och sen när han är snäll att skjutsa mig så är jag en idiot emot han. Men man gör ju sjuka grejer när man älskar någon och är desperat att få tillbaka personen som man älskar mest över allt annat.
Fyfan va ont det gör. Fattar inte hur folk orkar gå igenom sånt här

För att man bara måste,livet går vidare oavsett om man vill/orkar. Det bara är så, dagarna går och efter ett tag är det månader, år sedan. Man får bara försöka hitta annat som driver en framåt (och det är inte lätt nej men det går!)
Själv har jag gått genom två break ups från två långa förhållanden. Inget av dem har varit lätt, men efter det första (var förlovade och känt varandra sedan 7:an) så visste jag att jag skulle överleva när förhållande 2 tog slut. Har man klarat det en gång så klarar man det igen!
Vill inte förminska dina känslor på något vis! hoppas du inte tar det så. Förstår lit hur du tänker för det är så jäkla jobbigt! Tänkte så när min pappa dog, trodde aldrig jag skulle kunna le och skratta igen, trodde aldrig jag skulle klara det,men här sitter jag 3 år senare och har faktiskt både skrattat och lett idag! Så det går,man får bara bestämma sig för att det ska bli bra igen.