Hur byråkratin dödar småskaligheten inom jordbruket

vilde

Trådstartare
Jag har ofta här i inlägg påtalat hur alla nya regler kring djurhållning väldigt mycket gynnar stora uppfödare och industriuppfödning. Man kan tycka att varje enskild åtgärd med olika register och kontroller är bra men för en liten uppfödare innebär det totalt en mycket stor arbetsbelastning och kommer på sikt slå ut i princip all småskalighet. En utveckling som är katastrofal ur ett djur- och miljöperspektiv.

Hårda regler och kontroller måste finnas för den som driver en verksamhet i stor skala, om djurfabrikerna ens skall tillåtas vilket jag inte anser, och de som bedriver verksamheten har också resurser att kunna hantera detta och det blir inte särskilt betungande när det tiden och kostnaden slås ut på ett stort antal djur men så är det inte för den med en liten besättning.

Läste en insändare idag om hur en liten lammuppfödare, trots bra pris på lamm, slutar med djur:

https://www.atl.nu/myndigheternas-palagor-straffar-smabruken
 
Jag har ofta här i inlägg påtalat hur alla nya regler kring djurhållning väldigt mycket gynnar stora uppfödare och industriuppfödning. Man kan tycka att varje enskild åtgärd med olika register och kontroller är bra men för en liten uppfödare innebär det totalt en mycket stor arbetsbelastning och kommer på sikt slå ut i princip all småskalighet. En utveckling som är katastrofal ur ett djur- och miljöperspektiv.

Hårda regler och kontroller måste finnas för den som driver en verksamhet i stor skala, om djurfabrikerna ens skall tillåtas vilket jag inte anser, och de som bedriver verksamheten har också resurser att kunna hantera detta och det blir inte särskilt betungande när det tiden och kostnaden slås ut på ett stort antal djur men så är det inte för den med en liten besättning.

Läste en insändare idag om hur en liten lammuppfödare, trots bra pris på lamm, slutar med djur:

https://www.atl.nu/myndigheternas-palagor-straffar-smabruken
Jag är själv "småskalig lammuppfödare", alltså med en besättning av svensk medelstorlek i tackor (ca 33 st), jag har i år 26 betäckta tackor. Lönsamheten är faktiskt bättre än den varit på många, många år!

Och den där insändaren innehåller en del vettiga saker, men också mycket, mycket bullshit, skitsnack, sprunget ur bristande förändringsvilja, bristande förståelse för varför viss regler finns och rena felaktigheter.

Låt mig ta några exempel:

Det finns ingen regel som säger att besättningar under ett visst djurantal, inte skulle kunna få bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Jag fick senast i år, bidrag för 900 meter RAS.

Att det krävs träckprov för att få recept på avmaskningsmedel, är för att förhindra en resistensutveckling hos parasiterna, som lätt uppstår genom felaktig användning. Ska vi få plocka ut antibiotika utan recept också?

Om man endast avser att föda upp djur till slakt, så är det valfritt att vara med i hälsoprogram som Maedi-Vissna eller fotröteprogrammet. Få idag köper dock livdjur från besättningar som saknar anslutning till hälsoprogrammen, och som inte träckprovas/avmaskas.

Att få sin transport godkänd som djurtransport, om det är en hästtransport, är okomplicerat, och dessutom så är det enbart om man kör djur i yrkesmässig trafik (alltså har som huvudsyfte att transportera djur och tar betalt för det), som det i praktiken är så att de komplicerade reglerna behöver beaktas.
Att transportera ett fåtal djur till slakt, att hämta en inköpt bagge, inom rimligt avstånd, är lika lite byråkratiskt komplicerat, som att köra sin häst till ridhuset för att träna.
https://jordbruksverket.se/djur/lantbruksdjur-och-hastar/far-och-getter/transport-av-far-och-getter

Att ta analys på fodret, och upprätta en foderstat, det gör man i första hand för sina fårs skull. Det finns ingen regel som tvingar en.
Men det finns ett extrabidrag "extra djurvälfärd för får", som man endast kan få om man analyserar fodret, räknar ut foderstat, och har koll på sitt foderlager så att det räcker till. Det är många fårägare med mindre besättningar, som har små åkrar och får fem balar här, åtta balar där. och femton balar på den största åkern. Man behöver inte ta analys på samtliga partier med foder för att få bidraget, utan man måste ta TVÅ analyser per säsong!

Att märka sina får, har att göra med spårbarhet av djuren, och att förhindra att zoonoser sprids. Det kostar inga dyra pengar, utan märkena kostar mellan 2.50 - 3.50 kr styck. Det behövs två märken till varje djur som är äldre än sex månader.
Kostnaden för märken till 50 lamm x 3.50 x 2 = 350 kr.

I min senaste slaktleverans till stora slakteriet,härom veckan, så var medelpriset per kg lamm 56 kr.
Ett medelklassat lamm gav då en inkomst på: 18 kg (medelvikt i leveransen) x 56 kr = 1008 kronor exklusive moms.
Jag tankade dieselbilen med 50 liter diesel idag a 19.04 kr, det kostade 952 kronor.

På ett naturbete, så kan det per definition inte finnas stenar i vägen, stenar, träd och buskar ingår i konceptet, och det är endast "fasta stenar" (tänk flyttblock), gamla stenmurar och odlingsrösen, som man inte får flytta på i åkern. När det "kommer upp" en sten när man plöjer, så får man flytta undan den, även om den är rejält stor.

Som sagt en hel del bullshitande i den insändaren.
Och mycket gnäll om varg, men är man så gnällig om annat, så har jag, som bor och lever med mina får inom ett vargrevir sedan många år, svårt att ta insändaren på allvar.

Att sedan mindre lanbruksenheter, tyvärr får relativt sett mindre bidrag än stora enheter, är en rätt tråkig konstruktion av bidragssystemen, för visst blir det lägre kostnader per intjänad krona, om kostnaderna kan spridas på fler djur/större arealer.
T.ex. så togs bidraget för "små och svårbrukade åkrar" i princip helt bort, vilket har inneburit att många oregelbundet formade åkrar med många åkerholmar i, och små åkrar en bit in i skogen, får växa igen.

Men att ta bort kravet på att registrera sig som foderanläggning eller primärproducent, gör inte att naturbeten och små åkrar bevaras. Det tar ju bara någon minut att registrera sig?

Bättre i så fall att propagera för mer stöd till små brukningsenheter i mosaiklandskap och skogsbygder.
 
Bättre i så fall att propagera för mer stöd till små brukningsenheter i mosaiklandskap och skogsbygder.
Det håller jag inte helt med om, åtminstone inte stöd som de nu utformas, det jag vill se är generella villkor som gör att småskalig uppfödning blir mera lönsam.
 
Jag är själv "småskalig lammuppfödare", alltså med en besättning av svensk medelstorlek i tackor (ca 33 st), jag har i år 26 betäckta tackor. Lönsamheten är faktiskt bättre än den varit på många, många år!

Och den där insändaren innehåller en del vettiga saker, men också mycket, mycket bullshit, skitsnack, sprunget ur bristande förändringsvilja, bristande förståelse för varför viss regler finns och rena felaktigheter.

Låt mig ta några exempel:

Det finns ingen regel som säger att besättningar under ett visst djurantal, inte skulle kunna få bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Jag fick senast i år, bidrag för 900 meter RAS.

Att det krävs träckprov för att få recept på avmaskningsmedel, är för att förhindra en resistensutveckling hos parasiterna, som lätt uppstår genom felaktig användning. Ska vi få plocka ut antibiotika utan recept också?

Om man endast avser att föda upp djur till slakt, så är det valfritt att vara med i hälsoprogram som Maedi-Vissna eller fotröteprogrammet. Få idag köper dock livdjur från besättningar som saknar anslutning till hälsoprogrammen, och som inte träckprovas/avmaskas.

Att få sin transport godkänd som djurtransport, om det är en hästtransport, är okomplicerat, och dessutom så är det enbart om man kör djur i yrkesmässig trafik (alltså har som huvudsyfte att transportera djur och tar betalt för det), som det i praktiken är så att de komplicerade reglerna behöver beaktas.
Att transportera ett fåtal djur till slakt, att hämta en inköpt bagge, inom rimligt avstånd, är lika lite byråkratiskt komplicerat, som att köra sin häst till ridhuset för att träna.
https://jordbruksverket.se/djur/lantbruksdjur-och-hastar/far-och-getter/transport-av-far-och-getter

Att ta analys på fodret, och upprätta en foderstat, det gör man i första hand för sina fårs skull. Det finns ingen regel som tvingar en.
Men det finns ett extrabidrag "extra djurvälfärd för får", som man endast kan få om man analyserar fodret, räknar ut foderstat, och har koll på sitt foderlager så att det räcker till. Det är många fårägare med mindre besättningar, som har små åkrar och får fem balar här, åtta balar där. och femton balar på den största åkern. Man behöver inte ta analys på samtliga partier med foder för att få bidraget, utan man måste ta TVÅ analyser per säsong!

Att märka sina får, har att göra med spårbarhet av djuren, och att förhindra att zoonoser sprids. Det kostar inga dyra pengar, utan märkena kostar mellan 2.50 - 3.50 kr styck. Det behövs två märken till varje djur som är äldre än sex månader.
Kostnaden för märken till 50 lamm x 3.50 x 2 = 350 kr.

I min senaste slaktleverans till stora slakteriet,härom veckan, så var medelpriset per kg lamm 56 kr.
Ett medelklassat lamm gav då en inkomst på: 18 kg (medelvikt i leveransen) x 56 kr = 1008 kronor exklusive moms.
Jag tankade dieselbilen med 50 liter diesel idag a 19.04 kr, det kostade 952 kronor.

På ett naturbete, så kan det per definition inte finnas stenar i vägen, stenar, träd och buskar ingår i konceptet, och det är endast "fasta stenar" (tänk flyttblock), gamla stenmurar och odlingsrösen, som man inte får flytta på i åkern. När det "kommer upp" en sten när man plöjer, så får man flytta undan den, även om den är rejält stor.

Som sagt en hel del bullshitande i den insändaren.
Och mycket gnäll om varg, men är man så gnällig om annat, så har jag, som bor och lever med mina får inom ett vargrevir sedan många år, svårt att ta insändaren på allvar.

Att sedan mindre lanbruksenheter, tyvärr får relativt sett mindre bidrag än stora enheter, är en rätt tråkig konstruktion av bidragssystemen, för visst blir det lägre kostnader per intjänad krona, om kostnaderna kan spridas på fler djur/större arealer.
T.ex. så togs bidraget för "små och svårbrukade åkrar" i princip helt bort, vilket har inneburit att många oregelbundet formade åkrar med många åkerholmar i, och små åkrar en bit in i skogen, får växa igen.

Men att ta bort kravet på att registrera sig som foderanläggning eller primärproducent, gör inte att naturbeten och små åkrar bevaras. Det tar ju bara någon minut att registrera sig?

Bättre i så fall att propagera för mer stöd till små brukningsenheter i mosaiklandskap och skogsbygder.
Kan som småskalig lammuppfödare hålla med dig här.
Vi har dragit ner tackantalet i år till 10 ifrån 15 pga att vi hade väldigt gamla tackor som slaktats ut, vi ville ha mer kropp på våra slaktlamm så vi köpte in en ny bagge med 75% kött och bara 25%finull. Den köpte vi av grannen som kom bort med honom.
Trots att vi inte tar några som helst stöd/bidrag för våra djur så går det inte back, vi säljer alla lamm till ett lammslakteri som kommer och hämtar djuren så vi behöver inte köra själva och ha nån trailer. Skinnen säljer vi också så varje lamm ger ju rätt bra.
Tycker insändaren va lite gnällig faktiskt.
 
Det är en kraftig förenkling när man säger att stora jordbruk är sämre ur ett djur- och miljöperspektiv. Stora gårdar har mycket bättre möjligheter att ha goda rutiner och det finns inget som säger att större producenter inte kan nyttja naturbetesmarker. Tvärtom kan ibland de som har många djur få till en bättre skötsel av marker som långsamt växer igen hos småbrukare med för få djur på ytan och för lite tid avsatt för att röja, stängsla och planera betesmarkerna.
 
Hårda regler och kontroller måste finnas för den som driver en verksamhet i stor skala, om djurfabrikerna ens skall tillåtas vilket jag inte anser, och de som bedriver verksamheten har också resurser att kunna hantera detta och det blir inte särskilt betungande när det tiden och kostnaden slås ut på ett stort antal djur men så är det inte för den med en liten besättning.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp