Hundrädd (långt)

[DixieC]

Jag har sedan 7 års åldern alltid varit rädd för hundar, jag har inte sån skräck att jag inte kan gå i närheten av en hund. Men jag är ALLTID rädd att den ska hoppa.

Jag ska nog börja med att berätta hur rädslan tog form.
När jag var 7 år gammal så ägde min kompis familj en stor, jätte snäll, brun labrador, den gjorde inte en fluga för när och vi lekte med den jämnt. Så en dag var vi ute på kompisens gårdsplan och lekte, då kom hunden ifrån ingenstans och hoppade mot mig (hunden och jag var face to face). Hunden hoppade upp på bröstet på mig så jag dråsade, helt raklång, baklänges ner i gruset. När jag tänker tillbaka är det så jag kommer ihåg exakt hur fallet kändes, eftersom jag hade höjt händerna för ansiktet som skydd när hunden dundrade mot mig så hade jag ingen chans att ta emot mig och dämpa fallet med händerna så jag landade mest på ryggen. "Aj" är nog det ordet som passar bäst.

Efter den dagen har min hund rädsla kommit men jag vill väldigt gärna få bot på det.

En annan kompis fick reda på min hundskräck och tryckte in mig (då 14 år) hennes hundgård full med hundar som hoppade som tok (samtidigt stod hon utanför och höll igen dörren och såg på), hon trodde att det skulle bota mig men det har bara gjort det hela värre . Jag var totalt panikslagen och dundra ut ur hundgården med en jäkla fart och jag bokstavligt talat brakade genom dörren till hundgården vilket resulterade i att 3 av hundarna smet ut, jag stannad inte kvar för att hämta in dom igen. Jag kan ju tillägga att jag inte umgås med den tjejen mer än att jag hälsar på henne när vi möts på stan osv...

Så är den någon som har ett klokt råd i hur man ska få bukt på denna "hund hoppar" rädsla? Jag kan tillägga att jag inte går i närheten av en hund som busar, då blir jag också rädd... Däremot när dom ligger stilla i en soffa bredvid en och bara vill bli klappad på då gör det mig inte något.

Det blev väldigt långt men jag hoppas att någon orkar läsa

 

[Illiana]

Sv: Hundrädd (långt)

Umgås med hundar, gå promenader med hundar, utan att dom får hoppa på dig. Dvs ska inte du hålla i kopplet den första tiden, utan det får ägaren sköta. Eftersom kan du ta över kopplet på promenaderna och successivt trappa upp kontakten tills du känner att det är ok att kasta boll med hunden, eller så, så du får känna på lite mer upphetsad stämning, men ändå under kontroll. Sen är det ju bara du som sätter gränser hur långt du vill gå!

 

[Galathea]

Sv: Hundrädd (långt)

Det finns en metod som man arbetar med när man jobbar med terapihundar för att bota just hundrädsla. Jag har mest hört talas om den i samband med människor som är hundrädda vad gäller allt, inte bara hundar i lek och studs så att säga. Det handlar iallafall om att stegvis ta sig närmre och närmre målet att kunna slappna av med hunden nära, och man börjar på ett avstånd där det precis börjar kännas obehagligt. För dig skulle det t.ex. kunna vara på ett visst avstånd från en hund som leker. Sedan tar man sig närmre och närmre i steg, och under tiden pratar hundföraren med en, ställer frågor och så. Man får hela tiden bedöma rädslan/ångesten på en skala, och man samtalar om känslan och om hunden, inte om helt andra saker eftersom man inte vill att personen ska kunna fly mentalt så att säga.

Hur som helst så har man sådana sessioner tills man känner att man iallafall klarar av att vara nära en hund utan att få ångest/bli rädd. I de fall jag hört om så har man inte varit ute efter att bli årets hundälskare direkt, utan snarare att kunna möta hundar på vägen eller som för dig kanske kunna gå i en park utan att bli stressad av hundar som leker, att jag och min hund kan stoja och han hoppa på mig utan att du blir rädd, eller att bara kunna träffa en glad hund utan att vara rädd för hoppandet.

Råkar du bo i sthlm eller gbg så behöver jag och min hund öva inför vår terapihundcertifiering som är i september, så då är det bara att säga till om du vill öva. Lycka till iallafall!

 

[Raven_]

Sv: Hundrädd (långt)

Nu vet inte jag hur det är att vara hundrädd, lr hur du ska komma över din rädsla. Men några tips på vägen har jag iaf! Om du möter/träffar/umgås med en hund som hoppar, är överglad lr vill leka, blii tråkig. Vifta INTE med armarna, spring INTE, skrik INTE. Stålsätt dig och tänk att "Nej, det här tänker inte jag tolerera" Ställ dig med armarna i kors, titta rakt ut och vänd ryggen mot hunden. Snart kommer den tröttna och förmodligen skita fullständigt i dig. Tänk att hundjäveln är fruktansvärt respektlös mot dig som bufflar på, och stå på dig!

I nödfall (ursäkta bukemaffian.. ) ge hundfan ett knä i bröstet. Skit i om ägaren blir sur, eller om det gör ont på hunden, folk får faktiskt se till att uppfostra sina hundar och du ska inte behöva lida för att folk är lata!

 

[Snurrfian]

Sv: Hundrädd (långt)

Du har inte några väluppfostrade hundar i bekantskapskretsen, som du kan umågs med under lugna former? Kanske prata med BHK om du kan vara där och titta på när de tränar osv?

Det är inte så lätt att bli av med en rädsla, här hemma jobbar vi dagligen med sonen som av någon andledning har blivit hundrädd, han är så pass liten att vi inte har kunnat få honom att berätta varför men våran förra hund gick utmärkt, goda vänners två olika hundar som han träffar ofta fungerar oxå, speciellt efter att vi har varit hundvakt åt dem under två veckor var. Numera har vi en valp och i början var det väldigt jobb att hålla sig emellan de två men nu efter ett antal veckor är det bara morgonen som han tycker är jobbig, han är trött och valpen jättepigg och glad att träffa fler ur flocken, men det blir bättre och bättre.

Men träffar vi okända hundar så håller han sig undan, han skulle aldrig gå fram till en hund frivilligt som han inte känner osv...

 

[Ellicious]

Sv: Hundrädd (långt)

Min kusin var rädd för sprutor. Totalt livrädd. Skulle han få en spruta kunde han nita doktorn - så rädd var han! Han gick till en fobitränare (kostar i princip ingenting) tre gånger och nu är han helt botad. Han var spruträdd i ca 25år så det är helt fantastiskt. Han tar blodprov på sig själv (stick i finger) etc utan problem eller något liknande. Så sök hjälp från ett proffs, h*n vet vad h*n gör.

 

[DixieC]

Sv: Hundrädd (långt)

Jag svarar till alla via detta inlägg.

Tack för alla tips, jag ska prova så många jag bara kan!

Snurrfian: Jo jag har några bra hundar och väluppfostrade hundar i min vänskaps krets , dom kan jag faktiskt gå ut och gå med osv (inte ensammen dock) för dom hoppar ALDRIG, och då menar jag verkligen aldrig, dom kommer heller inte springande när man hälsar på utan dom är tränade att sitta stilla när någon kommer in och sen kan dom komma smygande för att bara bli klappade lite. Då är jag helt enkelt ko lugn tillsammans med hunden/hundarna, ingen panik alls. Men jag har även en vän som har en hund som inte hoppar med som busar, så jag ska nog ringa henne...

Raven_: Jag ska prova
"I nödfall (ursäkta bukemaffian.. ) ge hundfan ett knä i bröstet." (ur Raven_s inlägg) Haha

Galathea: Vilket bra tips, en vän till mig kan nog hjälpa mig där, jag nämnde henne tidiagre i detta inlägg, hon har en busig hund men hon har ändå full kontroll på den så jag tror nog att jag kan klara det Min kompis är även väldigt lugn och pedagogisk så det ska nog gå bra Tyvärr så bor jag inte i Stockholm... Långt därifrån...

Ellicious: Ok, men tyvärr så har vi inte någon direkt fobitränare i det här samhället, utan det är psykologer som kostar väldigt mycket

Mumorsan: Det ska prövas

 

[nattochdag]

Sv: Hundrädd (långt)

Hej Dixie,

så synd att Du råkade ut för negativa upplevelser med hundar. Oftast vill de ju bara busa resp leka men det är klart - ramlar man och slår sig då måste det ju bli en negativ upplevelse. Dessutom var det mycket oklokt av Din vännina att göra som hon gjorde. (Men hon menade säkerligen bara väl.) Därför tycker jag att Du kanske borde söka professionell hjälp. Det finns ju människor som är utbildade för att ta hand om sådana problem. Som jag har hört räcker det ofta med en eller två gånger och rädslan är borta. Jag önskar Dig verkligen att Du blir av med rädslan - för hundar är ju så underbara att omgås med.

Kycka till!

nattochdag

 

[nattochdag]

Sv: Hundrädd (långt)

Hej Dixie,

så synd att Du råkade ut för negativa upplevelser med hundar. Oftast vill de ju bara busa resp leka men det är klart - ramlar man och slår sig då måste det ju bli en negativ upplevelse. Dessutom var det mycket oklokt av Din vännina att göra som hon gjorde. (Men hon menade säkerligen bara väl.) Därför tycker jag att Du kanske borde söka professionell hjälp. Det finns ju människor som är utbildade för att ta hand om sådana problem. Som jag har hört räcker det ofta med en eller två gånger och rädslan är borta. Jag önskar Dig verkligen att Du blir av med rädslan - för hundar är ju så underbara att omgås med.

Lycka till!

nattochdag

 

[Galathea]

Sv: Hundrädd (långt)

Jag har aldrig hört talas om en fobitränare, däremot fobiträning. Ofta utförd av KBT-terapeuter/psykologer. Kognitiv beteendeterapi. Det går säkert att få subventionerat och där med inte alls dyrt om man som någon beskrev är så rädd så man slår ner någon typ. Tror det är svårare att få för rädsla för hundar som leker. Däremot kan man ju alltid gå privat. Det är ju lite dyrare dock.

Jag är ofta förespråkare av att använda sig av professionella, men i fall där rädslan inte är så hysteriskt tror jag faktiskt att man kan arbeta på den själv och med hjälp av vänner. Men har man råd är det säkert värt att gå till just en KBT:are.

 

[cirkus]

Sv: Hundrädd (långt)

Åh, du skulle träffa min lilla Dagmar !

Hon hoppar, MEN hon är en liten hund och hon hoppar ALDRIG på människan, hon står istället och dansar på bakbenen med framtassarna i luften. Det skulle kunna vara en bra "första träning"