Jag har opererat så mycket strumpor (alltid retrievers...), bitar av tennisbollar, kongbitar, benbitar, trosor, öronproppar, legobitar, trådar, plastbitar, bettskenor, fruktkärnor m.m ur djuren så absolut ska man ha respekt när hunden äter något olämpligt. Det konstigaste var nog en hel och rå, okokt potatis som fastnat i en labbes tarm och orsakade ett stopp som behövde opereras. Den hunden gillade att gräva i potatislandet och det hade alltid gått bra fram till en dag då det inte gjorde det. Eller persern som ätit en jordnöt som fastnade i tarmen...
Även om strumporna alltid passerat eller kräkts upp tidigare så behöver de inte göra det nästa gång. När det rör sig om större saker eller vassa saker bör man alltid kontakta deterinär så snart som möjligt, det är bättre att ge kräkmedel än att vänta och riskera att det fastnar i tarmen och orsakar, ibland livshotande, problem.
En kongbit så liten som en sockerbit på en fullvuxen rottis bör definitivt kunna passera hela tarmen, eller kunna kräkas upp igen om den ligger kvar i magsäcken.
.
Den var i storlek som en mindre sockerbit. Av gammal vana så gav ja en burk vit sparris i hopp om att de skulle riva med sig gummibiten ut. Men jag har inte sett röken av vare sig sparris eller kongbit. Har disikerat varenda bajskorv. Detta hände för drygt ett dygn sedan. Hon mår bra och är som vanligt. Men när kan man förävnta sig att den kommer ut? Om den inte kommer ut borde jag va orolig?
Men ja tänkte att de va en sådan liten sak på en stor hund. Men blir lite fundersam nu när varken sparris eller gummibit kikat ut.
Tusen tack alla som delat me sig av tankar och egna erfarenheter. Guld värt när man känner sig orolig. Bakläxa till mig som får gömma kongbitarna så hon inte kommer åt dom när hon ska söka 
