Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Tumvantar är ett otyg dock, man behöver ju inte göra det svårare för sig Men kul att höra att så "många" kan lite teckenspråk iallafall!Jag tycker teckenspråk är roligt. Har läst det själv men kommer inte ihåg mer än alfabetet, tack, bra, hund typ.
Väldigt fascinerande då jag har sett folk prata teckenspråk med tumvantar på. Då förstår man hur mycket ansiktsuttryck och munrörelserna betyder.
Ja absolut, det är inte svårt med avläsningen beroende på vilken hand tecknaren använder. Vänsterhänta skriver ju dock inte heller spegelväntHar inte fattat att det så tydligt är en dominant hand. Men det syns ju som du säger lätt när man tänker efter.
Om man skriver spegelvänt så förväntar man sig inte att andra ska kunna läsa det, som jämförelse. Men både att texten följer en linje med riktning och bokstävernas utformning (b/d) kan jag tänka gör det känsligare för den förändringen.
Men tänker man efter så är det väl mer som t.ex. stickning. Att det är rätt svårt att bli fingerfärdig om man inte gör det spegelvänt.
Jag har hört att gramatik ska vara väldigt intressant i teckenspråk (om man nu är språkintresserad och tycker att gramatik kan vara kul) Att man anväder rumslig positionerning t.ex. som knappast kan beskrivas med samma begrepp som "vanlig" gramatik.Jag älskar språk i alla dess former och lärde mig också lite teckenspråk på dagis/lågstadiet. Då lärde vi oss mest alfabetet, men har lagt till lite random ord (färger, några nationaliteter, några djur) efter det.
Tycker framförallt det är intressant om hur 'grammatiken' är annordlunda än pratad svenska.
(har också sett teckentolkad sång, det är häftigt)
Jag älskar språk i alla dess former och lärde mig också lite teckenspråk på dagis/lågstadiet. Då lärde vi oss mest alfabetet, men har lagt till lite random ord (färger, några nationaliteter, några djur) efter det.
Tycker framförallt det är intressant om hur 'grammatiken' är annordlunda än pratad svenska.
(har också sett teckentolkad sång, det är häftigt)
Alltså, teckenspråk är mitt första språk och jag erkänner att ibland vid teckenspråkslektionerna (som fungerade likadant som svenskalektionerna, men med kameror istället för böcker) så flög just de där grammatiklektionerna över mitt huvud Så man behöver inte känna sig "sämre" om man lär sig teckenspråk som vuxen och har svårt att lära sig grammatiken, det gäller mest att få in känslan vilket tecken som passar var och när. Precis som med andra språk, och där hjälper ju tyvärr mest övning och träning.Jag har hört att gramatik ska vara väldigt intressant i teckenspråk (om man nu är språkintresserad och tycker att gramatik kan vara kul) Att man anväder rumslig positionerning t.ex. som knappast kan beskrivas med samma begrepp som "vanlig" gramatik.
Nu googlade jag och hittade denna som jag måste läsa... http://www.sprakochfolkminnen.se/sp...rak/det-svenska-teckensprakets-grammatik.html.
Kunde din morfar alltså teckenspråk? Vad kul!Tack @Asko för jättekul läsning!
Min morfar försökte lära mig teckenspråk när jag var liten. Han hade bla ett memory spel med en massa tecken som man skulle matcha osv. Sen brukade vi leka skattjakt genom att han tecknade vissa "kodord" som ledde till skatten typ blå, stor, mjuk, sitta= soffan.
Kommer tyvärr inte ihåg något alls förutom sången lilla snigel (Men tror jag tecknar fel där också). Minns att jag tyckte det var jättesvårt att få till ordföljden och meningsbyggnad så för mig blev det mest stolliga och enstaka ord.
Har haft funderingar på att läsa det i grannstaden om tiden finns någon gång. Så roligt!
Ja han kunde det, jag vet inte hur duktig han var då jag var liten. Han gick bort när jag var 8-9 år. Han var superintresserad av kommunikation och försökte även ihop med mormor lära mig läsa brailleskrift (mormor var blind). Kunde läsa lite om jag fick se punkterna men gick helt bet på att känna de!Kunde din morfar alltså teckenspråk? Vad kul!
Enstaka ord räcker om man vill försöka prata med någon döv, grammatiken kommer med tiden ju mer man tittar på andra och lär sig hur de tecknar.
Det är inte för att kunna prata. Bara av rent intresse hur språken är konstruerade och fungerar.Alltså, teckenspråk är mitt första språk och jag erkänner att ibland vid teckenspråkslektionerna (som fungerade likadant som svenskalektionerna, men med kameror istället för böcker) så flög just de där grammatiklektionerna över mitt huvud Så man behöver inte känna sig "sämre" om man lär sig teckenspråk som vuxen och har svårt att lära sig grammatiken, det gäller mest att få in känslan vilket tecken som passar var och när. Precis som med andra språk, och där hjälper ju tyvärr mest övning och träning.
Vad skoj!Ja han kunde det, jag vet inte hur duktig han var då jag var liten. Han gick bort när jag var 8-9 år. Han var superintresserad av kommunikation och försökte även ihop med mormor lära mig läsa brailleskrift (mormor var blind). Kunde läsa lite om jag fick se punkterna men gick helt bet på att känna de!
Minns just att vi hade många olika spel vi spelade ihop och lärde oss på så sätt.
Ja är man intresserad av det så är det intressant.Det är inte för att kunna prata. Bara av rent intresse hur språken är konstruerade och fungerar.
Huh, det har jag aldrig sett. Vad intressant. Just det där på locket är dock amerikanskt, även om det förstås på svenska också.Bla det här spelet minns jag Visa bifogad fil 25324
Vad skoj!
Nu när du tar upp brailleskrift så kommer jag tänka på min bästa vän i grundskolan. Hon var (är) dövblind (begränsat synfält och såg väldigt dåligt i mörker) och det var intressant de gånger vi var någonstans mörkt och jag skulle prata med henne. Hon hade sina händer på mina händer och påsåvis förstod vad jag sa genom att känna vad jag tecknade. Jag lyckades få in ett rätt bra flyt med pauser och så mot slutet tror jag Men jag erkänner glatt att jag själv skulle inte ha klarat av att blunda och lägga mina händer på någon annans för att förstå vad de sa Helt fantastiskt.
Under en klassresa till Malta så var vi nere i gruvor (eller vad det var) och där stod guiden från museet som talade engelska, en förälder översatte från engelska till svenska, en annan elev översatte från svenska till vanligt teckenspråk, och sen jag till min vän som inte kunde se pga mörkret. Det var en lite märklig visklek nästan
Jag kollar lite igenom länken själv och det var faktiskt intressant även för mig för att fräscha upp mitt minne och lära saker som man kanske inte var så intresserad av tidigare. Eller inte förstod.Jag har hört att gramatik ska vara väldigt intressant i teckenspråk (om man nu är språkintresserad och tycker att gramatik kan vara kul) Att man anväder rumslig positionerning t.ex. som knappast kan beskrivas med samma begrepp som "vanlig" gramatik.
Nu googlade jag och hittade denna som jag måste läsa... http://www.sprakochfolkminnen.se/sp...rak/det-svenska-teckensprakets-grammatik.html.
Ah, där ser man! Kan det vara ett amerikanskt spel i grunden tro?Huh, det har jag aldrig sett. Vad intressant. Just det där på locket är dock amerikanskt, även om det förstås på svenska också.