Hopprädd

[Kisseninan]

Jag har under senaste året långsamt byggt upp en rädsla främst till hoppning. Jag rider på ridskola och hade i våras tur att på nästan varje ridlektion få rida min favorithäst och enda häst jag helt litar på. Nu har jag inte haft lika tur utan har fått prova andra hästar vilket gått ok men jag blir så nervös inför hoppningen. Jag har fattat tycke för en ny häst som jag hoppat med och det har faktiskt gått bra, men jag vet att jag inte kommer få den hästen nästa hoppning vilket gör mig osäker. Jag har också en väldigt sträng ridlärare som själv tycker allt är så himla enkelt och "det är väl inget att vara rädd för" (kan heller inte byta ridlärare), och jag vågar aldrig riktigt säga att jag är hopprädd då jag ibland är ganska blyg så därför hoppade jag trots att hon höjer, men då hade jag ju min favorithäst.

Jag vet inte riktigt varför jag blivit så rädd, för nästan två år sedan flög jag av pga en extremt busig häst och blev en tid efter det rädd för att hoppa, speciellt då jag har problem med kroppen som med den avramlingen blev värre. Men kroppen har blivit bättre och ca 2 månader efter jag ramla av var jag knappt rädd alls. Jag har aldrig älskat hoppning men var ändå med på allt på lektionerna, nu senaste halvåret blir jag så nervös innan en hopplektion att jag sover och mår dåligt. Jag har tillockmed blivit rädd att galoppera lite snabbare än arbetsgalopp och om hästen inte direkt lyssnar när jag vill bryta av blir jag rädd, vilket leder till att jag rider sämre och av den anledningen inte får stopp. Att bara tänka mig eller se någon galoppera snabbt mot ett hinder gör mig rädd, och jag vill inte ha det så längre.

Jag har funderat på att säga till ridläraren att jag är hopprädd och vill hoppa lägre (fast vi max hoppar 75 på lektion) eller bara ha samma häst på varje hoppning men jag vågar inte. Min kompis som rider i samma grupp sa en gång att hon vägrade hoppa ridskolans vildaste häst som hon blivit tilldelad, men hon fick en utskällning och var tvungen att rida ändå för "en bra ryttare kan rida alla slags hästar". Hon började grina när hon var tvungen att hoppa mer än oss andra och till slut lyckades hästen bocka av henne. Efter det var hon tvungen att rida hästen igen veckan därpå (gick bra men hon var livrädd) och är rädd att liknande ska hända mig.

Har någon tips på hur jag kommer över min rädsla för att hoppa och galoppera? Jag blir så rädd när jag känner att jag inte har kontroll och vill inte längre ha det så. Tacksam för alla svar och tips!!

 

[Wonderwoman]

Mitt tips är: byt ridskola.
En ridlärare som skäller ut och tvingar folk till något dom är rädda för är ju helt galet. Så får man INTE någon trygg.
Om du är rädd och dessutom inte ens gillat hoppning någonsin skall du inte behöva hoppa några höjder. Det är ju inte höjden på hindret som gör en till en bra ryttare.

 

[susanne]

Om du är blyg så kanske du kan skriva ett mail där du förklarar att du är rädd och att din kropp är dålig.
Finns det dressyr grupper? Då blir det ingen hoppning.

 

[Problematisk]

Finns det INGEN möjlighet alls att byta ridlärare? Alternativt byta ridskola? Det låter ju tyvärr inte som att den ridlärare du har nu är speciellt bra på att stötta rädda/osäkra ryttare.

Om det absolut inte går att byta varken ridskola eller ridlärare tycker jag du ska försöka samla ihop allt mod du har och berätta för din ridlärare att du är rädd och hur du känner inför det. Försök få fram vad som krävs för att du ska känna dig trygg - till exempel en lugn och snäll häst och max 40 cm höga hinder - och fråga om du skulle kunna få hoppa på "dina villkor" nu tills du känner dig tryggare. Du kanske behöver "spela med" lite på ridlärarens (tokiga) idéer om att man måste göra si och så för att bli en bra ryttare, eller att en dukig ryttare aldrig blir rädd (det är såklart inte sant!) men säg isåfall då att du just nu inte vill bli någon bra hoppryttare utan vill bara ha kul på ridlektionerna och inte behöva vara rädd inför dem. Har hen något som helst vett innanför pannbenet så borde hen förstå och tycka det är bra att du berättar!

 

[Krystalline]

Jag hade vänt mig till ridlärarens chef istället, och berättat hur hon behandlar elever.

Som barn fick jag en ridlärare avskedad på det sättet. (Fast i det fallet var det hästarna som fick lida av hens behandling)
Det där är inte okej.

 

[Problematisk]

Jag hade vänt mig till ridlärarens chef istället, och berättat hur hon behandlar elever.

Som barn fick jag en ridlärare avskedad på det sättet. (Fast i det fallet var det hästarna som fick lida av hens behandling)
Det där är inte okej.

Det krävs ju dock att det finns nån "över ridläraren". Jag skulle kunna gissa att hen inte har nån chef eftersom det enligt TS inte går att byta ridlärare, då känns det som en väldigt liten ridskola där ridläraren kanske är sin egen chef sas.
Men annars är det ett jättebra tips!

 

[Hoarfrost]

Det låter inte som någon vidare bra ridlärare.

Jag är hopprädd (utan att något ens hänt). Det är fullkomligt ologiskt och jag är bara hopprädd inne i ridhus eller paddock. I hage eller på naturbana kan jag hoppa hur mycket som helst.
Jag pratade med min ridlärare om det och hon pushar mig lagom. Har jag en jättedålig dag när vi ska hoppa är det ok om jag helt enkelt inte hoppar alls. Ibland vågar jag hoppa små enstaka hinder, och ibland hoppar jag hela banor med de andra. Det är direkt avgörande att ridläraren förstår din rädsla och var den kommer från så att hen på ett bra sätt kan hjälpa dig jobba med den. Tjat, tvång och skäll är ett jättebra recept för att bara spä på din rädsla.
Jag hade försökt trotsa blygheten (jag var jätteblyg när jag berättade för min ridlärare! Jag vet hur det känns) och pratat med ridläraren i alla fall. Förklara att du är rädd, vad som gjort dig rädd, och om din kropp. Förklara även att ditt mål just nu är att hoppa utan att vara rädd, och att du gärna vill ha hjälp att komma dit.
Får du skäll eller tjat om att du ska hoppa för annars är du en dålig ryttare, är ridläraren korkad. Inte du, och du har inte gjort något fel utan varit modig som har berättat om din rädsla och bett om hjälp. Du är definitivt inte heller en sämre ryttare!

 

[mackan]

@Kisseninan sådär ska du inte ha det
Jag tänker att det absolut vore värt att verkligen få möjlighet att prata med/förklara för ridläraren hur du känner, om du i första hand inte känner att du kan/vill byta instruktör/ridskola .

Det är inte pedagogiskt av ridlärare att framstå på sätt där elever inte känner att de blir lyssnade på/vågar prata om hur de känner. Det finns ridlärare som ändå inte menar något illa alls utan tror /tänker att de peppar/sporrar eleven genom att ha en tuffare linje. Om elever kommer och förklarar så ändrar de och lyssnar

Kan du få hjälp av någon vän/annan kanske ang att våga prata med ridläraren ?

Jag tycker det är både klokt och rätt av dig att du känner att du inte mår bra av detta och att en förändring måste till för att du ska kunna rida och trivas och utvecklas som ryttare på ridskolan !

Försök hitta en väg att tydligt prata med ridläraren om hur du känner som steg 1. Om du bemöts dåligt utifrån det så rid inte mera där!

 

[nickan1]

Det låter som en helt fruktansvärt ridlärare @Kisseninan att tvinga någon att hoppa mer när de är rädda är ju inte klokt. En del människor ska verkligen inte undervisa alls för de är totalt olämpliga och det låter som en sån människa. Kan du verkligen inte hitta någon medryttarhäst istället som du kan ha kul med och göra det du vill med (inom rimliga gränser förstås utifrån vad ägaren tillåter).

Går det inte att hitta någon lösning alls på problemet varken med medryttarhäst, prata med ridläraren eller hitta en annan ridlärare så hade jag helt enkelt avbokat de gånger det varit hoppning och ridit igen när andra grupper rider dressyr. Jag resonerar så att ridning är en dyr sport att hålla på med och det ska vara kul och då ska du inte behöva gå till lektionerna och vara rädd för vilken häst man får eller vad ridläraren ska försöka tvinga en till.

 

[Skrottiskrott]

Det ska vara KUL att rida! Så mycket tid, pengar och energi vi lägger på detta... Klart att det vara roligt! Det blir dessutom roligare för hästen om ryttaren trivs och är avslappnad.

Jag känner igen mig i det du skriver, inser att jag har tvingat mig igenom lektioner med oförstående ridlärare på hästar jag känt mig otrygg på o.s.v. och såhär i efterhand förstår jag inte varför. Visst, lite läskigt kan det få vara - en lagom känsla av adrenalin och det där fantastiska när man sedan klarar av det som var lite läskigt! Men absolut inte så att man mår dåligt innan man åker till lektionen och känner sig rädd.

Fundera en gång till på om du inte kan ta mod till dig och berätta eller skriva till ridläraren om hur du känner. Reagerar hen oförstående så tycker jag verkligen att du ska försöka byta ridskola, om det inte går att byta ridlärare på nuvarande ridskola. Det känns ohållbart att inte säga något heller så då har du egentligen inget att förlora - fortsätter du utan att säga något kan rädslan bli värre och i värsta fall kanske det kan leda till att du slutar rida till slut.

Det finns SÅ mycket kul att hitta på inom ridning, massor av spännande inriktningar. Man behöver inte alls hoppa, än mindre behöver man hoppa högt. Det är synd att många ridskolor bara håller sig till dressyr och hoppning. När jag arbetade som ridlärare brukade jag t.ex. blanda in lite working equitation, vilket var mycket uppskattat av eleverna (speciellt grupper som inte var så hoppsugna) och dessutom gav hästarna bra träning och variation. Behöver ju inte vara just WE man bryter av med men vad jag menar är att det är lätt att tro att man "måste" hoppa för att rida, så är det verkligen inte.