hjälp mig tänka - kissar inne

tanten

Trådstartare
Min hund har varit klockrent rumsren. Tills för några månader sedan. Då kissade han hos bekanta och på nya ställen inomhus.

Sedan några veckor har han börjat kissa inne här hemma också. Idag har han varit ut fyra gånger på förmiddagen. Ändå kissar han mot en möbel när jag inte ser..

Han är pigg och glad, ingen förändring i temperamentet. Han är annars ganska växlande i att sura, vara kelsjuk, lekfull eller vara trumpen, Ömmar inte nånstans vad jag kan märka,
Jag ska blocka tillgången till vardagsrummet (som är enda stället han kissar) och han får ha kisskydd om jag ska lämna honom nån timme.

Såklart ska jag kontakt veterinär om jag inte hittar nån vettig förklaring. Men jag försöker tänka först.

Ledtrådar?
 
Min började kissa inne hos andra när han blev könsmogen (tror jag) det blev kastrering och efter det kissade han aldrig inne igen förrän han blev gammal.
 
Har det hänt något nytt i hans liv? Någon förändring om än liten? Min förra hund markerade inne mot kattlådan när livet blev lite för mycket och jag hade honom aldrig lös inomhus hos andra just för att jag visste att han kunde stresskissa inne om det blev för mycket. När hans kattkompis dog blev det mycket mer stresskissande för att han sörjde så.
 
Sur? Alltså, jag har nog aldrig varit med om att en hund varit sur bara så där. Dåligt humör p.g.a. dåligt mående, smärta eller liknande, absolut. Men inte sura så som människor kan göra.

Jag hade kollat upp om det finns nån medicinsk eller psykisk orsak till det du kallar surande och även kissandet. Beroende på ålder kan det ju vara olika saker som mer eller mindre sannolika.
 
Hur gammal är han nu?
Vid sista könsmognaden så är det många hormoner i omlopp så att det kan komma bakslag på t.ex rumsrenhet (inte ovanligt).
Men han är såpass liten så han kan även vara känslig vid kyla, att han då inte helt kissar ur sig ute.
Men är du orolig, prata med din vet. och bolla lite :heart
 
Har det hänt något nytt i hans liv? Någon förändring om än liten? Min förra hund markerade inne mot kattlådan när livet blev lite för mycket och jag hade honom aldrig lös inomhus hos andra just för att jag visste att han kunde stresskissa inne om det blev för mycket. När hans kattkompis dog blev det mycket mer stresskissande för att han sörjde så.
Jag har funderat på stress. Men det enda som ändrats är att jag är på dialys tre förmiddagar i veckan och kissandet började inte då.

Han kisar inne hos avkomman och hens sambo. Men det har vi tolkat som stress.
Å andra sidan har han blivit mycket mer bunden till mig på senaste tiden så det skulle ju kunna vara separationsrelaterat?
Den tanken har jag inte tänkt eftersom han är så okomplicerad att lämna.
 
Sur? Alltså, jag har nog aldrig varit med om att en hund varit sur bara så där. Dåligt humör p.g.a. dåligt mående, smärta eller liknande, absolut. Men inte sura så som människor kan göra.

Jag hade kollat upp om det finns nån medicinsk eller psykisk orsak till det du kallar surande och även kissandet. Beroende på ålder kan det ju vara olika saker som mer eller mindre sannolika.
Inte? Jodå jag har haft hundar som surat korta stunder. Nu senast när jag badade honom, vilket han föga uppskattar. Då var han sur ett bra tag, låg för sig själv och blängde på mig. ;)

Ja, det lutar nog åt något psykiskt.
 
Hur gammal är han nu?
Vid sista könsmognaden så är det många hormoner i omlopp så att det kan komma bakslag på t.ex rumsrenhet (inte ovanligt).
Men han är såpass liten så han kan även vara känslig vid kyla, att han då inte helt kissar ur sig ute.
Men är du orolig, prata med din vet. och bolla lite :heart
Han är 2½.

Kylan tror jag inte är något problem, han är varm av sig. Även när det är kallt inne för att jag inte eldat så ligger han på kallaste stället på golvet. Han lider sommartid.
Betongplattan framför vedspisen är ett favoritställe. Den är rejält kall eftersom den ligger på trossbottnen och alltså är lika kall som marken under huset.
 
Inte? Jodå jag har haft hundar som surat korta stunder. Nu senast när jag badade honom, vilket han föga uppskattar. Då var han sur ett bra tag, låg för sig själv och blängde på mig. ;)

Ja, det lutar nog åt något psykiskt.

Det har jag aldrig varit med om. Jag är uppvuxen med hundar och har flera med hund i släkten. Ingen av de hundarna har surat i en mänsklig betydelse. Jag tror nämligen inte att djur gör det. De kan reagera så att man kan tolka det så men det är egentligen nåt annat t.ex. rädsla, smärta, oro, sjukdom etc. som ligger bakom det. Men sura i betydelsen "Nu duschade hon mmig så nu är jag sur på henne" tror jag inte ett dyft på! Det som ligger närmre till hands är att han helt enkelt var lite rädd och orolig eller skakad av att ha duschats och att duschandet är något som han tycker är obehagligt. Och det obehagliga var det du som tvingade honom till och därför var du ett tag förknippad med det. Och för att slippa åka in i duschen igen så höll han avstånd till dig. Inte för att han är sur, utan för att han är skakad av den obehagliga händelsen (duschen).
 
Det har jag aldrig varit med om. Jag är uppvuxen med hundar och har flera med hund i släkten. Ingen av de hundarna har surat i en mänsklig betydelse. Jag tror nämligen inte att djur gör det. De kan reagera så att man kan tolka det så men det är egentligen nåt annat t.ex. rädsla, smärta, oro, sjukdom etc. som ligger bakom det. Men sura i betydelsen "Nu duschade hon mmig så nu är jag sur på henne" tror jag inte ett dyft på! Det som ligger närmre till hands är att han helt enkelt var lite rädd och orolig eller skakad av att ha duschats och att duschandet är något som han tycker är obehagligt. Och det obehagliga var det du som tvingade honom till och därför var du ett tag förknippad med det. Och för att slippa åka in i duschen igen så höll han avstånd till dig. Inte för att han är sur, utan för att han är skakad av den obehagliga händelsen (duschen).
Jag är också uppvuxen med hundar och har haft flera egna. Av dessa är det EN enda som agerat på ett sätt som fått mig att tänka att han är "sur". Det var den storpudel vi hade när jag var liten, han kunde "sura" genom att sätta sig med ryggen mot människorna och demonstrativt titta bort. Det är länge sedan, men vad jag minns så kunde "surandet" komma när han inte fått som han ville eller om någon grälat på honom för att han varit olydig. Han var också "sur" när de vuxna druckit alkohol (här tror jag att han inte gillade lukten helt enkelt, så väldigt tveksamt om han verkligen var "sur"). Den här hunden gillade för övrigt inte heller att duscha, men då var han inte "sur" utan betedde sig bara undvikande/motsträvigt medan det pågick, och var som vanligt efteråt.
 
Jag är också uppvuxen med hundar och har haft flera egna. Av dessa är det EN enda som agerat på ett sätt som fått mig att tänka att han är "sur". Det var den storpudel vi hade när jag var liten, han kunde "sura" genom att sätta sig med ryggen mot människorna och demonstrativt titta bort. Det är länge sedan, men vad jag minns så kunde "surandet" komma när han inte fått som han ville eller om någon grälat på honom för att han varit olydig. Han var också "sur" när de vuxna druckit alkohol (här tror jag att han inte gillade lukten helt enkelt, så väldigt tveksamt om han verkligen var "sur"). Den här hunden gillade för övrigt inte heller att duscha, men då var han inte "sur" utan betedde sig bara undvikande/motsträvigt medan det pågick, och var som vanligt efteråt.

Det kallar jag inte att sura. Det kallar jag att obekväm i situationen, orolig. Där reagerar olika individer olika. Vissa blir synbart stressade och andra är mer introverta och det är dessa jag tror folk tycker ser "sura" ut.
 
Det kallar jag inte att sura. Det kallar jag att obekväm i situationen, orolig. Där reagerar olika individer olika. Vissa blir synbart stressade och andra är mer introverta och det är dessa jag tror folk tycker ser "sura" ut.
Ja, kanske. Jag har en introvert häst och han går ofta undan eller går in i sin egen lilla bubbla om han inte trivs, istället för att vispa runt och vara stökig. Uppfattar dock aldrig honom som "sur" på samma sätt som jag gjorde med hunden.
 
Det har jag aldrig varit med om. Jag är uppvuxen med hundar och har flera med hund i släkten. Ingen av de hundarna har surat i en mänsklig betydelse. Jag tror nämligen inte att djur gör det. De kan reagera så att man kan tolka det så men det är egentligen nåt annat t.ex. rädsla, smärta, oro, sjukdom etc. som ligger bakom det. Men sura i betydelsen "Nu duschade hon mmig så nu är jag sur på henne" tror jag inte ett dyft på! Det som ligger närmre till hands är att han helt enkelt var lite rädd och orolig eller skakad av att ha duschats och att duschandet är något som han tycker är obehagligt. Och det obehagliga var det du som tvingade honom till och därför var du ett tag förknippad med det. Och för att slippa åka in i duschen igen så höll han avstånd till dig. Inte för att han är sur, utan för att han är skakad av den obehagliga händelsen (duschen).
Men nu blir det en fråga om semantik :)
Det jag kallar sur kanske du skulle benämna som något annat.
Det var den bästa beskrivning jag kom på utan att skriva en lång vetenskaplig uppsats om hans sinnestillstånd. :D
 
Jag har funderat på stress. Men det enda som ändrats är att jag är på dialys tre förmiddagar i veckan och kissandet började inte då.

Han kisar inne hos avkomman och hens sambo. Men det har vi tolkat som stress.
Å andra sidan har han blivit mycket mer bunden till mig på senaste tiden så det skulle ju kunna vara separationsrelaterat?
Den tanken har jag inte tänkt eftersom han är så okomplicerad att lämna.
Åldern är ju rätt för sista könsmognaden.
Separationsångest, antagligen när han kissar borta.
Protestkissa har jag också hört talas om och att det är ett uttryck just för att dom talar om att dom inte gillar förändringen som skett.

Med tanke på att all positiv förändring som skett sen du tog hem han, så är det ju till dig han sätter tilliten och har sin trygghet. Han har nog (och kommer att ha) stort behov av trygghet i sitt liv nu när han har hittat den och vet vad det är :heart
 
Men nu blir det en fråga om semantik :)
Det jag kallar sur kanske du skulle benämna som något annat.
Det var den bästa beskrivning jag kom på utan att skriva en lång vetenskaplig uppsats om hans sinnestillstånd. :D

Jag tror att ett felaktigt användande av ordet sur i fall som det här leder till att djuret förmänskligas och man får svårare att se den verkliga reaktionen och orsaken och därmed också svårare att lösa problemet så att djuret kan få må bättre.
 
Jag har funderat på stress. Men det enda som ändrats är att jag är på dialys tre förmiddagar i veckan och kissandet började inte då.

Han kisar inne hos avkomman och hens sambo. Men det har vi tolkat som stress.
Å andra sidan har han blivit mycket mer bunden till mig på senaste tiden så det skulle ju kunna vara separationsrelaterat?
Den tanken har jag inte tänkt eftersom han är så okomplicerad att lämna.
Separationsångest är ett typexempel på tillfällen då hundar kan kissa inne. Kallas ofta för protestkissande vilket skär i hjärtat på mig för visst, de protesterar men orsaken till att de gör det är ju för att de inte kan hantera ångesten på annat sätt.

Kanske går det att förändra lämnandet på något vis eller lägga till något som han känner sig trygg med?
 
Kanske går det att förändra lämnandet på något vis eller lägga till något som han känner sig trygg med?
Jag har försökt göra lämnandet okomplicerat och tryggt. Han har mina kläder att ligga på och har mat,vatten och tuggben. Ska fundera om jag kan göra mer.
 
Jag har försökt göra lämnandet okomplicerat och tryggt. Han har mina kläder att ligga på och har mat,vatten och tuggben. Ska fundera om jag kan göra mer.
Ja. Det kan vara lurigt det där. Ibland kan det vara så små saker som gör skillnad. Min förrförra hund avskydde när jag bara kom hem, gick ut en kortare promenad, kanske 15 minuter och sedan åkte igen. Det pallade inte han. För honom var det bättre att vara ensam i 6-7 timmar än att jag kom hem så kort tid.

Kanske är det något före lämningen som behöver förändras?
 
Gjorde ett test.
Igår ar jag på dialys. Tog ordentligt avsked och klappade och sa åt honom att stanna hemma. Hade blöja på honom. Inget kiss i skyddet.

Nyss var jag iväg och tvättade bilen. Gjorde ingen större affär av att jag äkte iväg och han har varit ut på långpromenad på morgonen. Ingen blöja. Resultat - kiss i vardagsrummet. Var borta en halvtimme.
 
Gjorde ett test.
Igår ar jag på dialys. Tog ordentligt avsked och klappade och sa åt honom att stanna hemma. Hade blöja på honom. Inget kiss i skyddet.

Nyss var jag iväg och tvättade bilen. Gjorde ingen större affär av att jag äkte iväg och han har varit ut på långpromenad på morgonen. Ingen blöja. Resultat - kiss i vardagsrummet. Var borta en halvtimme.
Stäng in till vardagsrummet
 

Liknande trådar

Hundhälsa Min 4 åriga tik har börjat kissa inne nattetid helt plötsligt. Jag skulle behöva lite råd och inputs för nu har idéerna tagit slut på...
Svar
7
· Visningar
11 778
Senast: Nominous
·
Övr. Hund Nu behöver jag hjälp och råd, det här funkar inte. För att börja från början, valpen är född i april -12, min egen uppfödning (i en...
Svar
3
· Visningar
1 636
Senast: hastflicka
·
S
Övr. Katt Fan vad allt känns piss nu... Har två hankatter, dom går in och ut som dom vill. För 1 år sedan tog vi bort kattlådan på prov och...
2
Svar
21
· Visningar
2 017
Senast: JustME83
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp