Het unghäst

[the_connemara]

Stoet jag hade i somras ska ridas över jul, antagligen delvis av mig. Tråden om henne när hon stod hos mig i somrashttp://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=667868 Snälla läs den innan ni läser detta.

Efter det var hon på utbildning ngra veckor, funkade fint men gick nog mest på bana (jag hade heller aldrig problem när jag red på fält o dyl).

Men nu ska hon som sagt ridas. Är helvild hela turen eller åtm på hem väg. Är ngra andra som ridit henne sporadiskt i höst, mest provridningar och hon är tossig som vanligt men inte mer än vad hon var hos mig vad jag försått det som. Såg henne själv idag o hon hade iaf alla fyra i backen hela tiden så det såg ju inte livsfarligt ut

Hade ngra gånger mamma med o somras för jag ville ha en blick från marken när vi red på fält. På hemvägen bad jag då henne gå före, ponnyn gick lugnt efter på lång tygel. Men så fort hon kom lite för långt fram bredvid så kopplade hon bort mamma på makren och började stressa, takta o tillslut trava varpå jag fick göra ngt för att hejda henne och visan var i gång igen. Så fort mamma gick före igen blev hon lugn.

Enda märkbara skillnaden var när vi ridit lite "hårdare" och hon blivit lite trött BÅDE mental o fysiskt, dvs travjobb ev galopp. Stressade inte alls ngt mer beroende på galopp eller inte.

Så nu hade jag velat ha lite tips ang hur man ska angripa problemet nu över jul. Funkade inte att bara "vänta" o skritta ut (ville hon skulle lära sig att ridning BARA betydde mysskritt på lång tygel o skogen), blev varken bättre eller sämre från första gången tills när jag började trava, snarare som sagt bättre när hon fick gå mer.

Funderar lite på att så fort hon går över till trav volta men har en misstanke om att det kommer bli volt varje steg och att hon bara kommer bli mer stressad av att man aldrig låter henne vara. Eller om det finns möjlihet går en stund på en volt tills man kan gå på den på slak tygel o hon känns lugnare smyga ut på hemvägen igen. Har dock inte möjlighet att göra det överallt men det kanske kan vara ngt?

En annan tanke är att bara skritta på kort tygel på hemvägen och göra serpentiner o liknande. Vill eg inte rida mkt på kort tygel för hon är väldigt känslig i munnen (ska se om jag kan få rida med en tygel i nosgrimman så jag kan rida på den, funkade bra hemma hos mig men då fick ju jag bestämma). Är nog det jag tänker testa först.

Halter har jag nog gett upp att börja med. Hade många "hemska" duster här hemma även där jag valde ställen som skogsvägar med djupa hjulspår (men annars ofarliga) just för att hon skulle tycka det var obehagligt att hoppa som hon gjorde men det gav ingen effekt. Alls. Hon är så "lätt" att hon kan hoppa/landa i princip hur som helst och på vilket underlag som helst utan att mista balansen minsta o blir inte ett dugg rädd. Ochg detvara alltså baraså att jag bad henen stanna. Hon stannade. Stod still en halv sekund o ville gå varpå jag mkt försiktigt hejdade henne och hon exploderade. Jag höll henne på rätt plats men en hjälp i taget, typ "nej du får inte gå fram" med röst o tygel (både bett o bettlöst) hon ville vända "nej du får inte vända) med en tygel eller om hon trängde med hela kroppen en skänkel. Och det var en kort hjälp förljt av total eftergift, satt som en hösäck o hade alltid slak tygel. Hon exploderade likväl bara för att hon inteville stå still. Vissa dagar kom vi över det fortare, vissa dagar tog det tid. Men hon stod alltid still en kort stund innan jag lätt henne gå. Då var hon dock helt hyper. Dvs ju mer man "gör" o måste säga "nej" desto värre blir det, hur mkt jag är klappar, berömmer o pratar.

Tänker sitta av innan vi är hemma oxå låta henne gå bakom (bredvid om hon är lugn) hem den sista biten så det blir ngn vettig avskrittning iaf o så hon får en lugn avslutning. Kan kanske minska den biten eller sitta upp igen så småningom?

Mer tips? Fodret är ok, får inte för mkt kraftfoder och så lite havre att det inte borde påverka. Känns bara som "ohyfs". Dessvärre är det ju jag som ridit in henne från början Hon har ända sedan vi gick med sadel varit väldigt på tårna, spec hemåt men är väldigt väluppfostrad från marken och travar därför aldrig (utan jobb, hon är känslig o mkt välvillig, slår bara slit med ryttare).

Alla tips mottages tacksamt

 

[flashlight]

Sv: Het unghäst

Ja jag tror det är en typisk "irländare", jag, (de innehåller ju ofta mkt connemara)
Det låterrätt mycket som vårt sto som vi köpte vid 2 år och som dottern red in o tävlade.

Hon var f ö en kopia fysiskt och psykiskt av sin mor som var bla plac i SM.
Redan som liten var hon mer i luften än på marken. Hon hade bara den läggningen med enormt mycket energi och arbetslust och även rätt mycket otålighet.

Det hjälper med såna ofta inte att longera bort energi utan de laddar mer av det.
På ridbanan är det ju lättare där kan du jobba med att lära den att sätta igång lugnt, men det verkar som du klarar det bättre där vad jag förstår.

Straffa tror jag inte heller på.

Med vår gick vi ut mycket i skogen, klev omkring och byggde muskler. Sen red hon inte ut ensam i början, utan i sällskap med
med min lugna valack. Sen gick det utmärkt att rida själv efter ett tag.
Våga rida lite framåt och låta den kliva på i galopp ibland. Träna på att lyssna, på förhållningar och framåt. Lite hand och mycket säte i ridningen.

Eftersom det var en stor D-ponny red jag henne också ibland. Jag tycker att bästa sättet att få henne att varva ner och sluta takta var att andas överdrivet lugnt, slappna av "övertydligt", för späånningar tror jag hästen tolkar som att något ska hända och den varvar upp mer.

Vår ponny var sån i alla år vi hade henne. Den enda gången hon var helt lugn och koncentrerad och inte "låg före" i huvudet var när hon tävlade hoppning Även träningar när höjderna kom upp lite. Hon älskade att hoppa, hon var född till det och visste liksom det. De perioder hon vilade sprang och hoppade själv i hagen, höga hopp upp i luften. Ibland såg det ut som hon hoppade osynliga studsar

Jag tror den som ska rida dem måste gilla såna hästar och ta dem lite som de är. Men samtidigt kunna ha förmågan att rida dem lugna och vara konsekvent, aldrig "belöna" hetsandet, genom att hoppa när den inte skärper sej, supernogrann i markarbetet, nästan som en dressyrryttare och inte börja slita och dra och härja för det leder ingen vart. (verkar du inte göra helller men en del gör det )

Svårt att ge mer råd så här. Bästa rådet är en tränare som verkligen är BRA på såna hästar. Alla är INTE det. Man måste träna på ett sätt som minskar hetsandet och inte varvar uppp.

 

[the_connemara]

Sv: Het unghäst

Nej just att rida markarbete är ju inga problem, bana eller fält eller dyl där det hela tiden händer ngt. Traven o galoppen är inga problem alls, där kan man lätt sätta takt o tempo utan handen o hon är lugn. Det är just skritten, och mest då hemåt.

Ska försöka få sällskap så mkt som möjligt, dock är jag nog mest själv tror jag. För i sällskap är hon ju lugn så kan man ju få ut ltie vettigt ibland iaf

Personligen så älskar jag sådana "galenpannor" och blir aldrig rädd så jag är nog rätt avslappnad redan även om jag hela tiden tänker på det, att inte sitta o spänna mig (typ som att automatiskt rida med bromsen i fast i sisten blir det isf) och andas rätt.