Hästaveln långt efter?

Angel

Trådstartare
Var på ett intressant studiebesök på "större företag inom semin för kor" idag och blev smått förvånad över hur långt före de verkar ligga inom avelsbiten.
Tex finns det X/Y sorterad sperma och även ett system för att beräkna en blivande avelsdjur förväntade avelsvärde innan den är satt i avel.

Det senare är jag lite förvånad över att det inte görs på häst alls (mer än uppskattad BLUP och meriterade föräldrar). Dvs de DNA testar äldre tjurar som redan har fått värdesiffror för egenskaper de nedärver och jämför sedan DNA markörer med vilka egenskaper som verkar nedärvas. Sedan skapar det ett sorts lexikon med DNA markörer vs egenskaper och kan därefter uppskatta avelsvärde på en ungtjur som sen vågar användas mer och ger snabbare avelsframsteg.

Är sådant inte intressant alls, för dyrt, för mkt pengar i "bra beprövade hingstar" eller kommer det i framtiden i hästsporten? Tekniken finns uppenbarligen så skulle yngre hingstar bli intressantare om man redan "visste" vad de borde kunna tillföra i aveln?
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Vilken jäkla tur att det inte går att X/Y sortera sperman då hade vi i slutänden fått betäcka alla våra halvblodsston med travare...för att få fram både travare och ridhästar. OM man går på vad avlarna vill ha alltså.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

För att travfolk vill ha hingstföl, medans ridhästfolket hellre vill ha stoföl.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Vet att man i USA provat något som kallas extender, i syfte att sålla bort spremier som bär på en genetisk defekt som finns hos en del quarter och painthästar (HYPP). Men resultaten har inte varit särskilt bra, dvs det funkar inte :grin:

Jag hoppas verkligen att vi inte ska börja sålla X/Y...
 
Sv: Hästaveln långt efter?

ah, då fattar jag, det hade jag ingen aning om, men jag kommer ju från galoppen så jag kan inte mycket om varken halvblodsavel eller travaravel haha! :p
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Fast jag vet många "ridhästfolk" som absolut inte vill ha ston så tror inte det stämmer helt.
Nu tyckte jag iof att just en metod för att genetiskt utvärdera unga individer innan de sätts i avel var det intressanta (så det enda jag menade med sperimesortering var att de låg tekniskt längre fram än hästaveln sen är det klart större nytta med det hos nöt än hos häst)
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Skillnaderna mellan avel på ridhästar och nötkreatur är ju ganska stor. För både mjölk och köttdjur, är det ju enkelt mätbara kvantitativa egenskaper man är ute efter, t.ex. mjölkmängd, fetthalt, proteinhalt eller slaktvikt/klassning. Det är också ett mycket kortare generations intervall involverat, du har ett ganska fullständigt svar på en tjurs förärvning efter 3-4 år.
Ridhästen presterar maximalt vid 8-12 års ålder, alltså ett långt generationsintervall. Därför används ju unghästtester, men här är det ju "luddigare" då man bedömer olika egenskaper, istället för att mäta en fysisk egenskap. Inom trav- och galoppsporten går ju generationsväxlingen snabbare då det är fokus på unghästprestationer, i åldrarna 2-5 år. Där har man ju också enklare mätbara egenskaper i form av rekord, insprungna pengar, bästa distans osv., så där är det lättare att tänka parallellt med nötkreatursaveln.
Det talas ju ständigt om avelsframsteget hos ridhästar, men en 1.60 hoppning är inte högre än vad Svår A var 50 år sedan, rörelserna i GP dressyr är också desamma.
Ridhästaveln anammar ju trots detta, unga oprövade hingstar hur lätt som helst, medan meriterade förärvare inte är lika spännande, så trenden just nu är snarare bort från de gamla matadorerna. Ja de behöver inte ens bli gamla, om man tittar på de hingstar som har sin första årgång på 3årstestet i år, av 22 godkända kan jag hitta 9 som är i avel i år, så bäst före datumet går ut allt snabbare.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Testparningar dvs förväntade avelsvärden för ofödda avkommor är enkelt att beräkna med BLUP avelsvärderingen. Du tar helt enkelt moderns och faderns avelsvärde och delar på två. Avelsvärdet blir inte lika säkert som om individen själv har resultat från 3-års, kvalitets eller tävling eller om den har avkommor som har det. Dock är det den bästa skattning som man kan få för stunden. Att det inte används i större grad på hästar tror jag är för att varje individ får så få avkommor. Säkerheten blir för låg vilket innebär att det förväntade avelsvärdet kan förändras ganska så mycket när det kommer till mer data (egna resultat och avkommors). Kor får fler avkommor och framförallt tjurarna används i stor skala och där blir testparningarnas avelsvärden säkrare.

DNA markörer baserar sig inte på statistik som BLUP utan där söker man egenskaper direkt i hästens gener. Dock är detta fortfarande en ganska så dyr vetenskap och det är anledningen till att den inte används. Precis som med all "nyare" teknik är den dyr i början. Misstänker att den kommer att bli billigare när man utvecklar den. Dock tror jag att det dröjer länge innan den sprider sig och blir allmänhetens avelsvärdering.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Redan på trettiotalet var maxhöjden i svår klass 1.60. Sen fanns det också en svår "specialklass" med hinder upp till 1.80!
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Att könssortera spermier finns det teknik för på hästsidan också, men jag tror det är för dyrt för att vara av intresse för de flesta uppfödare (det är inte precis standard på kosidan heller). Sen tror jag man får något lägre fertilitet med de sorterade spermierna också.

När man sedan pratar förärvningsstatistik så är det ju av flera anledningar lättare på kosidan. För det första är SRB och SLB mycket mer homogena populationer än SWB. För det andra så är generationsintervallen kortare, en genomsnittlig svensk mölkko kalvar in när hon är 28 månader och blir väl runt 5 år innan hon går till slakt. Sedan är, som redan nämnts, de egenskaper man mäter sådant som kan bedömmas objektivt: mjölkmängd, fetthalt, dotterfertilitet, det är rena siffror. Inte som när man på ridhästsidan ska försöka bedömma vad som är en bra trav eller bra ridbarhet, det är subjektiva bedömningar. Dessutom klarar ju inte ridhästfolket ens en gång av att enas sinsemellan om vad som är bra temperament och bra ridbarhet, man strävar efter olika saker, medan alla kobönder vill ha mycket mjölk och hög dotterfertilitet. Till det ska läggas att hästfolk (med visst undantag för travfolk) ofta verkar vara väldigt lömska på allt som kallas "vetenskap" eller "forskning". Då pratar jag naturligtvis inte om det upplysta folket på bukefalos ;), men det är en alltför vanlig attityd ute i stallarna.

Sen betyder inte det att man inte ska se och lära, det finns mycket att förbättra. Personligen skulle jag vilja se en bättre fertilitetsstatistik, tex redovisning av dräktighetsprocent för olika seminstationer. Dessutom borde man kunna kategorisera stona efter hur lätta eller svåra de varit att få dräktiga innan, och således undvika att hingstar (och stationer) med bra fertilitet får oförtjänt dåliga siffror för att de rekommenderas till krångelston. Man skulle då kunna se att hingsten ligger på 92% på unga maidenston, 86% på äldre maidenston, 98% på tidigare problemfria ston och 46% på krångelston, och konstatera att det är riktigt bra, fast det bara blir 73% sammantaget.

Även på exteriörsidan finns mycket att göra, men där behöver man dela upp bedömningen betydligt mer än idag. Ska jag välja hingst så vill jag till mitt sto ha en som kan kompensera för hennes något lågt ansatta hals, då vill jag ju veta vad hingsten lämnar för halsansättning, inte övergripande betyg på "huvud hals bål". Om man delar upp exteriören i halslängd, halsansättning, rygglängd, osv... så blir det lättare att göra en objektiv bedömning på varje punkt, det blir lättare att få fram pålitlig förärvningsstatistik och det blir lättare att hitta en hingst som matchar och kompletterar ett visst sto. Även för hoppning och gångarter borde det vara möjligt med en viss uppdelning, tex skilja på frambensteknik och bakbensteknig i hoppningen och steglängd och ryggaktivitet i skritten.

Slutligen vill jag dock höja ett varningens finger och påminna om att de snabba avelsframstegen inom lantbruket inte bara är av godo. Genom att fokusera för ensidigt på enskilda egenskaper har man genom åren lyckats ta fram kor som knappt kunnat stå och gå för att man glömt bort extremiteternas betydelse, grisar med längre ryggar som visserligen gav en extra kotlett, men som ibland knäcktes av sin egen tyngd innan de var slaktfärdiga, mjölkkor som mjölkade som tusan men som var direkt folkilskna och köttdjur med så mycket muskler ivägen att de varken kan betäcka naturligt eller kalva utan kejsarsnitt. Listan på misstag kan göras obehagligt lång och i många fall har man räddats av de "bakåtsträvare" och "hobbylantbrukare" som inte velat följa med i den hektiska utvecklingen utan kunnat bistå med "nya" sunda gener från besättningar som inte avlats sönder. Därför tycker jag vi ska vara rädda om den bredd vi har inom hästvärlden, och vara glada att det finns folk som är beredda att betäcka sitt sto bara för att hon är en sund och trevlig individ. Ska vi lära av lantbruket bör vi lära av deras misstag också!
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Så sant som det är sagt, en ensidigt, på ett fåtal egenskaper, inriktad avel riskerar förstöra avelsmaterialet på sikt.

För mig är också en häst i första hand en häst och inte ett sportredskap och jag kan tycka att dagens specialinriktade bruksprov är ett steg tillbaka, där man inte ens får veta om en godkänd hingst kan galoppera ordentligt.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Det linjära systemet som Holländarna har är något som vi i Sverige har börjat snegla på och det säger egentligen mer om individen än vad vårt system gör just i termer av hur hästen ser ut. Jag hoppas att vi kommer att börja använda det.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

kl

Att könssortera sperma är väl inte mer etiskt fel än att avla på gamla döda hingstar eller klona valacker :crazy:

Människan har upphöjt sig till Gud och kommer säkert att straffas förr eller senare.


AM
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Det linjära systemet som Holländarna har är något som vi i Sverige har börjat snegla på och det säger egentligen mer om individen än vad vårt system gör just i termer av hur hästen ser ut. Jag hoppas att vi kommer att börja använda det.

Jag håller med du. :D

Det är mycket mer lättfattligt även om man naturligtvis behöver vara mkt kunnig om man ska arbeta som domare.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Skillnaderna mellan avel på ridhästar och nötkreatur är ju ganska stor. För både mjölk och köttdjur, är det ju enkelt mätbara kvantitativa egenskaper man är ute efter, t.ex. mjölkmängd, fetthalt, proteinhalt eller slaktvikt/klassning. Det är också ett mycket kortare generations intervall involverat, du har ett ganska fullständigt svar på en tjurs förärvning efter 3-4 år.
Ridhästen presterar maximalt vid 8-12 års ålder, alltså ett långt generationsintervall. Därför används ju unghästtester, men här är det ju "luddigare" då man bedömer olika egenskaper, istället för att mäta en fysisk egenskap. Inom trav- och galoppsporten går ju generationsväxlingen snabbare då det är fokus på unghästprestationer, i åldrarna 2-5 år. Där har man ju också enklare mätbara egenskaper i form av rekord, insprungna pengar, bästa distans osv., så där är det lättare att tänka parallellt med nötkreatursaveln.
Det talas ju ständigt om avelsframsteget hos ridhästar, men en 1.60 hoppning är inte högre än vad Svår A var 50 år sedan, rörelserna i GP dressyr är också desamma.
Ridhästaveln anammar ju trots detta, unga oprövade hingstar hur lätt som helst, medan meriterade förärvare inte är lika spännande, så trenden just nu är snarare bort från de gamla matadorerna. Ja de behöver inte ens bli gamla, om man tittar på de hingstar som har sin första årgång på 3årstestet i år, av 22 godkända kan jag hitta 9 som är i avel i år, så bäst före datumet går ut allt snabbare.

Mycket bra inlägg. Särskilt det sista. :bow: Många fler borde använda avkommeprövade hingstar på ston som är oprövade i avelsboxen, det gäller inte bara SWB.
 
Sv: Hästaveln långt efter?

Även på exteriörsidan finns mycket att göra, men där behöver man dela upp bedömningen betydligt mer än idag. Ska jag välja hingst så vill jag till mitt sto ha en som kan kompensera för hennes något lågt ansatta hals, då vill jag ju veta vad hingsten lämnar för halsansättning, inte övergripande betyg på "huvud hals bål". Om man delar upp exteriören i halslängd, halsansättning, rygglängd, osv... så blir det lättare att göra en objektiv bedömning på varje punkt, det blir lättare att få fram pålitlig förärvningsstatistik och det blir lättare att hitta en hingst som matchar och kompletterar ett visst sto. Även för hoppning och gångarter borde det vara möjligt med en viss uppdelning, tex skilja på frambensteknik och bakbensteknig i hoppningen och steglängd och ryggaktivitet i skritten.

Slutligen vill jag dock höja ett varningens finger och påminna om att de snabba avelsframstegen inom lantbruket inte bara är av godo. Genom att fokusera för ensidigt på enskilda egenskaper har man genom åren lyckats ta fram kor som knappt kunnat stå och gå för att man glömt bort extremiteternas betydelse, grisar med längre ryggar som visserligen gav en extra kotlett, men som ibland knäcktes av sin egen tyngd innan de var slaktfärdiga, mjölkkor som mjölkade som tusan men som var direkt folkilskna och köttdjur med så mycket muskler ivägen att de varken kan betäcka naturligt eller kalva utan kejsarsnitt. Listan på misstag kan göras obehagligt lång och i många fall har man räddats av de "bakåtsträvare" och "hobbylantbrukare" som inte velat följa med i den hektiska utvecklingen utan kunnat bistå med "nya" sunda gener från besättningar som inte avlats sönder. Därför tycker jag vi ska vara rädda om den bredd vi har inom hästvärlden, och vara glada att det finns folk som är beredda att betäcka sitt sto bara för att hon är en sund och trevlig individ. Ska vi lära av lantbruket bör vi lära av deras misstag också!

Ett bra belysande inlägg, som en illustration till det första stycket är här en länk till hur man bedömer en tjur, betydligt fler bedömningspunkter och staplar än vad man hittar för hingstar.
http://www.vikinggenetics.com/sv/svavel/tjurblad.asp?ras=1&stbnr=92518

DWB använder sig ju av ett utförligare bedömningsprotokoll än vad man gör inom SWB.

Vad det gäller det sista stycket så är det ju minst lika viktigt med sundhet och hållbarhet på ridhästsidan som hos mjölkkor. Igen då förvånande att fokuseringen i avel ligger så mycket på helt oprövade hingstar.

Semintekniken på häst har inte heller medfört samma förenkling och ekonomi som på kosidan. Inte minst ur säkerhetssynpunkt var det ju ett väldigt stort plus att man slapp hålla tjurar i så stor utsträckning.
Semin på häst har ju ökat utbudet av hingstar enormt, även ifall det blir väldigt mycket av samma, hur väljer man egentligen bland två dussin Contender ättlingar, eller ett dussin Flemmingh hingstar, eller lika många Sandro Hitar, men samtidigt har kostnaderna för stoägarna exploderat, runt hela semintekniken.

ASVH ger ju i allafall en del siffror vad det gäller fertiliteten hos hingstarna, i stort sett alla andra avelsförbund bevarar dessa siffror för sig själva.
 
Senast ändrad:
Sv: Hästaveln långt efter?

precis som du säger så går det idag att könssortera sperma även hästsperma men det är idag inte tillåtet att göra detta i hästaveln i sverige och om det är bra eller ej låter jag vara osagt men att jämföra det med kloning är inte relevant
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Målbilder för trubbnosar.
  • Uppdateringstråd 30
  • Promenadskor vinter

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp