S
SessCa
Häst med \"scenskräck\"?
Jag har kliat mig i huvudet måånga gånger över ett sto som jag ridtränade förut. En väldigt speciell ung dam som gärna satta sitt eget intresse före alla andras.
Hon var aldrig elak, bara j*vligt envis. och det tog ca 6 månader för mig att kunna rida henne ett helt pass utan bråk. hemligheten ligger i att ge henne vad hon vill, så gav hon oss vad vi ville, man fick alltså mötas på halva vägen.
Det finns massor man kan fundera över hos den hästen, men just det jag är nyfiken över är om det är möjligt att hästen kan ha "scenskräck" eller prestationsångest. (eller vad man vill kalla det)
Hon har en otrolig tävlingsinstingt, och trotts sin lilla kropp så hävdar hon sig OTROLIGT bra på provlopp och träning mot andra hästar.
Men när det väl kommer till kritan och hon skulle upp i ett löp, så sa det tvärstopp. Dom få tävlingar hon var med i innan hon "plockades" bort från banan, kom hon ALLTID in i stallet "osprungen" . Hon var alltså inte trött, utan hade hur mycket som helst kvar att ge. men hon lyckades aldrig placera sig. Ett lopp har jag i minnet och det irriterar mig så gud vet vart jag tar vägen om jag inte får veta vad det är som pressar hästen så.
Just detta lopp var i K-stad på färjestad. Hon gjorde ett underbart lopp, och på upploppet såg det iaf ut som om hon skulle komme 2:a. Hon låg i döden på ledaren (kallas det så?) När kusken bestämmer sig för att ge henne ett rapp i rumpen för att få henne att gå om. (Min fosterpappa, ägaren, hade sagt att inte använda spöt, bara ha det med sig)
Det resulterar i ett min älskling slutar springa. Från andraplatsen till sista på bara några meter. Hon tvärstrejkade mot att han hade gått på henne med spöt. (som sagt, ge och ta med denna häst)
När hon kommer tillbaka in i stallet säger kusken bara "hon blev trött" och smet sin väg.
Hästen var INTE trött. Hon sparkade i väggar, skrek och bråkade för hon tyckte det var orättvist att behöva sluta springa NU! hon ville ge mera. Hon älskade att springa och det blev en jobbig resa hem igen med henne bråkandes därbak i släpet. Efter denna händelse så gav hon inget alls på banan, Hon löpte fortfarande lika glatt på provlopp och "placerade" sig där utan problem. Men när det kom till det riktiga så gav hon inte ens en procent av det hon hade i sin lilla kropp.
Kan hästar ha scenskräck?
Eller är det någon som har lust att hjälpa mig att fundera kring varför min dam inte ville springa på tävling?
// Sessan
Jag har kliat mig i huvudet måånga gånger över ett sto som jag ridtränade förut. En väldigt speciell ung dam som gärna satta sitt eget intresse före alla andras.
Hon var aldrig elak, bara j*vligt envis. och det tog ca 6 månader för mig att kunna rida henne ett helt pass utan bråk. hemligheten ligger i att ge henne vad hon vill, så gav hon oss vad vi ville, man fick alltså mötas på halva vägen.
Det finns massor man kan fundera över hos den hästen, men just det jag är nyfiken över är om det är möjligt att hästen kan ha "scenskräck" eller prestationsångest. (eller vad man vill kalla det)
Hon har en otrolig tävlingsinstingt, och trotts sin lilla kropp så hävdar hon sig OTROLIGT bra på provlopp och träning mot andra hästar.
Men när det väl kommer till kritan och hon skulle upp i ett löp, så sa det tvärstopp. Dom få tävlingar hon var med i innan hon "plockades" bort från banan, kom hon ALLTID in i stallet "osprungen" . Hon var alltså inte trött, utan hade hur mycket som helst kvar att ge. men hon lyckades aldrig placera sig. Ett lopp har jag i minnet och det irriterar mig så gud vet vart jag tar vägen om jag inte får veta vad det är som pressar hästen så.
Just detta lopp var i K-stad på färjestad. Hon gjorde ett underbart lopp, och på upploppet såg det iaf ut som om hon skulle komme 2:a. Hon låg i döden på ledaren (kallas det så?) När kusken bestämmer sig för att ge henne ett rapp i rumpen för att få henne att gå om. (Min fosterpappa, ägaren, hade sagt att inte använda spöt, bara ha det med sig)
Det resulterar i ett min älskling slutar springa. Från andraplatsen till sista på bara några meter. Hon tvärstrejkade mot att han hade gått på henne med spöt. (som sagt, ge och ta med denna häst)
När hon kommer tillbaka in i stallet säger kusken bara "hon blev trött" och smet sin väg.
Hästen var INTE trött. Hon sparkade i väggar, skrek och bråkade för hon tyckte det var orättvist att behöva sluta springa NU! hon ville ge mera. Hon älskade att springa och det blev en jobbig resa hem igen med henne bråkandes därbak i släpet. Efter denna händelse så gav hon inget alls på banan, Hon löpte fortfarande lika glatt på provlopp och "placerade" sig där utan problem. Men när det kom till det riktiga så gav hon inte ens en procent av det hon hade i sin lilla kropp.
Kan hästar ha scenskräck?
Eller är det någon som har lust att hjälpa mig att fundera kring varför min dam inte ville springa på tävling?
// Sessan
Jag kunde inte sagt det bättre själv. 
