Hård träning på julafton...

[Aningsfull]

Nu är bara fråga.. Är jag för hård?

Min lilla tjej praktiserar anfall är bästa försvar. Idag när hon följde mig till stallet var hon värre än någonsin. Så fort vi passerade hästen i stallgången gjorde hon utfall och försökte bita honom i benen. Hon försöker tom ta sig in genom foderluckan för att spöa upp hästarna i stallet.
Idag fick jag verkligen nog. Tidigare har jag varit rädd för att korrigera henne och istället tänkt att om vi bara närmar oss hästarna gredvis så att hon får vänja sig så blir det bättre och berömma henne när hon gör rätt, och även om jag kan se viss förbättring så är det inte nog med tanke på hur länge vi hållt på.
Så idag ställde jag helt sonika ut hästen i stallgången. Jag vet nämligen att han är helt orädd för hundar och aldrig rör ett öra ens en gång.
Jag tog hunden i kopplet och passerade honom. Så fort hon gjorde utfall mot honom snärtade jag till henne med kopplet och sa "NEJ". Passerade hästen igen, och när hon försökte göra utfall gjorde jag samma sak. Snärtade till med kopplet och upprepade ett strängt "NEJ". Det tog kanske 3 svängar förbi honom innan hon förstod att det hände precis samma sak varje gång hon försökte göra utfall. Till slut kunde vi gå förbi på båda sidor av hästen, både framför och bakom och med god kontakt. Istället för att bara fokusera på var hästen stod och läxa upp honom hade hon koll på MIG.
Sen gick vi vidare. Jag satte henne bredvid mig och flyttade hästen istället. När hon då försökte göra utfall gjorde jag samma procedur som tidigare. En snärt med kopplet och ett nej. Det fattade hon med en gång.
Så från att ha en hund som gjort utfall så fort hon varit i närheten av en häst kunde jag nu passera hästar i stallgången, låta hästar passera henne i stallgången samt leda hästen och henne bredvid varandra utan att hon gjorde utfall.
Sista testet blev att stå inne i boxen med hästen lös och henne i koppel. Hon satt bredvid min sida samtidigt som hästen traskade runt oss. Han kunde tom nosa på henne och hon vek inte av från min sida eller gjorde utfall.

Så helt klart fungerade ju korrigeringen. Sen återstår att se hur länge.
Men frågan är.. Är jag för hård? Eller är det kanske såhär jag måste gå tillväga för att få bukt med hennes utfall mot hästar, cyklister och även vissa människor.

 

[Lord Owen]

Sv: Hård träning på julafton...

Jag tycker att du gjort fullständigt rätt.
Det handlar inte om att vara hård, utan att förklara vad som är acceptabelt och inte.

 

[Vanilj]

Sv: Hård träning på julafton...

Vad ska man göra då?
Jag tycker att det låter som en passande metod, bara hon får beröm sen när hon gör rätt.

 

[Aningsfull]

Sv: Hård träning på julafton...

Självklart får hon beröm när hon kan passera utan att göra utfall eller när hon kan sitta bredvid hästen utan att göra utfall trots att han rör på sig.
Jag är en sån som hellre berömmer när hon gör rätt än att korrigera vid fel men jag kände bara att det behövdes en hårdare korrigering i detta fall. Att göra utfall mot hästar är ju en fara för henne, alla hästar är ju tyvärr inte lika snälla som min som bara låter henne hållas och bita honom bäst hon vill.

 

[PIRU]

Sv: Hård träning på julafton...

Nu är vi ju där igen ,men tyckerdu gjorde helt rätt!

men som vissa då tycker så ska du ju prata rätt me din hund inte använda smärta som korrigering även om det är en mild grad av smärta eller rättare sagt blev obegaligt för hunden o göra på detta viset o den sluta me det den valde o bete sig som du ville o det är i det vita fältet o allt är frid o fröjd så enkelt det är med en hund eller hur!

 

[karlsson]

Sv: Hård träning på julafton...

Here we go again.

Jag kan nästan garantera att det här problemet hade gått att få bort med klickerträning. Vad tror du?

(Jag vill inte alls säga att trådskaparens metod är fel heller, ett snärt med kopplet tål säkert hunden.)

 

[prinsessfeminist]

Sv: Hård träning på julafton...

Jag tycker att du gör helt rätt. Vi har en hund som gör sådär mot andra hundar om han får chansen. Jag har försökt på alla möjliga mjuka sätt och vis att få honom att begripa att jag är boss - men icke.

Inte förrän jag tog i med hårdhandskarna, beordrade ligg eller sitt när andra hundar passerade så har han skärpt sig.

Numera tittar han på mig under lugg för att se om jag är med när vi möter en annan hund. Harklar jag mig då så slappnar han av något (men är fortfarande spänd). Gör jag ingenting så har han satt på sig boxningshandskarna och är redo för strid. Om den mötande hudnen kommer för nära så hugger han.

Jag har funderat mycket på om han egentligen är rädd och blir dumdristig, eller om han faktiskt vaktar mig och blir blir dumdristig?

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad det är, jag tror att han kan vara både rädd och vaktig beroende på sítuationen, men resultatet är detsamma - anfall gäller.

Numera är jag MYCKET tuffare mot hunden i situationer som den du beskriver, och han mår mycket bättre. Ju mer jag bestämmer, verkar et som, ju lugnare och fogligare blir han. Det tråkiga är att jag inte vill vara en sådan tuff typ, men jag måste.

Jag vet inte om mina råd kan vara till så mycket hjälp, men så som du beskriver din hund, exakt så beter sig min också. Han anfaller utan att blinka. Igår senast, hann jag inte bromsa honom, och han flög på grannens stora hovawart.

Är inte det idiotiskt så säg - av en tax?

 

[prinsessfeminist]

Sv: Hård träning på julafton...

Here we go again.

Jag kan nästan garantera att det här problemet hade gått att få bort med klickerträning. Vad tror du?

(Jag vill inte alls säga att trådskaparens metod är fel heller, ett snärt med kopplet tål säkert hunden.)

Nu har jag ju en liknande hund. Han hade sagt; "klicker - my ass".

I situationer som den ovan beskrivna så är han styv som om han promenerade på styltor och det enda (tro mig - jag har testat allt!) - är att kommendera honom något. Det kan vara vad som helst, bara jag visar att JAG har övertaget och det är JAG som bestämmer vad som skall hända härnäst.

Att gulla och locka, berömma och ge godbitar fungerar inte alls - han blir närmast provocerad av att jag "stör" med sådant onödigt tjafs. Han skall ju rädda liv!

Det är då jag får träda in och visa att han faktiskt bara är hund och inte någon självutnämnd SÄPO-polis. Min hund får nämligen storhetsvansinne med jämna mellanrum.

 

[Milosari]

Sv: Hård träning på julafton...

och jag har en hund som jag har tagit tag i hårdare än vad som är lagligt utan resultat men som nu funkar lös med andra hundar tack vare klickerträningen.

om man ska använda en hård eller mjuk metod beror såklart på hund och situation. har du en högaggressiv OCH rädd hund är risken stor att det hela förvärras av våld (som i mitt fall). är hunden inte så rädd kan det dock fungera (och det går ju snabbt) att korrigera bort utfallen. klickerträning funkar, men det tar tid och det måste göras på rätt sätt.

 

[prinsessfeminist]

Sv: Hård träning på julafton...

är hunden inte så rädd kan det dock fungera (och det går ju snabbt) att korrigera bort utfallen. klickerträning funkar, men det tar tid och det måste göras på rätt sätt.

Nu korrigerar jag inte hunden med våld utan bara bestämmer vad han skall göra. Jag lär alltså inte in några nya moment eller bestraffar något beteende. jag kommenderar honom bara "fot", "sitt", "stanna", "ligg" eller vad det kan vara.

Ryter jag nej, eller snärtar honom med kopplet så blir han ännu värre, för då hukar han sig för att komma ifrån mig - och ge sig på antagonisten med mer frenesi.

Jag håller helt enkelt "korta tyglar" och han får inte något utrymme att göra som han vill.

 

[Aliide]

Sv: Hård träning på julafton...

Förstår inte vad man tvekar över riktigt. Fungerade din hund på den korrigeringen var det troligtvis en rätt sorts korrigering för Julie.

 

[PIRU]

Sv: Hård träning på julafton...

Jag tycker att du gör helt rätt. Vi har en hund som gör sådär mot andra hundar om han får chansen. Jag har försökt på alla möjliga mjuka sätt och vis att få honom att begripa att jag är boss - men icke.

Inte förrän jag tog i med hårdhandskarna, beordrade ligg eller sitt när andra hundar passerade så har han skärpt sig.

Numera tittar han på mig under lugg för att se om jag är med när vi möter en annan hund. Harklar jag mig då så slappnar han av något (men är fortfarande spänd). Gör jag ingenting så har han satt på sig boxningshandskarna och är redo för strid. Om den mötande hudnen kommer för nära så hugger han.

Jag har funderat mycket på om han egentligen är rädd och blir dumdristig, eller om han faktiskt vaktar mig och blir blir dumdristig?

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad det är, jag tror att han kan vara både rädd och vaktig beroende på sítuationen, men resultatet är detsamma - anfall gäller.

Numera är jag MYCKET tuffare mot hunden i situationer som den du beskriver, och han mår mycket bättre. Ju mer jag bestämmer, verkar et som, ju lugnare och fogligare blir han. Det tråkiga är att jag inte vill vara en sådan tuff typ, men jag måste.

Jag vet inte om mina råd kan vara till så mycket hjälp, men så som du beskriver din hund, exakt så beter sig min också. Han anfaller utan att blinka. Igår senast, hann jag inte bromsa honom, och han flög på grannens stora hovawart.

Är inte det idiotiskt så säg - av en tax?

det ser du väl på hunden om han är rädd eller försvarar sig o sitt?

 

[PIRU]

Sv: Hård träning på julafton...

Sen ska man väl vara ärlig också mot dig o fråga varför du inte gjorde detta direkt första gången. gör hunden utfall gå då undan så funderar du hmm varför gjorde han så nu gå tillbax o se om det var en tillfällighet bara eller om han gör om det då han gör om det ja men ta han då direkt rakt upp o ner garanterat av med bekymmret fortare o mindre behövs det ta i på han, men får han göra utfall på utfall så blir det inlärt o svårare o få bukt på problemen 3ggr så är det inlärt bettende.

Men du lyckades ju snabbt nu men värt o tänka på

 

[PIRU]

Sv: Hård träning på julafton...

Jag tycker att du gör helt rätt. Vi har en hund som gör sådär mot andra hundar om han får chansen. Jag har försökt på alla möjliga mjuka sätt och vis att få honom att begripa att jag är boss - men icke.

Inte förrän jag tog i med hårdhandskarna, beordrade ligg eller sitt när andra hundar passerade så har han skärpt sig.

Numera tittar han på mig under lugg för att se om jag är med när vi möter en annan hund. Harklar jag mig då så slappnar han av något (men är fortfarande spänd). Gör jag ingenting så har han satt på sig boxningshandskarna och är redo för strid. Om den mötande hudnen kommer för nära så hugger han.

Jag har funderat mycket på om han egentligen är rädd och blir dumdristig, eller om han faktiskt vaktar mig och blir blir dumdristig?

Jag har inte riktigt kommit underfund med vad det är, jag tror att han kan vara både rädd och vaktig beroende på sítuationen, men resultatet är detsamma - anfall gäller.

Numera är jag MYCKET tuffare mot hunden i situationer som den du beskriver, och han mår mycket bättre. Ju mer jag bestämmer, verkar et som, ju lugnare och fogligare blir han. Det tråkiga är att jag inte vill vara en sådan tuff typ, men jag måste.

Jag vet inte om mina råd kan vara till så mycket hjälp, men så som du beskriver din hund, exakt så beter sig min också. Han anfaller utan att blinka. Igår senast, hann jag inte bromsa honom, och han flög på grannens stora hovawart.

Är inte det idiotiskt så säg - av en tax?

En hund gör inte saker för den är tuff eller dumdristig utan inlärt eller rädd, fått nån vinst i o försvara dig eller på nåt vis känner att han/hon måste göra det, de är inte som människor går ut o vill visa sig macho o tala om att jag slåss bäst av alla, eller är dumdristiga o ställer sig frågan själv hmm kanske klarar den fan i dag.

 

[lady_vip]

Sv: Hård träning på julafton...

Skaffa terrier och testa....

//E

 

[PIRU]

Sv: Hård träning på julafton...

Skaffa terrier och testa....

//E

va har det me terrier o göra de har fått vinster dom också som alla andra tack vare sina bettenden.

 

[Aningsfull]

Sv: Hård träning på julafton...

Jag har varit så rädd för att korrigera henne då hon i vissa fall gör saker av ren rädsla. Sen är hon svår, för i vissa fall känns hon otroligt vek, medan hon i andra situationer är stenhård och tuff. Det är ibland svårt att mäta av vad som egentligen utlöser hennes utfall.
Sen vill jag egentligen inte vara hård. Jag har kämpat och kämpat för jag vill kunna lära in henne rätt beteende genom att berömma så fort hon gör rätt och med positiv förstärkning men just i fallet med hästar har det inte gått. Hon har bara gett sig sjutton på att dom ska ha stryk. Hon har tom försökt ta sig in till hästarna genom foderluckorna i stallet för att ge dom en omgång.

Sen vet jag inte om en snärt med kopplet orsakar smärta för henne? Självklart dänger jag ju inte till henne för kung och fosterland utan en snabb snärt på bakdelen med den fria änden av kopplet just som hon gör utfallet. Då kommer hon av sig ögonblickligen och fokuserar på mig istället.
Så det känns ju som att det fungerar, men jag är livrädd för att vara för hård. Sen att hon är så liten gör ju inte saken bättre, det känns som att man som människa som är så mycket större och med vårat utvecklade tänkande borde kunna komma på en lösning som inte innefattar att behöva snärta henne med kopplet. Men hennes beteende måste ju få ett stopp. Jag är livrädd för den dagen hon skulle få för sig att göra ett utfall mot en häst som inte är snäll. En spark skulle ju kunna ha ihjäl henne. Eller bara att bli trampad.

Med hennes närmare 4 kg (dvärgpinscher) har hon ju egentligen ingenting att sätta emot.

Provade nu denna metod även när det kommer folk då hon tror att det är hennes uppgift att vakta huset. Jag visste att det skulle komma en människa hon inte känner så jag tog på henne kopplet och sen när det ringde på dörren beordrade jag henne att sätta sig hos mig och hålla kontakt med mig. När hon var tyst och satt med kontakt berömde jag henne och sen lät jag människan komma in. När hon försökte kasta sig om och göra utfall mot människan som kom in var det samma sak. En snabb snärt med kopplet och beordrade henne att sitta igen. När hon satte sig och tog kontakt med mig igen fick hon beröm. Sen jobbade vi på kontakten med beröm tills människan (min systers kompis) installerat sig och satt sig ner i soffan. Då gav jag henne en godbit och istället för att låta henne rusa efter inkräktaren bad jag henne gå fot med mig in till köket där vi bara gjorde lite små konster för att avleda henne och låta henne tänka på nåt annat. Då triggade hon aldrig igång och verkade ha glömt att det alldeles nyss kommit in en människa som hon absolut inte ville släppa in.
Istället gick hon och la sig i sin korg och där fick hon en godbit att tugga på.

Sen efter 20 minuter var jag tvungen att åka iväg så jag vet inte om hon hållig sig lugn resten av tiden men jag bad mamma att om hon skulle trigga igång och börja skälla att mamma skulle köra lite lydnadsövningar och kontaktövningar.

Hon kan nämligen bli helt blockerad när det kommer människor så då är det helt omöjligt att få kontakt med henne. Hon bara tokskäller. Men det här verkade ju fungera så tror att jag ska fortsätta med det.
Det är nog svårt att ta ifrån en hund framavlad för vakt att inte vakta alls, men hon ska banne mig förstå att det är JAG som avgör vilka som får komma in hos oss och inte hon.

 

[Jadzia]

Sv: Hård träning på julafton...

Det du gör fungerar ju uppenbarligen, så varför sluta med det?
Alla sätt är bra utm dom dåliga

Min åsikt är att det bara är rädda hundar som kan vänjas av med utfall med din första metod, dvs närma sig långsamt. Det är dock inte säkert att det fungerar på alla rädda hundar heller. Hundar som inte gör utfall av rädsla ska snabbt läras att beteendet är fel och då är din lösning att säga nej och snärta till utmärkt. Det är inte för hårt mot hunden utan en väldigt tydlig gränsdragning mellan rätt och fel. Hundar behöver tydlighet och riktilinjer. Du var ju dessutom konsekvent i ditt hanterande av hunden när du korrigerade, vilket är precis vad man ska vara.

Du gjorde precis vad jag skulle ha gjort med en hund som gör utfall.

 

[Jadzia]

Sv: Hård träning på julafton...

Utfall är ett beteende som jag anser vara berört av tidsfaktorn, dvs det ska bort på kortast tid möjligt. Om koppelsnärt går fortare än klicker så väljer jag det.

 

[Jadzia]

Sv: Hård träning på julafton...

Jag som tycker mig minnas att utfallen försvann efter att du varit hos TC. Kom de tillbaka igen?