Har du köpt nåt helgalet..?

videnlis

Trådstartare
Alltså jag blir inte klok på mej själv. Har en islänning. Känner mej tryggare med mindre hästar. Tänker mej något på max 150 cm, men sedan jag fick prova på ett varmblod , ex travare på
157 cm som kändes helt bra har jag blivit "modig". Dum kanske..
Min islänning är inte frisk och trots att jag inte egentligen har möjlighet att ha 2 , funderar jag och kollar annonser dagligen.
Har nu via djungeltelefonen hört om ett varmblod som är till salu. Hästen är precis allt jag INTE söker, ändå lockar han mej.
Oinriden med smärre medfödda defekter som inte borde störa som hobbyhäst. . SKYhög, helt ur kondition för tillfället, minst 165 cm...
Men körd, verkar trevlig , sympatisk och lyhörd. Ranglåg. Valacken är 5 år.
Detta är nog kanske inte hästen för mej. Skulle han vara riden så kanske.. Han är påsutten, men jag kan inte rida in. Söker inte nån dressyrhäst, skogsmulle med potential närmare.
Har DU nånsin köpt nåt helt annat än vad förståndet säger?O_o
 
Japp, och det blev verkligen ingen hit. Nu tror jag att hästen du tänker på inte behöver vara så komplicerad, min erfarenhet av travarna är att de är enkla att ha att göra med och rida in men man bör ju ha lite på fötterna ändå. Nästa häst blir en affär där förståndet får råda, för allas bästa.
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Jag köpte en varmblodig travare som inte dög för travet. Hon var riden rakt fram ute i skogen några gånger men inte utbildad. Hon var först tänkt som sällskapshäst men situationen ändrade sig och hon blev min ridhäst istället. Så här i efterhand kan jag ångra att jag köpte den billigaste hästen jag kunde hitta. Inköpspriset är en engångskostnad sedan kostar alla hästar lika mycket att äga. Nu sitter jag med ett häst jag förvisso tycker mycket om men som jag känner att jag aldrig kan sälja då hon dels kräver tandkontroller 2 ggr per år och dels är en sådan häst som är en ängel då hon dagligen blir hanterad av hästkunnigt folk men som genast känner om någon är osäker och tar över. När de som letar travare i regel är unga, oerfarna och har dåligt med pengar så känns min häst inte som ett bra objekt att sälja vidare med gott samvete. Risken är att hon snart hamnar fel och blir riktigt farlig.

Så funderar du på att köpa en travare så se till att det verkligen är vad du vill ha och att du kan använda den till vad du tänkt. Jag tycker om att vara ute och galoppera och vill även kunna köra ibland men lyckades komma hem med ett sto som väljer passgång och som inte vill bli körd. Men hon tar sig fram överallt i skogen och är pigg, vaken och roligt att rida. Överlag så är travare trevliga hästar som ofta är mycket väl hanterade. Jag kan tänka mig att köpa en travare igen men ska då vara noggrannare innan köp.

Min syster var tidigare mycket och hjälpte till vid ett travstall och "red in" många hästar där. De var så pass hanterade att det i de flesta fall bara var att slänga på en sadel, hoppa upp och rida ut i skogen. De första gångerna fick de "gunga" igång hästarna i galopp men de lärde sig snabbt.
 
Jodå, jag skulle köpa en trevlig allround /dressyrhäst. Absolut inget hopplöst projekt utan en snäll ridbar häst.

Det slutade med en sönderstressad kallblodtravarvalack som det tagit två år av tömkörning innan han blivit vettig nog att sitta på.
Har ångrat mig många gånger under resans gång men nu, äntligen, har det börjat hända grejer och jag har en känsla av att vi kommer snart vara på G :)
 
Nej faktiskt inte . Jag har för stor erfarenhet av hästar och hästhållning/ridning/ägande tror jag för att handla helt utanför den vetskap jag har vad jag vill ha för häst . Gäller även i övrigt - jag köper inte en dammsugare på impuls som är helt emot mina krav i grunden när jag redan innan vet vilken typ av dammsugare jag vill ha ....

TS : om du känner dig trygg på mindre hästar men nu ska överväga att ta en oinriden , större travare att skola om dvs rida in som ridhäst hade jag tänkt om . Den har tydligen dessutom veterinära fynd om jag tolkar dig rätt ?
Det låter inte särskilt optimalt . Du har heller inte ens träffat hästen ? Varför känner du dig sugen öht utifrån alla de variabler du redovisar undrar jag ...?

Summa summarum : impulser man får har alls inget med att det för den skull är öht vettigt att agera på såna impulser ....
 
Senast ändrad:
Bara halvgalet. Ras och kön stämde med det jag ville ha men inte stam, ålder och bakgrund. Hon är efter den hinsgt som jag hade sämst erfarenhet av utav alla i halvblodsaveln. Hon var verkligen inget impulsköp, jag funderade i ett år innan jag frågade om jag fick köpa henne.

Nu har det gått 12 år och min häst har fyllt 25 år. Jag har inte ångrat en enda dag att jag köpte henne.
 
Ja det har jag fast jag visste inte om det eftersom säljaren sa att hon var fyra år äldre än vad hon faktiskt var. Hon var import ifrån Danmark och enligt deras veterinär var hon 9 år och därför hade de skrivit det i passet som hon fick i Sverige. Hon hade enligt uppgift inget pass när hon köptes i Danmark. Det var ofta så att hästar "blev" äldre än vad de var för att de skulle kunna säljas till ridskolor men om det var så i detta fallet vet jag självklart inte. Jag vet inte om det fortfarande förekommer men när det uppdagades sa min veterinär att min häst inte var det första fallet hon hade träffat på där en häst hade gjorts äldre.

Jag letade efter en häst på 8-10 år. Hästen behövde inte vara särskilt utbildad men grundriden iallafall och framför allt lugn och snäll då hon skulle bli min handikapphäst. Jag kom hem med en (vad jag fick veta några månader senare) femåring. Hon hade bara gått i svansen på hästen framför så hon kunde verkligen ingenting men det spelade mindre roll och det insåg jag ju redan på provridningen. Efter köpet började jag ganska snart misstänka att hon var yngre än de nio år som de hade sagt så jag bad veterinären kolla åldern på tänderna och visst var hon bara fem. Hon började dessutom växa och växte ifrån ca 142 cm till drygt 150 cm i manken och 155 cm över korset. Det hade ju inte varit så kul om hon hade köpts som tävlingshäst till min dotter men för min del spelar det ingen roll om hon är d-ponny eller liten häst. Det blev enormt bra ändå. Det är det bästa hästköpet jag någonsin har gjort så jag ångrar verkligen inte att jag köpte henne. Hon är min själsfrände :heart

Jag red in henne själv och tog några lektioner för en kompis som är tränare när jag behövde hjälp. Pga funktionshinder kan jag inte rida som vanligt och eftersom hon inte kunde något så kunde jag rida in henne utefter de hjälperna jag kan ge. Det hade nog varit svårare för henne att lära om än att lära sig utefter mina behov ifrån början. Hon är en mycket lyhörd och enormt snäll häst och trots att det har blivit väldigt sporadisk ridning de senaste åren eftersom jag har varit så dålig så kan jag bara sitta upp och skritta iväg när jag har en bra dag och hon är lika lugn och snäll som vanligt. Hon är verkligen helt fantastisk :love: Idag är jag glad att de gjorde henne äldre än vad hon var för jag hade aldrig tittat på annonsen om det hade stått att hon var fem år för någon unghäst ville jag inte ha.

Däremot skulle jag aldrig köpa en häst där jag vet att förutsättningarna inte är rätt ifrån början. Jag köper inte något annat än vad jag vill ha. Med min häst visste jag ändå att hon hade rätt förutsättningar och det kommer man långt med. Jag hade tänkt både en och tre gånger innan jag köpte en travare just eftersom det inte är helt enkelt att sälja en travare vidare om det skulle bli så att man känner att det inte är rätt häst för en.
 
Nej, faktiskt inte.
Nu har jag visserligen bara köpt en häst, den jag har idag. Det kunde verkligen inte bli mer rätt.
Det enda som inte stämde var att det är ett sto, samt fux, något jag absolut inte ville ha egentligen, men jag provade ändå, då allt annat stämde. Hon är idag min själsfrände. Det är vi två i vått och torrt.

Ha inte för brådis när du letar häst, ta din tid och vad säker på att det du köper/letar efter verkligen känns rätt.
Om du är trygg på mindre hästar, så skulle jag nog inte satsa på en större, framförallt oinriden travare.
Den häst du beskriver faller inte ens under skogsmulle med potential låter det som :/
 
Jag köper väl aldrig det jag har tänkt mig...
Men det har blivit bra ändå och jag ångrar ingenting :)

Jag köper den häst som hjärtat vill ha och allting annat har löst sig på vägen liksom. Det man inte kan sen innan får man lov att lära sig under resans gång, någon gång måste ju vara den första. Men jag är inte rädd för att prova något nytt och lite utmaningar heller.
Det är ju bara att ta hjälp när det behövs tänker jag.

Jag hade köpt, den borde ju vara billig och dessutom brukar travare ha många fina kvaliteér som jag värdesätter högt.
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Jag har absolut oftast INTE köpt riktigt det jag tänkt, vilket haft både för- och nackdelar.
I din sits, men en befintlig islänning, skulle jag verkligen fundera en extra gång innan jag köpte något som är så olikt i storlek och behov.
Jag har själv en islänning och en stor häst och det är ett rent jävla helvete att hitta stallplatser som passar dem båda.
Man vill ju ha sina hästar på samma anläggning helst, och gärna i samma hage. Men hur många anläggningar har du i din närhet som både har bra möjligheter för en stor häst och en islänning?

Vidare tycker jag som andra skrivit att det låter märkligt att just denna, okända(?) skulle vara så intressant med så många fel. Vill du gärna ha något större finns det garanterat både bättre och billiga på marknaden just nu.
 
Skulle köpa min första häst och gick i gymnasiet. Min familj och jag letade efter en välutbildad valack eller sto i 10årsåldern. Inriden och snäll i all hantering. Slutade med en ohanterad 11 månaders hingstpojke som var väldigt busig men snäll. Min drömhäst men det varade inte länge då han dog som 5åring. Men det blev rätt ändå.<3
 
Tack för alla era bra synpunkter !!:up:
Jag har träffat varmblodet några ggr, och han har väldigt snälla ögon..MEN jag har tagit mitt förnuft till fånga. Det blir inte ett skyhögt varmblod.
Vet inte vad det blir, om nåt alls.
Skulle vilja ha en frisk häst att rida, och inte bara gå back med den jag har.. Ha nåt att försöka uppnå.
Jag är egentligen intresserad av 3 raser (hjärtat talar:love:) islännigar, estlänningar, fjordingar..
Gemensam nämnare tycks ju vara liten och knubbig..;)
Hjärnan säger dock att jag möjligen skulle ha mera att lära av ett mindre välridet halvblod eller liknande..
Ja inte är det enkelt inte, speciellt när man gör det svårt.:confused:
 
Hjärnan säger dock att jag möjligen skulle ha mera att lära av ett mindre välridet halvblod eller liknande..

Jag kan ju förstås tycka att du borde satsa på ett mer välridet halvblod om du ändå ska ha ett halvblod ;)
Finns väl trevliga små knubbiga läromästare också annars? Häromhelgen såg jag jättemånga fjordingar som startade i dressyrtävlingen jag var och tittade på (och den jag hann se inne på banan såg jättetrevlig ut) :up:
 
Nej jag ska inte ändå ha ett halvblod. De tilltalar mej inte alls, men HJÄRNAN säger att då kunde jag kanske äntligen lära mej mera.. Men som sagt det finns små knubbiga läromästare också ;)
 
Alltså jag blir inte klok på mej själv. Har en islänning. Känner mej tryggare med mindre hästar. Tänker mej något på max 150 cm, men sedan jag fick prova på ett varmblod , ex travare på
157 cm som kändes helt bra har jag blivit "modig". Dum kanske..
Min islänning är inte frisk och trots att jag inte egentligen har möjlighet att ha 2 , funderar jag och kollar annonser dagligen.
Har nu via djungeltelefonen hört om ett varmblod som är till salu. Hästen är precis allt jag INTE söker, ändå lockar han mej.
Oinriden med smärre medfödda defekter som inte borde störa som hobbyhäst. . SKYhög, helt ur kondition för tillfället, minst 165 cm...
Men körd, verkar trevlig , sympatisk och lyhörd. Ranglåg. Valacken är 5 år.
Detta är nog kanske inte hästen för mej. Skulle han vara riden så kanske.. Han är påsutten, men jag kan inte rida in. Söker inte nån dressyrhäst, skogsmulle med potential närmare.
Har DU nånsin köpt nåt helt annat än vad förståndet säger?O_o


Nej. Men jag är en rationell person, och brukar inte dras med någon längre period av en tillfällig känsla.

Det är dyrt att ha häst, både ekonomiskt och tidsmässigt. Skulle aldrig aktivt köpa på mig problem - en häst med veterinära fynd kan ju inom relativt snar framtid innebära lång och kostsam behandling, konvalescenstid och rehab, samt kanske tom avlivning.

Sådant kan ju ske ändå, men att betala för en häst med "varningsflagg" redan vid köpet tänker jag inte göra.

Du beskriver ju att du inte kan rida in, du vill ha en liten trygg häst,
gissningsvis vill du ha en frisk häst. Så... titta efter en inriden, trygg, mindre häst, utan veterinära fynd - det finns mängder av sådana hästar.
 
Jag letade för en del år sedan efter en Haflingervalack. Den skulle vara välriden och 6-12 år gammal.
Men jag fick syn på ett Haflingersto, tre år, oriden och dräktig-:banghead: Hon blev med tiden en riktig drömhäst.:love:
 
Jag har bara köpt en massa galet!
En av mina nuvarande hästar var nykastrerad hingst som anföll i hagen och i boxen! Men vad gör det när han idag 6 år senare är världens underbaraste häst med enbart vissa dagar då han får en blackout!
Hästen efter köptes för 2 år sedan drygt. En häst som var så kraftigt undernärd, oinriden men världens snällaste! Såldes efter inridning och påbörjad utbildning till en tjej som tar hand om henne som om hon vore världens prinsessa!
Har i dagsläget en travare (jag ville absolut inte ha en travare då jag satsar högt i hoppningen) som har diverse defekter. Men som är sambons favorit och som har ett hjärta av guld!
Utbildar en häst som inte alls var vad jag hade tänkt mig just nu som enbart är ynka 155cm i mankhöjd. Men som hoppar hus!



Jag föredrar att köra på något galet! Det blir oftast på något konstigt sätt bäst då! :D
 
Senast ändrad av en moderator:
Nej jag ska inte ändå ha ett halvblod. De tilltalar mej inte alls, men HJÄRNAN säger att då kunde jag kanske äntligen lära mej mera.. Men som sagt det finns små knubbiga läromästare också ;)
Varför då? Det beror väl helt på vad du vill lära dig? En välriden islandshäst kan lära dig minst lika mycket som ett välridet halvblod, men kanske delvis andra saker. Om jag vore du, och ville lära mig mer, så skulle jag satsa på en VÄLRIDEN HÄST, oavsett ras, i en storlek och med ett lynne som passar dig.
 
Kanske skulle svara på grundfrågan också... Ja, jag har köpt något helgalet - en helgalen (jag skojar inte) islandshäst som inte gick att fånga i hagen, som på papperet var inriden men som inte gick att rida då han var rädd för ryttaren, med blixtsnabba reaktioner, massor av flyktbeteende, rädsla för människor... Den enda häst jag åkt av innan jag hunnit komma upp! Efter två år litade han på mig från marken och var nog innerst inne snäll, men gick fortfarande inte att rida på något vettigt sätt. Sålde honom som sällskapshäst, och bestämde mig för att nästa häst skall jag rida in själv istället, så slipper jag lägga år på att rätta till någon annans misstag... Och DET köpet blev riktigt bra, men det är en annan historia.
 
Båda hästarna faktiskt, ingen av dem är nåt jag ville ha från början :devil: Ena estnisk häst och var avkastarkung då han kom, andra en töltande travare som var ett "aningen" förhastat köp, tittade ena dagen, hämtade hem henne följande :o Jag ångrade båda i början, nu skulle jag aldrig kunna byta ut dem, dessutom har de lärt mig såååå mycket, både om hur man ska bemöta hästar samt att jag nu känner mig själv bättre än innan de kom :love: Och ja, den första skulle vara en fjording (=blev en estnisk häst) den andra en islänning (=blev en ridtravare). Och: jag bestämde mig under mina år med fjordingarna att aldrig skaffa mig en "spindelhäst" (=häst med långa smala ben), travare är nog nästan det närmaste man kan komma en "spindelhäst" :p
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp