Han mår dåligt över saker jag varit med om

Det började i helgen när han hade en dröm. Han är sur och irriterad. Jag frågar om det är jag som gjort något?
Nej det är det inte.
Jag försöker underlätta hans dagar, få honom att må bättre. Inget hjälper.

Jag säger åt honom att berätta vad det är? Han har haft en dröm om något jag varit med om innan vi blev ihop. Nått jag inte ville berätta men han ville veta.
Han beter sig obehagligt och jag vet inte hur jag ska lösa detta?

Jag har sagt upp min lägenhet och vi ska flytta ihop.
Detta är något jag gör för honom.. de är liksom den sista biten av mig jag ger honom.
Han säger att jag inte gör tillräckligt.

Han har inte hjälpt till, han säger att han ska göra det men han gör det inte.
Han sa att allt ska bli bättre. Men jag fick INGENTING på min födelsedag.

Jag orkar inte mer, jag har kontakt med vården. Jag ska bli sjukskriven.
Men jag har sagt upp mitt boende? Vad har jag gjort? Hur kan jag vara så dum?

Han är insyltad överallt jag är. Jag vet inte hur jag ska komma ur detta.

 

[Mia_R]

Han bad mig hämta mina saker imorgon för han inte ska vara hemma.
Men nu har han inte hunnit packa porslinet så ”det får bli en annan dag”

Hur ska du kunna hämta sakerna om han inte är hemma? Har du en nyckel kvar?

Säg åt honom att ta med dina grejer till jobbet så kan du få dem där men åk inte hem till honom ensam även om han säger att han inte ska vara där, ta sällskap med dig isf. Om du åker så packa porslinet själv och ta med dig allt och lämna nyckeln i brevlådan.

 

[Inte_Ung]

Alla på jobbet älskar honom. Han är väldigt populär. Jag är orolig för att gå dit igen.

Luktar psykopat.
Det var nog bra att du lyckades bryta innan det blev värre.

 

[Shaggy]

Han bad mig hämta mina saker imorgon för han inte ska vara hemma.
Men nu har han inte hunnit packa porslinet så ”det får bli en annan dag”

Om du ska hämta där så ha sällskap med och packa porslinet själv. Ge honom inte makten att regissera när du ska få dina sista saker. Det där porslinet kan så lätt bli hans hållhake på dig som gör att han kan fortsätt att ösa sin skit på dig

 

[Lovisaleonora]

Han bad mig hämta mina saker imorgon för han inte ska vara hemma.
Men nu har han inte hunnit packa porslinet så ”det får bli en annan dag”

Men var det inte din lägenhet?

 

[Mia_R]

Men var det inte din lägenhet?

De skulle ju flytta ihop och TS har sagt upp sin så jag antar att hon har saker hemma hos honom som hon vill ha tillbaka?

 

[Lovisaleonora]

De skulle ju flytta ihop och TS har sagt upp sin så jag antar att hon har saker hemma hos honom som hon vill ha tillbaka?

Ah, olyckligt!

 

[monster1]

Han bad mig hämta mina saker imorgon för han inte ska vara hemma.
Men nu har han inte hunnit packa porslinet så ”det får bli en annan dag”

Ta med någon, packa ihop det du vill ha och lämna resten.

 

[Nepenthe]

Han skulle ställt det i trapphuset. Bor bara 3st i det huset så det hade inte varit någon fara.

Nu sitter jag på jobbet efter en natt som varit hemsk, vridit och vänt mig, sura uppstötningar och nästan spytt flera gånger. Magen är kaos, krampar och gör ont.

Har beställt flyttfirma för att bära de tunga sakerna ner till källarförrådet.
Mailat på massa lägenheter, ställt mig i kö, lagt ut egen annons.
Packar saker hemma och bryter ihop och gråter för jag känner mig så jävla dum som sa upp lägenheten.
Flyttat adressändringen till föräldrarna.
Sagt upp abonnemang som skulle flytta med.
Haft hjärta till hjärta på besök som tog hälften av möblerna.
Varit på middag hos föräldrarna och känner att jag kommer få panik av att bo där, men jag ska vara tacksam. Att jag har någonstans att ta vägen.

Trött är jag

 

[Mia_R]

Han skulle ställt det i trapphuset. Bor bara 3st i det huset så det hade inte varit någon fara.

Nu sitter jag på jobbet efter en natt som varit hemsk, vridit och vänt mig, sura uppstötningar och nästan spytt flera gånger. Magen är kaos, krampar och gör ont.

Har beställt flyttfirma för att bära de tunga sakerna ner till källarförrådet.
Mailat på massa lägenheter, ställt mig i kö, lagt ut egen annons.
Packar saker hemma och bryter ihop och gråter för jag känner mig så jävla dum som sa upp lägenheten.
Flyttat adressändringen till föräldrarna.
Sagt upp abonnemang som skulle flytta med.
Haft hjärta till hjärta på besök som tog hälften av möblerna.
Varit på middag hos föräldrarna och känner att jag kommer få panik av att bo där, men jag ska vara tacksam. Att jag har någonstans att ta vägen.

Trött är jag

Bara en vecka kvar nu, det kommer kännas bättre när det här är över.

 

[Nepenthe]

Bara en vecka kvar nu, det kommer kännas bättre när det här är över.

vill inte låta otacksam och överdrivet negativ men min lägenhet får jag inte tillbaka.
Att bo hos föräldrarna och gå till jobbet och snart behöva möta mitt ex är inget som går över på en vecka tyvärr.

Men ja, flyttkaoset försvinner men har svårt att släppa min trygghet som är lägenheten.
Har tyvärr flyttat 4 gånger på 4år iom förhållandet och jag hatar att byta bostad..
Det rör om mycket. Försöker göra det mysigt, så det känns som ett hem.

Men ja, ska vara glad att jag har någonstans att vara och fick förrådet att ha alla saker i.

Chefen gick ut med sjukskrivningen i fredags med men ingen frågade nått idag.
Min kompis på jobbet och privat trodde jag kanske skulle frågat eller hört av sig i helgen men hon har nog fullt upp.

Sen vill min psykolog sätta in medicinen nu med men jag är rädd då man kan må sämre i början..

Vet inte alls vad jag kommer få ut i månaden vid sjukskrivning än. Inga papper har jag fått heller.

Det är bara lite mycket just nu och så har alltid mitt ex varit den jag hört av mig till om allt och bu är det helt tyst..
Bad min syster om hjälp i helgen så vi packade endel. Försöker vara glad så folk vill vara med mig.
Igår på middagen var jag tacksam över att bli bjuden på mat av föräldrarna men kände hela tiden att jag skulle bryta ihop så jag var tvungen att åka hem ganska tidigt.
Fick världens panik i bilen och kändes som jag inte skulle få nån luft.

Men jag försöker se framåt.

 

[mackan]

@Nepenthe både du och din "fd" sambo lider ju av psykisk ohälsa utifrån de trådar du skrivit i ämnet, och ni är bägge medberoende i ert förhållande. Det är därför du har så svårt att bryta, och likaså han. Har du någon som hjälper dig runt detta medberoende? Du behöver träffa en psykolog eller liknande som har kunskap runt sånt här som kan hjälpa och stötta dig i att komma ur detta beroende så att du kan bryta cykeln att du hamnar åter i relation med denna person.

 

[EZMK]

Det är bara lite mycket just nu och så har alltid mitt ex varit den jag hört av mig till om allt och bu är det helt tyst..
Bad min syster om hjälp i helgen så vi packade endel. Försöker vara glad så folk vill vara med mig.
Igår på middagen var jag tacksam över att bli bjuden på mat av föräldrarna men kände hela tiden att jag skulle bryta ihop så jag var tvungen att åka hem ganska tidigt.
Fick världens panik i bilen och kändes som jag inte skulle få nån luft.

Men jag försöker se framåt.

Jag känner med dig och igen mig så i situationen av manipulativa och farliga ex-pojkvänner. Det är ok att visa att man mår dåligt och som det sagts tidigare i tråden så är det inget svagt i att räcka ut en hand till vänner som stöd nu. Spara denna tråd och läs hur han betett sig om han någonsin skulle försöka ställa in sig i bättre ljus igen. Och varje gång han kommer med ett "Förlåt, men du gjorde såhär och då blev jag såhär" så är det INGEN URSÄKT utan endast en manipulativ undanflykt. All styrka till dig

 

[monster1]

vill inte låta otacksam och överdrivet negativ men min lägenhet får jag inte tillbaka.
Att bo hos föräldrarna och gå till jobbet och snart behöva möta mitt ex är inget som går över på en vecka tyvärr.

Men ja, flyttkaoset försvinner men har svårt att släppa min trygghet som är lägenheten.
Har tyvärr flyttat 4 gånger på 4år iom förhållandet och jag hatar att byta bostad..
Det rör om mycket. Försöker göra det mysigt, så det känns som ett hem.

Men ja, ska vara glad att jag har någonstans att vara och fick förrådet att ha alla saker i.

Chefen gick ut med sjukskrivningen i fredags med men ingen frågade nått idag.
Min kompis på jobbet och privat trodde jag kanske skulle frågat eller hört av sig i helgen men hon har nog fullt upp.

Sen vill min psykolog sätta in medicinen nu med men jag är rädd då man kan må sämre i början..

Vet inte alls vad jag kommer få ut i månaden vid sjukskrivning än. Inga papper har jag fått heller.

Det är bara lite mycket just nu och så har alltid mitt ex varit den jag hört av mig till om allt och bu är det helt tyst..
Bad min syster om hjälp i helgen så vi packade endel. Försöker vara glad så folk vill vara med mig.
Igår på middagen var jag tacksam över att bli bjuden på mat av föräldrarna men kände hela tiden att jag skulle bryta ihop så jag var tvungen att åka hem ganska tidigt.
Fick världens panik i bilen och kändes som jag inte skulle få nån luft.

Men jag försöker se framåt.

Jag förstår att det känns kasst. Speciellt som du nyligen sagt upp din lägenhet. Samtidigt är det starkt av dig att våga bryta nu trots att det betyder att du inte har en egen bostad. Förhoppningsvis hittar du något nytt boende snart och kan gå vidare med ditt liv utan påhänget.

Sen tänker jag att det ändå är rätt bra att du bor hos dina föräldrar nu när du mår dåligt istället för att bo helt själv. Då har du ju möjlighet att sätta in ny medicin under "övervakning".

 

[Nepenthe]

Jag förstår att det känns kasst. Speciellt som du nyligen sagt upp din lägenhet. Samtidigt är det starkt av dig att våga bryta nu trots att det betyder att du inte har en egen bostad. Förhoppningsvis hittar du något nytt boende snart och kan gå vidare med ditt liv utan påhänget.

Sen tänker jag att det ändå är rätt bra att du bor hos dina föräldrar nu när du mår dåligt istället för att bo helt själv. Då har du ju möjlighet att sätta in ny medicin under "övervakning".

Tack det var snällt sagt!
Ja det kommer kanske inte ta så lång tid ändå att få en ny lägenhet. De flesta jag anmält intresse för är ändå 1/3 2020

Ja jag drar mig lätt undan när jag är ledsen men då kan det vara bra att ha folk runt mig

Ska försöka fokusera framåt och tänka bra

 

[MiniLi]

Säg till om du behöver sällskap om du ska hämta grejer eller liknande och inte vill vara själv, vi finns ju i samma stad

 

[Nepenthe]

Säg till om du behöver sällskap om du ska hämta grejer eller liknande och inte vill vara själv, vi finns ju i samma stad

Tack så mycket
Folket på bukefalos är verkligen bäst
Flera som hört av sig och stöttar och det gör det lättare. Tack för att ni finns

 

[Nepenthe]

@Nepenthe både du och din "fd" sambo lider ju av psykisk ohälsa utifrån de trådar du skrivit i ämnet, och ni är bägge medberoende i ert förhållande. Det är därför du har så svårt att bryta, och likaså han. Har du någon som hjälper dig runt detta medberoende? Du behöver träffa en psykolog eller liknande som har kunskap runt sånt här som kan hjälpa och stötta dig i att komma ur detta beroende så att du kan bryta cykeln att du hamnar åter i relation med denna person.

Ja jag har kontakt med både läkare och psykolog genom företagshälsovården.
Får hjälp nu via dem och valde att ta steget från relationen nu efter några samtal.

Vi har en väg framåt och jag är även sjukskriven 50%

 

[Nepenthe]

Jag känner med dig och igen mig så i situationen av manipulativa och farliga ex-pojkvänner. Det är ok att visa att man mår dåligt och som det sagts tidigare i tråden så är det inget svagt i att räcka ut en hand till vänner som stöd nu. Spara denna tråd och läs hur han betett sig om han någonsin skulle försöka ställa in sig i bättre ljus igen. Och varje gång han kommer med ett "Förlåt, men du gjorde såhär och då blev jag såhär" så är det INGEN URSÄKT utan endast en manipulativ undanflykt. All styrka till dig

Tack
Jag läste faktiskt första inlägget igen idag då jag ville höra av mig och fråga honom hur han mår.
Han har nu både hotat, kallat mig saker och många av sakerna kan han inte ta tillbaka.
Jag försöker bara vara lugn och saklig.

Man tror inte nån man älskat ska säga/skriva det han gjort men det bevisar ju på att relationen inte är bra.

 

[mackan]

Ja jag har kontakt med både läkare och psykolog genom företagshälsovården.
Får hjälp nu via dem och valde att ta steget från relationen nu efter några samtal.

Vi har en väg framåt och jag är även sjukskriven 50%

Det gör mig glad att läsa för din skull! Men du behöver se till att långsiktigt (även bortom företagshälsovården) ha hjälp med den situation du är i sen många år. Företagshälsovården i sak handlar ju om problem relaterade till jobbet i första hand, så du behöver bortom det få stöd långsiktigt ang det personliga som inte är kopplat till just ditt arbete .

 

[Nepenthe]

Det gör mig glad att läsa för din skull! Men du behöver se till att långsiktigt (även bortom företagshälsovården) ha hjälp med den situation du är i sen många år. Företagshälsovården i sak handlar ju om problem relaterade till jobbet i första hand, så du behöver bortom det få stöd långsiktigt ang det personliga som inte är kopplat till just ditt arbete .

Även om de är kopplade till företaget så kommer vi börja här där jag känner mig trygg nu. Har redan en plan för eventuell utfasning till annan vårdenhet i förlängningen.