Hade ni gått på Nobelfesten om ni hade fått möjlighet?

[Otherside]

Att de fortfarande ägnar sig åt könad klädkod räcker för att jag ska tvärvägra.

Sa de inte att det inte är så längre? I vart fall om man är icke-binär, så kan man klä sig lite som man vill. Undrar vad som skulle hända om man inte följde koden men hade en inbjudan...? Var pristagare rentav!! De kunde ju inte tvärvägra att släppa in en! Och vilka frågor skulle de ställa innan beslut fattades om man fick vara med eller ej?

 

[Araminta]

Grattis du har vunnit ett pris, bara sätt över 9000:- på detta bankgirot så kommer biljetterna på posten. Åååh tack

Mitt jobb för ett liknande resonemang för vår julklapp. God jul, ge oss 300 kr så får du komma på vårt julbord värt 600kr. Tackar så hjärtligt, liksom

---
För att svara på tråden så hade jag, trots det tveksamma lotteriet, absolut gått om jag fått chansen.

 

[nullo-modo]

Skulle jag bli bjuden så varför inte men inte så intresserad så jag skulle skaffa plast själv.

 

[lykke]

Jag har skakat hand med och småpratat med två nobelpristagare. Den ena har jag träffat flera gånger eftersom min mormor bodde i samma trappuppgång som honom. Det är inget jag skrivit på CV:n, men jag kan ha nämnt det, lite halvt på skämt, i några internationella jobbsammanhang. Det har lett till vidare intressanta diskussioner och frågor.

 

[Tuvstarr]

Jag får börja se till att nämna, sådär lite apropå, vem mina föräldrar är, vilka de har träffat och vilka fester de gått på, samt några efternamn ur båda släkterna, nu när jag söker jobb och hoppas få komma på intervju


Jag har aldrig kört med den taktiken tidigare, utan bara pratat om mig själv, och helt utan att nämna några fester

Kanske det är bara jag, men på något vis låter det mystiskt att i förbifarten nämna att "ja då jag träffade den och den ministern, så..." och "den gången den tidningens vd var på kalas hos mina föräldrar, då..." samt "en gång då pappa råkade träffa greven..."

 

[lil-sis]

Ja men inte för de pengarna

Har varit på Blå Hallen och ätit ”finmiddag” i Postgirots regi när de firade något årsjubileum.

 

[Migo]

Jag får börja se till att nämna, sådär lite apropå, vem mina föräldrar är, vilka de har träffat och vilka fester de gått på, samt några efternamn ur båda släkterna, nu när jag söker jobb och hoppas få komma på intervju


Jag har aldrig kört med den taktiken tidigare, utan bara pratat om mig själv, och helt utan att nämna några fester

Kanske det är bara jag, men på något vis låter det mystiskt att i förbifarten nämna att "ja då jag träffade den och den ministern, så..." och "den gången den tidningens vd var på kalas hos mina föräldrar, då..." samt "en gång då pappa råkade träffa greven..."

Jag tycker alltid att det låter så himla krystat och osäkert när folk gör så. Tänker på Lorryskechen "Jag känner honom, uuuunderbar människa" varje gång.

 

[Inte_Ung]

Jag får börja se till att nämna, sådär lite apropå, vem mina föräldrar är, vilka de har träffat och vilka fester de gått på, samt några efternamn ur båda släkterna, nu när jag söker jobb och hoppas få komma på intervju


Jag har aldrig kört med den taktiken tidigare, utan bara pratat om mig själv, och helt utan att nämna några fester

Kanske det är bara jag, men på något vis låter det mystiskt att i förbifarten nämna att "ja då jag träffade den och den ministern, så..." och "den gången den tidningens vd var på kalas hos mina föräldrar, då..." samt "en gång då pappa råkade träffa greven..."

Jag vet verkligen inte hur det påverkar när man söker jobb.
Det som har påverkat för min del är efter några år när det har sipprat ut inom företaget.
För egen del så har jag mest försökt att ligga lågt med varifrån jag kommer.
Det har givit mig fel arbetsuppgifter, typ representera i stället för att skruva på teknik.
Jag uppskattade att komma undan det där när jag körde buss.

Dessutom så där jag kommer ifrån så berättar man aldrig vad man har gjort eller vilka man känner.
Det är upp till andra att upptäcka.

 

[Inte_Ung]

Jag tycker alltid att det låter så himla krystat och osäkert när folk gör så. Tänker på Lorryskechen "Jag känner honom, uuuunderbar människa" varje gång.

Dessutom så gör de som är födda in i miljön aldrig så.
De försöker att ligga lågt.
Det är nog besvärligt som det är utan att elda på de förutfattade meningarna.

 

[Breaktown]

Jag vet verkligen inte hur det påverkar när man söker jobb.
Det som har påverkat för min del är efter några år när det har sipprat ut inom företaget.
För egen del så har jag mest försökt att ligga lågt med varifrån jag kommer.
Det har givit mig fel arbetsuppgifter, typ representera i stället för att skruva på teknik.
Jag uppskattade att komma undan det där när jag körde buss.

Dessutom så där jag kommer ifrån så berättar man aldrig vad man har gjort eller vilka man känner.
Det är upp till andra att upptäcka.

Fast det låter ju snarare som att den där arbetsplatsen var rätt speciell. Inte särskilt allmängiltigt för hur professionella arbetsplatser bemöter och hanterar sina medarbetare, oavsett namn och nummer.

 

[Migo]

Dessutom så gör de som är födda in i miljön aldrig så.
De försöker att ligga lågt.
Det är nog besvärligt som det är utan att elda på de förutfattade meningarna.

Du gör ju så tom i den här tråden?

 

[Inte_Ung]

Du gör ju så tom i den här tråden?

Ja det är verkligen emot alla de principerna.
Men dels så är jag för gammal för att det skall spela någon roll längre.
Och dels så bestämde jag mig för ett antal år sedan för att försöka förklara hur det fungerar det där som man inte riktigt förstår vad som händer som utomstående.
Jag har ägnat mitt liv till att försöka ta mig bort från det där sammanhanget bara för att nu upptäcka att jag är längre in i det än någonsin förut.

Ja, jag är bitter.
Och ja jag avslöjar för mycket.
Men samtidigt så har jag resignerat.
Jag sitter mitt i det och kommer inte loss.
Nästa generation håller igång det hela numera.

 

[co-SMAD4]

Ja det är verkligen emot alla de principerna.
Men dels så är jag för gammal för att det skall spela någon roll längre.
Och dels så bestämde jag mig för ett antal år sedan för att försöka förklara hur det fungerar det där som man inte riktigt förstår vad som händer som utomstående.
Jag har ägnat mitt liv till att försöka ta mig bort från det där sammanhanget bara för att nu upptäcka att jag är längre in i det än någonsin förut.

Ja, jag är bitter.
Och ja jag avslöjar för mycket.
Men samtidigt så har jag resignerat.
Jag sitter mitt i det och kommer inte loss.
Nästa generation håller igång det hela numera.

Byt efternamn och bli busschaufför.

 

[Inte_Ung]

Fast det låter ju snarare som att den där arbetsplatsen var rätt speciell. Inte särskilt allmängiltigt för hur professionella arbetsplatser bemöter och hanterar sina medarbetare, oavsett namn och nummer.

Stora företag, prestigefyllda företag där namn spelar roll för ledningen.
Namn spelar fortfarande roll när det kommer till ledningsgrupper i företag.

Eller för att förklara utan dimridåer.
De kände min pappa och hade arbetat med honom eller varit granne.
Dölj det om du kan.

 

[Sassy]

Stora företag, prestigefyllda företag där namn spelar roll för ledningen.
Namn spelar fortfarande roll när det kommer till ledningsgrupper i företag.

Eller för att förklara utan dimridåer.
De kände min pappa och hade arbetat med honom eller varit granne.
Dölj det om du kan.

Det är skitenkelt; byt bransch. Varje bransch är sin egen lilla sandlåda. I de flesta branscher jag har jobbat är namn och gamla eller nya pengar helt ointressant. Det som är viktigt är tex vilken forskningsgrupp du har jobbat i, vilka publikationer du har, vilken akademisk titel du uppnått, vilka länder du jobbat i, vilken insikt du har i olika system, vilka som kan ge dig yrkesmässiga rekommendationer. I andra situationer är det din visade kompetens i olika projekt som är det helt avgörande. Eller dina överordnades bedömning att du är den som är bäst lämpad för nästa nivå.

Allt detta är förstås lättare att uppnå om man har rejält med resurser bakom sig, men det är inte intressant vem som är dina föräldrar eller vem som var din granne vid sommarhuset när du växte upp.

Dock kan jag konstatera att de av mina vänner och bekanta som är födda med silversked i mun påfallande ofta har valt att stanna inom det system de är uppvuxna i. Det är helt enkelt så mycket lättare att surfa vidare än att välja en väg som är mindre välkrattad. De hade också kunnat åka till Bangladesh som VA-ingenjörer via något FN-organ, eller disputera i miöjövetenskap, eller bli hantverkare. Men de allra flesta har valt att gå i sina föräldrars fotspår.

 

[iNHALE]

Om jag fick allt betalt hade jag absolut gått. Även om det är ganska tråkigt att sitta på långa middagar tycker jag ändå det är roligt att för en gångs skull få klä upp sig riktigt fint. Som skitig grovjobbare som aldrig går ut kan jag ofta sakna att få känna mig riktigt fin ibland. Som barn var jag ofta med mina föräldrar på en del fina middagar genom deras jobb och älskade att få klä upp mig och känna mig som en prinsessa för en kväll.

 

[co-SMAD4]

Byt efternamn och bli busschaufför.

Alltså, för att förtydliga. Mitt svar kanske låter drygt. Jag har en pappa som är känd i vissa kretsar, men jag bor i en annan stad, jag har valt en annan bransch och jag tar inte upp min familjehistoria som samtalsämne - någonsin. Det säger jag inte för att ge mig själv en klapp på axeln, utan för att förtydliga att det är inte så omöjligt som det verkar att ha ett eget liv. Jag älskar min pappa, men jag vill bli sedd som en egen individ.
Och att byta efternamn och förnamn är en möjlighet.

 

[Inte_Ung]

Byt efternamn och bli busschaufför.

Personligen så räckte det med att vara busschaufför.
Där kunde jag gömma mig och vara bara mig själv.
Men min familj vill jag inte avstå ifrån så det är som det är med det.

Jag är inte längre anställd och lever ett tillbakadraget liv numera.
Så det besvärar mig inte längre.

 

[Inte_Ung]

Det är skitenkelt; byt bransch. Varje bransch är sin egen lilla sandlåda.

Ja det var ju det som jag gjorde.
Jag körde buss i stället.
Där fick jag vara bara jag.

 

[Ninnurur]

Jag har också en väldigt känd pappa. Ingen av oss syskon har valt samma bransch, det hade nog inte gått.