Den här helgen blev totalt sopig men jag luktar i alla fall sprit 
...
Ursäkta min dåliga humor. Jag är ingen festprisse som tycker helgen är räddad av en fyllefest. För egen del sitter jag med en smärtsam böld/knöl på bröstet och spriten, ja den har jag i en bomullstuss med kompress, fasttejpad utanpå kroppen över bölden.
Så länge jag sitter still känns det hyfsat okej, så jag har mest suttit vid datorn hela helgen men inte gjort något vettigt egentligen. Om jag reser mig eller ändrar läge så kan det smärta till, rätt rejält också. Jag grimaserar. Släpper det inte inom någon sekund så svär jag.
En person tror att det är någon slags finne som har växt inåt. Det är i så fall garanterat den absolut störst finne jag någonsin sett, åtskilliga gånger större än en normal sådan.
Igår kontaktade jag sjukvårdsupplysningen och drabbades av en viss panik då jag fick till svar att jag skulle åka till en akutmottagning. Nu blev det inte så. Jag härdar ut till på måndag men hoppas att det släpper av sig själv. Jag har liksom inte tid med någon böld, jag vill kunna rida men så länge jag har den så kommer det inte att funka. Skitkul Kommande vecka är sista lektionerna för terminen, i helgen ska jag dressyra lite igen och de följande två veckorna ska jag gå både en hoppkurs och en dressyrkurs. Bölden måste alltså väck fort som ögat.
... Ursäkta min dåliga humor. Jag är ingen festprisse som tycker helgen är räddad av en fyllefest. För egen del sitter jag med en smärtsam böld/knöl på bröstet och spriten, ja den har jag i en bomullstuss med kompress, fasttejpad utanpå kroppen över bölden.
Så länge jag sitter still känns det hyfsat okej, så jag har mest suttit vid datorn hela helgen men inte gjort något vettigt egentligen. Om jag reser mig eller ändrar läge så kan det smärta till, rätt rejält också. Jag grimaserar. Släpper det inte inom någon sekund så svär jag.
En person tror att det är någon slags finne som har växt inåt. Det är i så fall garanterat den absolut störst finne jag någonsin sett, åtskilliga gånger större än en normal sådan.
Igår kontaktade jag sjukvårdsupplysningen och drabbades av en viss panik då jag fick till svar att jag skulle åka till en akutmottagning. Nu blev det inte så. Jag härdar ut till på måndag men hoppas att det släpper av sig själv. Jag har liksom inte tid med någon böld, jag vill kunna rida men så länge jag har den så kommer det inte att funka. Skitkul
Kommande vecka är sista lektionerna för terminen, i helgen ska jag dressyra lite igen och de följande två veckorna ska jag gå både en hoppkurs och en dressyrkurs. Bölden måste alltså väck fort som ögat.
