Går inte med i hagen

[Krati]

Hej!
Jag har en Islandsvalack som blir 10 år i år.
Pigg och glad grabb som traskar på bra när man är ute och rider eller promenerar.
Däremot, dom senaste åren, har han blivit jättedum att hämta i hagen! Han låter en sätts på grimma och klappa och gosa, blir glad när man kommer fram.
När det sedan är dags att gå så vägrar han! Han bara fryser fast i hagen. Man får dra och/eller peta på med ett spö så tar han några steg och så får man fortsätta så tills han kommit ut från hagen. Väl utanför så brukar han gå med utan problem.
Vad kan det bero på? Han har ju inte alltid gjort så.
Har haft honom i 8 år.
När dom ska in på kvällen brukar det inte heller vars några problem, då kommer han när jag ropar.

 

[labb]

Han vill väl hellre vara i hagen med kompisarna och maten - muta honom och var lite mer bestämd så ger det sig nog

 

[MonteRose]

Hej!
Jag har en Islandsvalack som blir 10 år i år.
Pigg och glad grabb som traskar på bra när man är ute och rider eller promenerar.
Däremot, dom senaste åren, har han blivit jättedum att hämta i hagen! Han låter en sätts på grimma och klappa och gosa, blir glad när man kommer fram.
När det sedan är dags att gå så vägrar han! Han bara fryser fast i hagen. Man får dra och/eller peta på med ett spö så tar han några steg och så får man fortsätta så tills han kommit ut från hagen. Väl utanför så brukar han gå med utan problem.
Vad kan det bero på? Han har ju inte alltid gjort så.
Har haft honom i 8 år.
När dom ska in på kvällen brukar det inte heller vars några problem, då kommer han när jag ropar.

Vad gör du med honom när du tar in honom från hagen? Han kanske behöver motiveras med nåt för honom positivt?

 

[Krati]

Vad gör du med honom när du tar in honom från hagen? Han kanske behöver motiveras med nåt för honom positivt?

Brukar rida, träna på marken eller bara borsta honom.
Ibland lockar jag fram honom med godis, då kommer han. Men känns tråkigt att behöva muta in honom varje gång, vill ju att han ska komma in självmant.

 

[Magnum]

Brukar rida, träna på marken eller bara borsta honom.
Ibland lockar jag fram honom med godis, då kommer han. Men känns tråkigt att behöva muta in honom varje gång, vill ju att han ska komma in självmant.

Om du varje gång du mutar med godis också gör en särskild vissling/rop/ljud (klicker-tänk) så kommer han förmodligen komma på kommandot och inte för mutan tillslut. Kan ta sin tid men konsekvent och tålmodigt så lär de sej.
Efter en tid kan man blanda godis i hagen med godis i krubban och tillslut fasa ut godiset helt.


Har lärt mina det och det är väldigt användbart. Särskilt när de rymde och jag enkelt kunde kalla in dom på en vissling

 

[MonteRose]

Brukar rida, träna på marken eller bara borsta honom.
Ibland lockar jag fram honom med godis, då kommer han. Men känns tråkigt att behöva muta in honom varje gång, vill ju att han ska komma in självmant.

Om du vill att han ska komma in självmant så ge honom belöning när han kommer in i stallet. Han kanske inte vill bli riden eller tränad. Ta in honom varje dag och ge belöning men gör inget med honom.

 

[Snubbelfot]

Och jag är kanske litet udda här, men jag tänker i andra banor. Min uppfattning är att godis som belöning är något man kanske kan använda i undantagsfall och vid speciella omständigheter men ingen bra idé att sätta i system. Det är lätt att trassla in sig i förstärkning av beteenden som inte är önskvärda. Vill man ändå, så tycker jag att @Magnums förslag på avveckling av godiset är bra.

När det gäller hästar i hage så tror jag att man får skilja på två bitar. Dels att få hästen att komma till en, dels att hästen skall följa med när den väl har grimma och grimskaft. Den första biten finns flera sätt att arbeta för, men här handlar det ju främst om den andra biten - och då behöver man nog tänka lydnad och ledarskap ganska generellt. Själv vill jag att hästen skall gå med mig och stanna med mig, men inte på eget initiativ utan på mina kommandon. Man kanske tänker att det bästa vore om hästen helt enkelt gick när jag går och stannar när jag stannar och så är det bra med det, men jag vill ju t ex kunna stå still och skicka fram honom före mig in i en transport eller box - eller stanna en häst i stallgången om jag leder två efter varandra, och fortsätta leda den andra.
För att få det att funka backar jag ytterligare ett steg och jobbar på att behålla hästens uppmärksamhet riktad mot mig. Jag vill inte att han skall flumma iväg i tankar och uppmärksamhet, utan ha fokus på mig. Därifrån kan jag jobba på lydnad och ledarskap med olika varianter av traditionell markträning, rent allmänt genom att "making the wrong thing hard and the right thing easy". Optimalt vill jag förstås att de här bitarna skall fungera även utan grimskaft, och där är vi oftast.
Alla hästar är ju olika, men ofta är det kritiskt hur nära hästen man själv är. Jag upplever att det finns en "bubbla" som jag behöver finnas inuti, någonstans runt 1,5-2 meter från hästen, för att den här kommunikationen skall fungera bra. Hamnar jag eller han utanför den radien kan jag behöva gå in igen och "fiska upp" honom.
Jag brukar bygga in litet sådana övningar t ex när jag går och krattar eller mockar i ridhuset med hästen lös.

 

[Korven]

Hej!
Jag har en Islandsvalack som blir 10 år i år.
Pigg och glad grabb som traskar på bra när man är ute och rider eller promenerar.
Däremot, dom senaste åren, har han blivit jättedum att hämta i hagen! Han låter en sätts på grimma och klappa och gosa, blir glad när man kommer fram.
När det sedan är dags att gå så vägrar han! Han bara fryser fast i hagen. Man får dra och/eller peta på med ett spö så tar han några steg och så får man fortsätta så tills han kommit ut från hagen. Väl utanför så brukar han gå med utan problem.
Vad kan det bero på? Han har ju inte alltid gjort så.
Har haft honom i 8 år.
När dom ska in på kvällen brukar det inte heller vars några problem, då kommer han när jag ropar.

Kommer du precis innan fodring?

 

[Emiro]

När en häst ändrar beteende så där så tänker jag att allt kanske inte står rätt till. Jag skulle åka och göra en vetcheck. Min häst har ett ryggproblem som gör att hennes mående går upp och ned. Hon visar i hagen när jag kommer hur hon mår. Gnäggar när hon mår riktigt bra och går åt andra hållet om hon känner sig stel. Hon är alltid pigg och glad när hon motioneras även när hon har en dålig dag. Du känner förstås din häst bäst men en liten tanke bara.

 

[Krati]

Kommer du precis innan fodring?

Det är olika. Ibland innan och ibland efter. Alltid likadant. Förutom när dom ska in för natten.

När en häst ändrar beteende så där så tänker jag att allt kanske inte står rätt till. Jag skulle åka och göra en vetcheck. Min häst har ett ryggproblem som gör att hennes mående går upp och ned. Hon visar i hagen när jag kommer hur hon mår. Gnäggar när hon mår riktigt bra och går åt andra hållet om hon känner sig stel. Hon är alltid pigg och glad när hon motioneras även när hon har en dålig dag. Du känner förstås din häst bäst men en liten tanke bara.

Han har gjort såhär i typ 3 års tid nu och har haft veterinärkoll på honom två ggr, samt massör. Men han har (peppar peppar) vart hel, ren och mjuk

Tror ju att det är en respekt grej. Han är oerhört dominant häst. Frågan är väl bara hur man ska träna det?

 

[labb]

Men känns tråkigt att behöva muta in honom varje gång, vill ju att han ska komma in självmant.

Man behöver inte se det som en muta, gamla tiders hästmänniskor hade alltid sockerbitar i fickorna och gavs sina hästar. Inte för att få dem att göra som de ville utan för att ge som en vänskapsgest.

Sen kan man ju också fundera på varför han inte vill och se om det behövs någon förändring i ridning eller annat.

MonteRose ger ett bra råd tycker jag

 

[Snubbelfot]

Man behöver inte se det som en muta, gamla tiders hästmänniskor hade alltid sockerbitar i fickorna och gavs sina hästar. Inte för att få dem att göra som de ville utan för att ge som en vänskapsgest.

Jo, fast allt som hästmänniskor gjorde förr i tiden var inte bra...
Som jag ser det bygger det på ett ogrundat förmänskligande av hästen. Att ge mat/godis kan inte vara en vänskapsgest mellan en människa och en häst, utan det blir väldigt svårt att undvika att djuret ser människan som en foderautomat. Med det sagt dissar jag inte genomgående godis som belöning, men jag menar att man behöver använda det selektivt, med eftertanke och urskiljning.

 

[skuggi]

Det är olika. Ibland innan och ibland efter. Alltid likadant. Förutom när dom ska in för natten.



Han har gjort såhär i typ 3 års tid nu och har haft veterinärkoll på honom två ggr, samt massör. Men han har (peppar peppar) vart hel, ren och mjuk

Tror ju att det är en respekt grej. Han är oerhört dominant häst. Frågan är väl bara hur man ska träna det?

Just islänningar kan ju vara rent jäkliga att felsöka hos veterinär då de har en tendens att mörka väldigt mycket.
Vår egen är ett lysande exempel där han i två års tid verkat pigg att rida, nästan lite het ute men krångligare på ridbanan. Också inte lika villig att komma i hagen.
Veterinären kunde initialt inte se något fel, men när jag envisas eftersom att jag vet att min häst inte är sån här, och man började bedöva leder så var han mer eller mindre halt på alla fyra :O
Så, om jag var du skulle jag ändå ta ett rejält tag med en bra klinik.
Tänk på att man absolut kan provbehandla med metacam, men om det inte hjälper så kan det bero på att metacam har svårt att tränga in i leder vilket kan göra att en ledinflammation inte blir bra av bara metacam.

Jag har mycket svårt att tro att det skulle vara en dominansgrej som plötsligt dykt upp..

Lycka till!

 

[labb]

Jo, fast allt som hästmänniskor gjorde förr i tiden var inte bra...
Som jag ser det bygger det på ett ogrundat förmänskligande av hästen. Att ge mat/godis kan inte vara en vänskapsgest mellan en människa och en häst, utan det blir väldigt svårt att undvika att djuret ser människan som en foderautomat. Med det sagt dissar jag inte genomgående godis som belöning, men jag menar att man behöver använda det selektivt, med eftertanke och urskiljning.

Jag tror precis tvärtom, och det bygger inte på ett förmänskligande utan på en kontakt över artgränsen. Att medvetet använda godis som belöning vid träning kan säkert också fungera, men har aldrig testat det själv och det var inte därför man gav en sockerbit till hästen.

 

[Buck]

mina hästar har alltid gjort så i början, båda var dock också väldigt svåra att fånga.
det är kort och gott bara att fortsätta att få hästen att gå framåt (utan att springa iväg/över en). de ger med sig tids nog och följer med.

hade alltid ett dressyrspö med mig för att kunna peta på rumpan och för att hindra hästen från att vända över mig.
sen gick jag över till att ta småsten och kasta mot rumpan(blev lika mycket pet som spöet gjorde).
nu så är det bara att böja sig ner lite för att hästen ska gå framåt, alternativt låtsas kasta mot henne.

godis ger jag då jag hämtar och i stallet, har det inte som muta utan bara som beröm då de gjort ngt bra (som att komma direkt i hagen).

att försöka dra med sig hästen ger oftast motsatt effekt, så trivs bättre med pet på rumpan tekniken. gör så också vid lastning.

 

[Aionee]

Min häst testade att göra så en hel del i somras (och fortfarande ibland när vi ska in genom stalldörren, han behöver lite övertalning ), det jag gjorde var att jag drog i grimskaftet och smackade tills han tog ett steg framåt. Det spelade ingen roll hur litet steget var, men så fort han gick fram så gav jag genast efter på grimskaftet och överöste beröm. Sen drog jag igen tills han gick fram igen osv. Oftast gav han sig efter första gången, men ibland fick man dryga lite. Huvudsaken var att han visste att stod han stilla = drag i grimskaftet och obehag i nacken, och gick han = beröm och eftergift.

Han lärde sig snabbt vad som var rätt.

Sen när jag vill att han ska komma brukar jag också böja mig lite framåt och backa för att vara så välkomnande i kroppsspråket som möjligt. Och hur frustrerad jag än vill bli på honom så brukar jag sträva efter att vara den mest glada och positiva människan i universium som är superkul att vara med

Min häst slutade efter det här beteendet efter några veckor, anledningen till att han ens började med det var för att han ville stanna på betet med kompisarna och äta. Han började alltid gå hur fint som helst när vi gått igenom grinden till hagen.

 

[Buck]

precis som @Aionee skrev så är det viktigaste att vara positiv, inbjudande och konsekvent oavsett hur lång tid det tar .
stressar man hästen så förlorar man mer än man vinner till nästa gång

 

[CodeSixty]

har ett sto här hemma som är/var (beror på vem det är som pysslar med henne) skygg eller lite små rädd. Klappa? O för tusan va läbbigt! Grimma? Herregud! En orm!(typ). Hon var liksom rädd för allting.

Nu är ju din inte på det viset. Båda dom grejerna löste sig efter ett tag, när vi skulle klappa henne så följde vi efter henne när hon gick iväg, tills hon stannade och vi fick röra vid henne utan att hon stack iväg igen, sedan lämnade vi henne ifred. Med det andra problemet hade vi godis, och lite tålamod såklart! Hon fick godis när vi fick på den på henne, sen tog vi av den. Inget jobbigt hände liksom, så nu kan vi ta grimma på henne utan en massa jagande(Hon får inget godis nu varje gång vi tar på henne den dock). Dom andra hästarna vi har ger vi hö i stallet när vi är färdiga ute (eller lite godis, båda är lika goda för dom, haha). Det ska alltid hända något trevligt efteråt. Annars vill hästen inte följa med ut, eftersom inget kul/trevligt händer. Sedan finns det ju hästar som det bara räcker med att gå ut och gå med (har en shetland som älskar att utforska) sedan behövs det inte något mer.

Som sagt ovan, bli inte arg eller frustrerad på honom när han håller på att krångla. Hästar känner sådant bra. Låtsas som att ni ska göra världens roligaste grej när du hämtar honom. Om man blir frustrerad eller arg på en häst kommer den inte vilja vara i närheten av dig, eller kommer det bara vara mer krångel.

Jag hoppas det löser sig för dig, eller att det redan har det?