Frustrerad- ridning är så svårt. Pepp, råd?

[Nokandar]

Hej!
Ville bara skriva av mig lite och tänkte att det här kanske kan vara som en pepptråd. Just nu är jag så trött på ridning. Det känns som om jag aldrig kommer att bli så bra som jag vill bli. Kommer alltid nya sitsfel och smyger sig in så fort man har vant sig av med de gamla. För tillfället känner jag att jag har dålig balans överhuvudtaget, glider bara runt i sadeln. För några månader sen kändes det helt annorlunda, jag kände mig nöjd och avslutade passen med glädje. Nu de senaste gångerna har jag slutat i frustration med en känsla av att det är synd om hästen som får bära runt på mig! All glädje är borta och det gör mig ledsen. Jag vill ha kul ihop med hästen och utvecklas tillsammans men det känns som att det inte går. Hur gör ni i såna här situationer? Har ni ngt tips för hur man kan känna sig mindre stressad av sina brister? Och hur vet man om hästen lider av ens ridning?
/ Uppgiven ryttare

 

[mackan]

Hej!
Ville bara skriva av mig lite och tänkte att det här kanske kan vara som en pepptråd. Just nu är jag så trött på ridning. Det känns som om jag aldrig kommer att bli så bra som jag vill bli. Kommer alltid nya sitsfel och smyger sig in så fort man har vant sig av med de gamla. För tillfället känner jag att jag har dålig balans överhuvudtaget, glider bara runt i sadeln. För några månader sen kändes det helt annorlunda, jag kände mig nöjd och avslutade passen med glädje. Nu de senaste gångerna har jag slutat i frustration med en känsla av att det är synd om hästen som får bära runt på mig! All glädje är borta och det gör mig ledsen. Jag vill ha kul ihop med hästen och utvecklas tillsammans men det känns som att det inte går. Hur gör ni i såna här situationer? Har ni ngt tips för hur man kan känna sig mindre stressad av sina brister? Och hur vet man om hästen lider av ens ridning?
/ Uppgiven ryttare

Rider du för ngn tränare du trivs med ?
Är nog a och o om man vill ngt med sin ridning osv för att få hjälp, stöttning och motivation .

 

[cajo1312]

Ibland tappar man motivationen helt, det gjorde jag för 2 år sen, då trodde jag att jag skulle sluta med ridningen.. Min syster fick rida min häst och jag var bara där uppe ibland. Men sen saknade jag det, otroligt mycket. Jag tog mig då tiden att göra det roligt igen, jag red mycket uteritter och jag busade mest. både jag och min häst hade hamnat i en fas där vi inte kom någonstans alls. Och då gäller det att sluta nöta! Ta en välbehövlig paus, både för dig och hästens skull. Sen börjar du om! Ha roligt, busa, gör det ni tycker är roligt och kräv inte så mycket från dig eller hästen. Sedan kan du börja tag i arbetet igen. Sätt upp mål och bestäm dig för att klara dom. Om du börjar känna att du sitter fast under ett ridpass, lämna det då! Gör något lätt och avsluta sedan arbeta från marken, ta med hästen ut en dag och spring bredvid eller hoppa upp barbacka och bara gör det som känns rätt just då. Det gör att det blir roligare och dessutom tränar du upp både balans och mycket annat

För mig har det här gett mig en underbar vardag tillsammans med min älskade häst. Vi leker tex dunken med barnen, dom springer som vanligt och jag sitter på hästen. Både han och jag älskar det!
Man får ett sånt speciellt band till varandra om det inte bara står ridning på schemat

Lycka till! En gång hästtjej, alltid hästtjej, ibland hamnar man i svackor bara och du, jag är säker på att du är en otroligt duktig ryttare! Att nå sina mål kan vara svårt, men du är nog på god väg, bara du tar dig ur den här svackan

 

[Kallebus]

Det bästa man kan göra är att släppa på prestationsångesten och bara ha kul ett tag!
Jag har haft många svackor och inser att just nu kommer jag inte så lång med dom förutsättningar jag har.
Kanske blir det bättre om några år, kanske inte?!
Mitt mål var att rida 1,20 med placering. Absolut inget omöjligt men just nu funkar det inte med den träning jag behöver så om någon dag ska jag åka på öppen bana och hoppa runt metern bara för att det är kul
Träna på det man vet att man behöver men inte nöta i oändlighet, då blir man bara trött och frustrerad och till sist så funkar ingenting längre.

 

[Minsans]

När jag känner så skippar jag ridningen ett tag och jobbar hästen från marken i stället, så brukar det kännas mycket roligare och bättre när jag hoppar upp igen. Men sen strävar jag ju inte efter att bli någon proffs ryttare heller, då kanske man bör kämpa på ändå.

 

[Lavinia]

Hej!

I all form av träning/inlärning finns kurvor man följer. Det går upp, man lär sig massor- det är jättekul och sen går det ner, man stagnerar, lär sig ingenting och allt känns bara dåligt. Tyvärr är det en naturlig del i att bli bättre, att man har toppar, dalar och ibland stannar på en punkt längre än man själv vill. Det gör det inte roligare- men det blir lättare att förstå när man förstår att det är så för alla och det är helt naturligt.

Dessutom är det ju så att fokuserar man på ett "fel" glömmer man gärna bort det andra och vips har 4 nya "fel" infunnit sig. Du är säkert inne i en sämre period just nu, det kommer gå över och du kommer komma ut på andra sidan starkare och bättre, men just nu är det väl mindre skoj.

/Lavinia, stått still i evigheter och orkar just nu inte ens göra nåt åt det.