Ingen fara, jag får den medicinen för att stoppa min testornproduktion. Men mitt hår är galet bra!Jag vet! Men inte heller du försökte ju jämföra det behandlingsområdet med kirurgi. Men det är ju en god poäng gällande fler områden där hormoner kan erbjudas, jag kan bara för lite
Jag vet, jag avsåg inte specifikt dina inlägg utan tråden i stort. Och vikten av att jämförelser (om de ens är nödvändiga?) blir någorlunda begripliga och make sense (hittade inte orden här, förlåt…).
Fast i ett läge där vården som sådan ifrågasätts, så ter det sig för mig ok att nämna liknande behandlingar/operationer som inte ses som speciellt kontroversiella av de flesta. Sedan kommer man inte ifrån risker med ffa. kirurgi och att sövas, eller hormonbehandling - oavsett indikation.
Du tänker dig alltså att det öht finns ett "känna sig som man/kvinna". Och att den känslan "bestämmer" att man är man/kvinna. Det är jättekonstigt. Jag har ingen aning om vilken känsla det skulle vara. Jag är jävligt obekväm med könsroller. Känner mig som man/kvinna gör jag inte. De jag har hört uttycka såna känslor omkring mig, är dels väldigt könsrollsnormativa personer, dels transpersoner. Inga andra. Jag har verkligen letat i mitt inre (kanske på fel sätt) efter en sån känsla, men jag hittar inget. Andra människor har sas hittat båda kön i mig, och ingen har någonsin verkat hitta en "riktig" av mitt faktiska kön. Nu kvittar ju det, för "riktighet" finns inte när det gäller kön.
Du har rätt, jag borde kanske inte skrivit "[...]har anledning att känna sig mindre som en kvinna...?" utan snarare att resonemanget inbjuder till tolkningen att den fd. transmannen och numera kvinnan pga. ingreppet skulle vara mindre av en kvinnan än innan. Just eftersom att det resonemanget i mina ögon är väldigt binärt.
Nu ger du en stark känsla av att vara en ike Binära person. Och om du är det så är det helt ok med mig. Men det är bara du som ska avgöra vem du är och vad du är, inte någon trans fem på ett forum. Men du gör det du behöver göra och jag vill att du tar hand om dig.
Jag avser personer som detransisterat (heter det så?) och som även ångrar de kirurgiska ingreppen och de hormonella behandlingarna som är oåterkalleliga. Där finns inget sätt att gå tillbaka. (Kvinna är man oavsett.) Och det var där jag menade att man kanske inte ska jämföra olika företeelser. Jag tror inte att det tjänar diskussionen alls.
Eller så handlar inte trans på något intressant sätt om vad man "känner sig som". Huruvida man mår bättre (funkar i livet) i en manlig eller kvinnlig könsroll (kropp, röst, etc) behöver ju inte ha något alls att göra med någon sorts "identitet" som man "känner dig som". Just identitetsgrejen förklarar kön så fantastiskt usel, när vi precis verkade ha gjort oss av med könsessentislistiska idéer.
Ja, det är ju där diskursen har hamnat. Det är trist. Vantrivsel i könsroller dka alktså förklaras med något hos individen. Inte med att hela könsrollsgrejen är fel ute. Jag är helt säker på att jag skulle ha tolkats som trans om jag var tex runt 20 nu. Tursamt nog är jag äldre, och slapp.
Precis som kön inte handlar om vad man känner sig som. Trans eller inte
Jag förvånas i övrigt inte av att du gör den tolkningen. Du har ju på till synes ganska kort tid fullständigt kastat dig in i ett specifikt sätt att prata om trans, och lagt dig till med just den diskursens lingo och förklaringsmodeller. Jag gissar att det är den enda sorts språk och teori kring kön som du egentligen har kommit i kontakt med? Om man istället har rört sig i på olika vis "könsrollskritiska" sammanhan i snart ett halvt århundrade, så har man ju ingen anledning att kasta allt man tidigare har tänkt om kön överbord, bara för att diskursen nu under några år har dominerats av transnarrativ och könsessentialism.
Varför känner du ett sånt behov av att hoppa på @Tranan ? Om du vill diskutera kön och vad som tillhör ett kön kan du så inte starta en egen tråd om det istället för att sparka på någon som haft det skittufft i många många år? Mår du bra av det här beteendet? Känns det fint att göra någon illa på det här sättet?
Fast det finns inte nödvändigtvis en motsättning i att ifrågasätta könsroller och bejaka transpersoners identiteter, Judith Butler gör det särskilt bra tycker jag. Ser fram emot Who's Afraid of Gender? som kommer under våren.
Mjo, men jag ställer mig ändå skeptisk till ordvalen. Och nu jämför jag igen, men hur många andra behandlingar eller operationer talar man så friskt om som "oåterkalleliga" även om de facto är det? Jag anar att man ofta lägger in en värdering där, som andas lite könsessentialism (eventuellt lite omedvetet).
Jag är inte riktigt klar med vad jag tänker om henne i ämnet. Bara det är ett beröm. Det mesta annat blir klart på tok för fort, just nu. Anna-Maria Sörberg är intressant också.
