_bed_of_roses_
Trådstartare
Kollade på uppdrag granskning för några dar sen och blev himla orolig vad man fick veta av detta program om brister i förlossningsvården.
Någon mer som såg detta program?
Väntar nu mitt andra barn och har BF den 9 okt och nu e man himla nervös för detta, Jag kommer verkligen vara STENHÅRD på att dom verkligen kollar riktigt efter att man fött barnet.
Detta var vad programmet handlade om:
Det kallas sfinkterruptur, att underlivet spricker från slidan till ändtarmsöppningen under förlossningen. Uppdrag granskning kunde redan förra hösten berätta att upp till hälften av dessa skador skulle kunna undvikas med ett enkelt handgrepp.
Enligt den officiella statistiken drabbas minst fyra tusen kvinnor varje år av denna mycket svåra skada. Men experter som Uppdrag granskning varit i kontakt med menar att det snarare rör sig om så många som tio tusen drabbade.
Om kvinnan inte får rätt vård direkt ökar risken för ett långt lidande med smärta, avföringsläckage och oförmåga till ett fungerande sexliv.
Men att få rätt vård direkt är ingen självklarhet. Tvärtom kan Uppdrag granskning visa att många av sfinkterrupturerna inte ens rapporteras. Vilket betyder att kvinnor skickas hem utan vare sig en ordentlig undersökning, en korrekt diagnos eller en operation.
Therese födde sin dotter för nio år sedan. Först förra året konstaterade en expert att hon spruckit hela vägen. Men i hennes journal från förlossningen står det att hon fått en normal bristning.
- Det gör mig förbannad och ledsen, varför står det ingenting när det är så uppenbart att jag har den här skadan, säger Therese.
Att det skulle vara konstigt att en barnmorska missar en ruptur håller inte Ingegerd Lantz med om, hon är chef för kvinnokliniken på Gävle sjukhus.
- Det händer ju ofta inom sjukvården, att man upptäcker en komplikation senare. Det är inga konstigheter med det här, säger hon.
Men att den svåraste förlossningsskadan man kan ådra sig är något som inte skulle upptäckas direkt är en uppfattning som inte delas av alla.
- För mig är det helt obegripligt. Missar man en total sfinkterruptur då anser jag inte att man har de kunskaper det krävs för att vara barnmorska, säger Monica Tegnér som själv jobbar som barnmorska.
Och det visar sig finnas andra tänkbara anledningar, vid sidan av okunskap och bristande rutin, till varför allvarliga förlossningsskador inte journalförs eller rapporteras.
En barnmorska som rapporterar många skador riskerar att bli bedömd som mindre duktig än någon som rapporterar färre skador från förlossningarna.
Skammen över att ha gjort ”ett dåligt jobb” kan alltså vara en anledning till varför tusentals kvinnor får gå med sargade underliv.
Det visar sig till och med vara ett argument vid löneförhandlingar. När en barnmorska i Västra götalandsregionen som Uppdrag granskning pratat med hade lönesamtal med sin chef, konfronterades hon med de skador hon rapporterat från förlossningarna.
- Lönesamtalet var liksom bara att ”här har du ditt avslag på lönen och bye the way du hade så många sfinktrar den här perioden”, säger barnmorskan som vill vara anonym.
Ann Söderström är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra götalandsregionen.
- Jag har lite svårt att se att det passar i ett lönesamtal, men däremot i ett utvecklingssamtal. Som verksamhetschef måste man ju titta på hur våra resultat ser ut, säger Ann Söderström.
Någon mer som såg detta program?
Väntar nu mitt andra barn och har BF den 9 okt och nu e man himla nervös för detta, Jag kommer verkligen vara STENHÅRD på att dom verkligen kollar riktigt efter att man fött barnet.
Detta var vad programmet handlade om:
Det kallas sfinkterruptur, att underlivet spricker från slidan till ändtarmsöppningen under förlossningen. Uppdrag granskning kunde redan förra hösten berätta att upp till hälften av dessa skador skulle kunna undvikas med ett enkelt handgrepp.
Enligt den officiella statistiken drabbas minst fyra tusen kvinnor varje år av denna mycket svåra skada. Men experter som Uppdrag granskning varit i kontakt med menar att det snarare rör sig om så många som tio tusen drabbade.
Om kvinnan inte får rätt vård direkt ökar risken för ett långt lidande med smärta, avföringsläckage och oförmåga till ett fungerande sexliv.
Men att få rätt vård direkt är ingen självklarhet. Tvärtom kan Uppdrag granskning visa att många av sfinkterrupturerna inte ens rapporteras. Vilket betyder att kvinnor skickas hem utan vare sig en ordentlig undersökning, en korrekt diagnos eller en operation.
Therese födde sin dotter för nio år sedan. Först förra året konstaterade en expert att hon spruckit hela vägen. Men i hennes journal från förlossningen står det att hon fått en normal bristning.
- Det gör mig förbannad och ledsen, varför står det ingenting när det är så uppenbart att jag har den här skadan, säger Therese.
Att det skulle vara konstigt att en barnmorska missar en ruptur håller inte Ingegerd Lantz med om, hon är chef för kvinnokliniken på Gävle sjukhus.
- Det händer ju ofta inom sjukvården, att man upptäcker en komplikation senare. Det är inga konstigheter med det här, säger hon.
Men att den svåraste förlossningsskadan man kan ådra sig är något som inte skulle upptäckas direkt är en uppfattning som inte delas av alla.
- För mig är det helt obegripligt. Missar man en total sfinkterruptur då anser jag inte att man har de kunskaper det krävs för att vara barnmorska, säger Monica Tegnér som själv jobbar som barnmorska.
Och det visar sig finnas andra tänkbara anledningar, vid sidan av okunskap och bristande rutin, till varför allvarliga förlossningsskador inte journalförs eller rapporteras.
En barnmorska som rapporterar många skador riskerar att bli bedömd som mindre duktig än någon som rapporterar färre skador från förlossningarna.
Skammen över att ha gjort ”ett dåligt jobb” kan alltså vara en anledning till varför tusentals kvinnor får gå med sargade underliv.
Det visar sig till och med vara ett argument vid löneförhandlingar. När en barnmorska i Västra götalandsregionen som Uppdrag granskning pratat med hade lönesamtal med sin chef, konfronterades hon med de skador hon rapporterat från förlossningarna.
- Lönesamtalet var liksom bara att ”här har du ditt avslag på lönen och bye the way du hade så många sfinktrar den här perioden”, säger barnmorskan som vill vara anonym.
Ann Söderström är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra götalandsregionen.
- Jag har lite svårt att se att det passar i ett lönesamtal, men däremot i ett utvecklingssamtal. Som verksamhetschef måste man ju titta på hur våra resultat ser ut, säger Ann Söderström.
Senast ändrad:
