Sjukförsäkringen i det här landet är så in i pepparkalles bullar åt helsike felskapt då handläggare på FK kan påstå att det finns arbetsförmåga hos sjuka/skadade personer som inte har det.
Värk syns inte alltid. Ffa. inte om man råkar vara snygg och är bra på att dölja det. I det här fallet är det en person med en whiplashskada. Hon ådrog sig den då hon red omkull och fick hästen över sig. Jag ser att hon har ont. Ibland är hon grinfärdig av värken när hon inte orkar hålla masken. Men hon biter ihop. Hon har strukit det mesta från sin fritid för att orka jobba så mycket hon kan. I dagsläget räcker det inte till mer än halvtid men en rejält oförskämd människa på FK stoltserar med att hon minsann inte ska ha någon sjukpenning för den andra halvan för hon kan jobba med något lättare. Vad det skulle vara får hon ju inte svar på, då hennes arbete redan är maximalt anpassat. Hon har också genomgått en massa rehab och har hela tiden legat flera månader före FK så när de har föreslagit att hon ska göra någon rehabåtgärd så har hon redan gjort det ett halvår tidigare.
Jag har själv suttit i utförsäkringskarusellen men hade tur då jag redan var på bättringsvägen och hade börjat jobba deltid när det hände. Det var tillräckligt jobbigt.
Men jag är bekymrad nu. Hon är egen företagare och kan inte gå till soc om det skiter sig så pass med ekonomin. Hm, möjligen om hon blir egenanställd istället...
Så ikväll har jag suttit och letat efter information om hur man kan gå vidare. Jag är rätt bra på att hitta information. Det var tack vare den förmågan som jag och dåvarande sambon klarade oss genom många svåra månader då pengarna inte räckte. Nu har jag hittat lite info som jag hoppas ska hjälpa.
Men f-n vad förbannad jag är på det här sjuksystemet
. Jag har genom åren hört och sett alldeles för mycket.
Värk syns inte alltid. Ffa. inte om man råkar vara snygg och är bra på att dölja det. I det här fallet är det en person med en whiplashskada. Hon ådrog sig den då hon red omkull och fick hästen över sig. Jag ser att hon har ont. Ibland är hon grinfärdig av värken när hon inte orkar hålla masken. Men hon biter ihop. Hon har strukit det mesta från sin fritid för att orka jobba så mycket hon kan. I dagsläget räcker det inte till mer än halvtid men en rejält oförskämd människa på FK stoltserar med att hon minsann inte ska ha någon sjukpenning för den andra halvan för hon kan jobba med något lättare. Vad det skulle vara får hon ju inte svar på, då hennes arbete redan är maximalt anpassat. Hon har också genomgått en massa rehab och har hela tiden legat flera månader före FK så när de har föreslagit att hon ska göra någon rehabåtgärd så har hon redan gjort det ett halvår tidigare.
Jag har själv suttit i utförsäkringskarusellen men hade tur då jag redan var på bättringsvägen och hade börjat jobba deltid när det hände. Det var tillräckligt jobbigt.
Men jag är bekymrad nu. Hon är egen företagare och kan inte gå till soc om det skiter sig så pass med ekonomin. Hm, möjligen om hon blir egenanställd istället...
Så ikväll har jag suttit och letat efter information om hur man kan gå vidare. Jag är rätt bra på att hitta information. Det var tack vare den förmågan som jag och dåvarande sambon klarade oss genom många svåra månader då pengarna inte räckte. Nu har jag hittat lite info som jag hoppas ska hjälpa.
Men f-n vad förbannad jag är på det här sjuksystemet
. Jag har genom åren hört och sett alldeles för mycket.
