Får, getter eller vad?

Jag trodde att de bara klipper stora besättningar (om man nu säger så?), att om man bara hade ett fåtal djur så fick man göra det själv. Men det är ju super om de klipper även om man bara har en handfull :up: Dessutom hjälp med hull, klövar och juver.

"Min" fårklippare brukar åka och klippa hos en "granne" (5-6 km bort) som har tre (3) får, på vägen till eller från mig...
 
@skogaliten Men
Fast lagkravet i djurskyddslagen om att man måste klippa sina får minst en gång per år, gäller för alla raser.

Och om man väljer fårras utifrån vilka man slipper klippa dem , så ska man nog inte ha får...

Och ryktet om Gutefårens ullfällning är ganska överdrivet, ur ett djurkomfortperspektiv. Dorper fäller betydligt mer.

Det är för djurens skull man klipper i normalfallet, inte för att samla ull eller undvika att bli ett djurskyddsärende.
Det är få förunnat att tjäna pengar på Ull i dagens Sverige. Det är mest de som håller på med eget hantverk som gör det.
Men det ena utesluter ju inte det andra. Självklart ska en klippa sina får/få dem klippta.
 
Jag har både får o getter, har en gamal svensk lantras och dom tycker både om sly o gräs.
Lättare att stänga in får än getter.Klart att getter är allra bäst på sly men sämre på gräs.
 
Det där med att bygga en hage i taget, är för att man lär sig medan man bygger och tänker. Dels själva tekniken i att bygga stängsel, oavsett om det är elstängsel, fårnät eller annat, och sedan så är det bra att fundera både en och två gånger på hur många delar (fållor/hagar) man vill dela upp marken man har tillgänglig i, var ska grindar finnas så att det blir lätt att flytta djuren, hur växer det på marken under olika delar av året så att man kan få ett lagom betestryck, och samtidigt ha en annan del som står på tillväxt m.m.

Man får skaffa sig en grovplan, och sedan tänka över denna flera gånger, för har man väl fått upp permanent stängsel, så är det väldigt besvärligt att flytta dem.

När vi ska stängsla ett nytt område, så går vi den tänkta stängsellinjen många gånger, tittar på alternativa sträckningar, och vilka för- och nackdelar respektive alternativ har.
Det här gäller i synnerhet när man stängslar för får i naturbetesmark/skogsmark. Nedersta tråden behöver vara (i medeltal) ca 25 cm över marken om man har elstängsel, annars kan lamm klämma sig ut under (och rovdjur inklusive räv kan ta sig in), finns det diken/svackor/höjder/gamla stengärdesgårdar m.m. som ska ta sig förbi och i så fall hur, så man får mycket att fundera på. Det är mycket enklare att sätta en rad stolpar längs kanten på en åker såklart, för där finns det inte så mycket att fundera över...

Fler frågor just nu?

Du borde skriva en bok om fårhållning!
 
Du borde skriva en bok om fårhållning!

Tack! Jag ser det som en komplimang!

Tja, kanske jag skulle försöka skriva en bok, eller åtminstone skapa en ett kompendium, som riktar sig huvudsakligen till den som är nybörjare, och som tänker sig att hålla får på hobbynivå...

Jag brukar sälja livdjur varje år, från midsommar ungefär när lammen är 3-4 månader och kan lämna mamman, det hör liksom till när man håller på med genbanksdjur (sprida rasen), och ofta så är de som köper nybörjare vad avser att hålla "små idisslare".
Många köpare har häst(ar) och vill få till växelbete, en del är intresserade av ull/skinn (spinna eget garn, tova, sy i skinn), några vill ha får för att träna vallning, somliga vill hålla gammal betesmark öppen från igenväxning, och några tycker helt enkelt om just får och lamm...

Det de flesta (men långt ifrån alla) har gemensamt, är att man har ambitionen att hålla ganska få djur, och att man skulle behöva en slags bok av typen: "fårhållning för nybörjare som inte vuxit upp lantgård/gått naturbruksgymnasium och som inte har målet att producera lönsamma slaktlamm"...

Böckerna som finns idag, är med något undantag, mer inriktade på den som vill bygga upp en (förhoppningsvis) lönsam och därmed tämligen stor fårbesättning, och som har en hel förkunskaper.
 
Tack! Jag ser det som en komplimang!

Tja, kanske jag skulle försöka skriva en bok, eller åtminstone skapa en ett kompendium, som riktar sig huvudsakligen till den som är nybörjare, och som tänker sig att hålla får på hobbynivå...

Jag brukar sälja livdjur varje år, från midsommar ungefär när lammen är 3-4 månader och kan lämna mamman, det hör liksom till när man håller på med genbanksdjur (sprida rasen), och ofta så är de som köper nybörjare vad avser att hålla "små idisslare".
Många köpare har häst(ar) och vill få till växelbete, en del är intresserade av ull/skinn (spinna eget garn, tova, sy i skinn), några vill ha får för att träna vallning, somliga vill hålla gammal betesmark öppen från igenväxning, och några tycker helt enkelt om just får och lamm...

Det de flesta (men långt ifrån alla) har gemensamt, är att man har ambitionen att hålla ganska få djur, och att man skulle behöva en slags bok av typen: "fårhållning för nybörjare som inte vuxit upp lantgård/gått naturbruksgymnasium och som inte har målet att producera lönsamma slaktlamm"...

Böckerna som finns idag, är med något undantag, mer inriktade på den som vill bygga upp en (förhoppningsvis) lönsam och därmed tämligen stor fårbesättning, och som har en hel förkunskaper.
Fast "Får" av Erik Sjödin tar ju upp väldigt mycket som gäller alla som håller får, oavsett besättningsstorlek. Fårbibeln;)

Även små besättningar är ju betjänta av genomtänkt betäckningsperiod, foderlära och som du nämner, genomtänkta beteshagar och staket.
 
Förvånansvärt många fårägare är dock hopplöst dåliga på att hullbedömma sina djur. Det finns så fruktansvärt många magra allmogefår :(

När man som klippare kommenterar att djuren inte får vara i så dåligt skick försvarar sig folk med att "lantraser minsann inte ska ha kraftfoder". Nä, kanske inte, men de ska då banne mig ha ett grovfoder som täcker deras näringsbehov och serveras i sådan mängd så att de kan äta sig mätta!

Tyvärr tenderar såna små magra besättningar tillhöra hästägare, som är vana att väga upp och begränsa grovfodertillgången. Har de läst att tackor äter i snitt ett par kilo om dagen så är det vad som serveras. "de ser ju runda ut" med ullen på.
 
Fast "Får" av Erik Sjödin tar ju upp väldigt mycket som gäller alla som håller får, oavsett besättningsstorlek. Fårbibeln;)

Även små besättningar är ju betjänta av genomtänkt betäckningsperiod, foderlära och som du nämner, genomtänkta beteshagar och staket.

Givetvis, så är det så att "FÅR" är en bra och heltäckande bok, men den är också "mastig" och innehåller lite för lite handfasta råd till den som tänker sig 5-6 får eller så.
T.ex. "Kan man bygga om vedboden till fårhus", "hur fixa vatten på vintern", "hur ser bra/lämpligt fårhö ut, och vilka analysdata behöver man förstå"....
 
Förvånansvärt många fårägare är dock hopplöst dåliga på att hullbedömma sina djur. Det finns så fruktansvärt många magra allmogefår :(

När man som klippare kommenterar att djuren inte får vara i så dåligt skick försvarar sig folk med att "lantraser minsann inte ska ha kraftfoder". Nä, kanske inte, men de ska då banne mig ha ett grovfoder som täcker deras näringsbehov och serveras i sådan mängd så att de kan äta sig mätta!

Tyvärr tenderar såna små magra besättningar tillhöra hästägare, som är vana att väga upp och begränsa grovfodertillgången. Har de läst att tackor äter i snitt ett par kilo om dagen så är det vad som serveras. "de ser ju runda ut" med ullen på.

Det här har jag också sett många gånger...Fast jag inte är fårklippare...

Det här händer också hos en del "alternativare" som är såpass alternativa att de tycker att fåren ska kunna föda sig på löv och bark snarare än optimerat hö/ensilage, och att avmaskning (efter träckprov) inte behövs, "eftersom det finns naturlig avmaskning i asp-, sälg-, eller granbark". Mineraler och anpassat kraftfoder är såklart också onödigt...

Jag har förstått från rådgivare och länsstyrelsefolk, att misskötta får är ett allt vanligare djurskyddsärende.

I min besättning är målet att med grovfoder, som jag odlar själv för att få det "fåranpassat", se till att de dräktiga tackorna är i lite överhull (lätt rultiga) när högdräktigheten börjar. Då börjar jag vänja in med kraftfoder, och givorna med kraftfoder varierar beroende på analysvärdena på grovfodret.

Givetvis så får tackorna (och baggarna) fri tillgång (eller nästan fri tillgång) på grovfoder, det får aldrig "ta slut" eller vara för "urätet". Vi fodrar två gånger om dagen under vintern, och har foderhäckar med snedställda rörliga rör (inget spill, inga lamm på foderbordet), och det som ligger kvar på foderbordet vid utfodringstillfällena, samlar vi ihop och ger som godis till hästarna...
 
Kan får ha fri tillgång på mat?
Absolut!

Tänk på att de är rätt kräsna och skräpar ner en del där de äter. Ha gärna finmaskiga nät eller galler till höhäckarna så dräller de inte så mycket. Om du vill ta vara på ullen är det idé att bygga häcken vertikalt, så de inte kan stå under höet och äta (då får de massor av skräp i ullen).
 
Det här händer också hos en del "alternativare" som är såpass alternativa att de tycker att fåren ska kunna föda sig på löv och bark snarare än optimerat hö/ensilage, och att avmaskning (efter träckprov) inte behövs, "eftersom det finns naturlig avmaskning i asp-, sälg-, eller granbark". Mineraler och anpassat kraftfoder är såklart också onödigt...

Jag har förstått från rådgivare och länsstyrelsefolk, att misskötta får är ett allt vanligare djurskyddsärende.

Min erfarenhet också. Både vad gäller gröna-vågare och djurskyddsärenden. Länsstyrelsen ringer då och då för att boka klippningar åt djurskyddsfallen. An nån anledning tar djurskyddet på sig att boka klippning åt djurplågarna istället för att se till att de blir av med djuren. Jättekonstigt...
 
Kan får ha fri tillgång på mat?

Ja, får bör ha fri tillgång på grovfoder, samt tillgång till mineraler och saltsten.

Det som knepigt är just utformningen av foderbord/foderhäckar som Migo säger, så att de inte kan trampa i maten, riva ut maten eller förorena den (och sig själva).
Det finns massor med olika typer och varianter att köpa färdiga, samt goda möjligheter att bygga eget efter ritningar.

Vi sparar massor med grovfoder per år genom de foderbord vi har nu, jämfört med de typer av foderhäckar/foderbord vi haft tidigare.
 
En annan sak att tänka på är att fåren helst inte ska äta på marken, pga risk för listeria. Upphöjt foderbord med vertikala ätgrindar/nät är klart bäst.
 
Köpt eller gjort själva?

Vi har köpt.
Det går att göra i trä själv (och finns att köpa färdigt i trä), men jag ville ha metall, eftersom det är lättare att hålla rent, och håller mer eller mindre för evigt, eller åtminstone så länge jag tror att jag kommer att kunna ha får.
 
Vi har köpt.
Det går att göra i trä själv (och finns att köpa färdigt i trä), men jag ville ha metall, eftersom det är lättare att hålla rent, och håller mer eller mindre för evigt, eller åtminstone så länge jag tror att jag kommer att kunna ha får.
Vill du säga märke? (Om det är tillåtet här?)
 
Tidigare har det funnits en distanskurs från SLU om fårhållning på typ 7,5 hp. Har en vän som gått den och säger att den var bra :) Kan ju vara värt att kolla upp!
 

Liknande trådar

Lantbruksdjur Nu är jag igång igen med att utöka djurfarmsbeståndet ;) Jag har tänkt införskaffa ett par - tre frå alternativt getter för att...
Svar
19
· Visningar
7 835
Senast: fejko
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp