E
Elin5
Hör alltid att. om du förväntar dig att nåt är farligt så blir hästen rädd. Men detta stämmer ganska sällan för mig.
Tar några exempel (finns fler):
Var ute och red. Vid väg kanten stod en man och flaxade med stor en pressenning, han t o m försvann under presseningen ibland då han försökte täcka en verdkapa eller nåt sånt. Jag trodde min häst skulle få spelet, men icke. Hon skrittade lungt förbi. Men längre fram fanns en sten som man klippt bort gräs runt. Jag såg den inte ens, men hästen reagerade.
En annan gång mötte vi ett gäng snöskotrar (har aldrig mött såna tidigare) Jag trodde... men icke. Men längre fram på vägen hoppade hon ner i diket för det var mörka "ormspår" över vägen (efter snöskotern). Suck!
Verkar nästan som om hon (och även andra hästar jag haft) tänker:
_ "Detta (presseningsmannen) har matta koll på- det är lungt- men stenen!! Den har hon missat blindstyret - ja då är det ju min uppgift att försvara oss mot den."
Har en gång träffat en turridningsledare som upplevt samma sak men ingen annan.
Är det nån mer som upplever samma sak?
Tar några exempel (finns fler):
Var ute och red. Vid väg kanten stod en man och flaxade med stor en pressenning, han t o m försvann under presseningen ibland då han försökte täcka en verdkapa eller nåt sånt. Jag trodde min häst skulle få spelet, men icke. Hon skrittade lungt förbi. Men längre fram fanns en sten som man klippt bort gräs runt. Jag såg den inte ens, men hästen reagerade.
En annan gång mötte vi ett gäng snöskotrar (har aldrig mött såna tidigare) Jag trodde... men icke. Men längre fram på vägen hoppade hon ner i diket för det var mörka "ormspår" över vägen (efter snöskotern). Suck!
Verkar nästan som om hon (och även andra hästar jag haft) tänker:
_ "Detta (presseningsmannen) har matta koll på- det är lungt- men stenen!! Den har hon missat blindstyret - ja då är det ju min uppgift att försvara oss mot den."
Har en gång träffat en turridningsledare som upplevt samma sak men ingen annan.
Är det nån mer som upplever samma sak?