Det förbaskade blodvärdet - igen

Fast jag menade givetvis inte att @tanten har Crohns utan att det kan vara några andra problem med tarmen som orsakar problemet. Jag är inte en expert men allt går väl inte att se på vanliga prover? Då skulle man ju inte behöva göra koloskopier alls.

När jag fick min diagnos var inte calprotektin-test i drift ännu sas och det är väl ett av de bättre sätten att diagnosticera inflammatoriska tarmsjukdomar utan att koloskopera.

Jag tror inte att @tanten skulle ha Crohns eller ulcerös colit utan några andra symtom än anemi.
 
Fast jag menade givetvis inte att @tanten har Crohns utan att det kan vara några andra problem med tarmen som orsakar problemet. Jag är inte en expert men allt går väl inte att se på vanliga prover? Då skulle man ju inte behöva göra koloskopier alls.

När jag fick min diagnos var inte calprotektin-test i drift ännu sas och det är väl ett av de bättre sätten att diagnosticera inflammatoriska tarmsjukdomar utan att koloskopera.

Den vanliga kopplingen mellan anemi och koloskopi brukar vara järnbristanemi.

Vad gäller kalprotektin: nej, man diagnosticerar inte inflammatorisk tarmsjukdom med provet; diagnos behöver fortfarande fastställas via mikroskopi, men det är ett jättebra prov som vid normalt värde (eller strax över normalt) utesluter inflammatorisk tarmsjukdom så många slipper koloskopi...
 
Hur jag resonerar? Jag tänkte i och med Tanten nämnde att doktorn ville göra detta. Ibland tar det tid att få remiss...

Jag har väntat 3 år på remissen till ögonlysningen (diabetiker) sist jag var till diabetessköterskan frågade jag om det det var 3 månader sen, idag faktiskt. Jo, det var på gång ...
 
Jahapp.
Sista definitiva undersökningen gjord. En test av kortisol. Det visade sig vara helt normalt.

De har alltså kollat i princip allt som går att kolla och ingenting är fel. Men jag mår uselt.

Min medicinläkare ringde i kväll. Hon går nu på två veckors semester och har fått provsvaren och ville prata med mig innan. Underbart att de bryr sig!!

Egentligen finns det inget som kan behandlas. Absolut allt ser normalt ut. Men hon vill ändå testa med att ge mig kortison. Det följs upp med koll av blodvärdet. Om det inte blir bättre ska hon kontakta njurmottagningen (?) och se om det ändå kan vara möjligt att sätta in EPO.

De har ju misstänkt någon inflammation och kortison skulle kunna hjälpa upp situationen. Sista halmstrået liksom. Och så kanske EPO på det om inget händer.

Känner mig maktlös och förtvivlad. Att må som jag gör och det finns inga förklaringar.
Hjälp mig med att hålla tummarna för att kortison gör någon skillnad.
 
Jahapp.
Sista definitiva undersökningen gjord. En test av kortisol. Det visade sig vara helt normalt.

De har alltså kollat i princip allt som går att kolla och ingenting är fel. Men jag mår uselt.

Min medicinläkare ringde i kväll. Hon går nu på två veckors semester och har fått provsvaren och ville prata med mig innan. Underbart att de bryr sig!!

Egentligen finns det inget som kan behandlas. Absolut allt ser normalt ut. Men hon vill ändå testa med att ge mig kortison. Det följs upp med koll av blodvärdet. Om det inte blir bättre ska hon kontakta njurmottagningen (?) och se om det ändå kan vara möjligt att sätta in EPO.

De har ju misstänkt någon inflammation och kortison skulle kunna hjälpa upp situationen. Sista halmstrået liksom. Och så kanske EPO på det om inget händer.

Känner mig maktlös och förtvivlad. Att må som jag gör och det finns inga förklaringar.
Hjälp mig med att hålla tummarna för att kortison gör någon skillnad.
biteme_bigarmhug.gif
 
Jahapp.
Sista definitiva undersökningen gjord. En test av kortisol. Det visade sig vara helt normalt.

De har alltså kollat i princip allt som går att kolla och ingenting är fel. Men jag mår uselt.

Min medicinläkare ringde i kväll. Hon går nu på två veckors semester och har fått provsvaren och ville prata med mig innan. Underbart att de bryr sig!!

Egentligen finns det inget som kan behandlas. Absolut allt ser normalt ut. Men hon vill ändå testa med att ge mig kortison. Det följs upp med koll av blodvärdet. Om det inte blir bättre ska hon kontakta njurmottagningen (?) och se om det ändå kan vara möjligt att sätta in EPO.

De har ju misstänkt någon inflammation och kortison skulle kunna hjälpa upp situationen. Sista halmstrået liksom. Och så kanske EPO på det om inget händer.

Känner mig maktlös och förtvivlad. Att må som jag gör och det finns inga förklaringar.
Hjälp mig med att hålla tummarna för att kortison gör någon skillnad.

Jag vet hur det är att må så och inte veta varför och då inte kunna behandlats. Jag förstår hur maktlös du känner dig.

Jag hoppas, hoppas de hittar något sätt att hjälpa dig.

Mig hittade de iaf felet på till slut, om det ger ngt hopp..
 
Jag vet hur det är att må så och inte veta varför och då inte kunna behandlats. Jag förstår hur maktlös du känner dig.

Jag hoppas, hoppas de hittar något sätt att hjälpa dig.

Mig hittade de iaf felet på till slut, om det ger ngt hopp..
Ja det ger hopp. Tack.:heart

(Det känns som ett bekymmer att det är så många kockar i detta. Hematologen tror på inflammation. Medicinläkaren är inte säker på något. Känns som jag själv behöver dra i trådarna för att det ska bli något vettigt.)
 
Ja det ger hopp. Tack.:heart

(Det känns som ett bekymmer att det är så många kockar i detta. Hematologen tror på inflammation. Medicinläkaren är inte säker på något. Känns som jag själv behöver dra i trådarna för att det ska bli något vettigt.)

Ja, det är skitsvårt i ett sånt läge. Ingen tar något övergripande helhetsansvar. Det är svårt som patient att veta vad man ska göra.

Skönt ändå att den läkaren du hade verkar bry sig.
 
Jahapp.
Sista definitiva undersökningen gjord. En test av kortisol. Det visade sig vara helt normalt.

De har alltså kollat i princip allt som går att kolla och ingenting är fel. Men jag mår uselt.

Min medicinläkare ringde i kväll. Hon går nu på två veckors semester och har fått provsvaren och ville prata med mig innan. Underbart att de bryr sig!!

Egentligen finns det inget som kan behandlas. Absolut allt ser normalt ut. Men hon vill ändå testa med att ge mig kortison. Det följs upp med koll av blodvärdet. Om det inte blir bättre ska hon kontakta njurmottagningen (?) och se om det ändå kan vara möjligt att sätta in EPO.

De har ju misstänkt någon inflammation och kortison skulle kunna hjälpa upp situationen. Sista halmstrået liksom. Och så kanske EPO på det om inget händer.

Känner mig maktlös och förtvivlad. Att må som jag gör och det finns inga förklaringar.
Hjälp mig med att hålla tummarna för att kortison gör någon skillnad.
Men, nej @tanten vad jobbigt det låter! :(

Jag hoppas verkligen att du blir bättre snart och att kortisonet hjälper dig. :heart
Är också imponerad över allt du uppenbarligen klarar av trots diverse krämpor. Jag tänker framförallt på att du verkar hugga i ordentligt i din trädgård och att du verkar vara så engagerad i ditt arbete. :)
Ont krut förgås inte så lätt! ;) Kram på dig! :love:
 
Men, nej @tanten vad jobbigt det låter! :(

Jag hoppas verkligen att du blir bättre snart och att kortisonet hjälper dig. :heart
Är också imponerad över allt du uppenbarligen klarar av trots diverse krämpor. Jag tänker framförallt på att du verkar hugga i ordentligt i din trädgård och att du verkar vara så engagerad i ditt arbete. :)
Ont krut förgås inte så lätt! ;) Kram på dig! :love:
Tack!
Om man håller sig sysselsatt så märker man inte hur dåligt man mår. :) Känns inte riktigt som läge att lägga sig ner och yla. Inget blir bättre av det.

försöker se det som ett praktiskt problem. Kalkylerar hur mycket jag orkar och planerar efter det. Igår var jag på Eid-fest och fick lägga mig tidigt efter det. Imorgon får jag besök av en bekant som vill träffas. Det blir den dagens aktivitet.
Göra saker i min ensamhet funkar. det är när det blir massor av intryck som det trasslar till sig i hjärnan och jag blir yr och trött. Många människor, många röster och folk som rör sig (typ i en affär eller en galleria) får hjärnan att skapa härdsmälta.

Ska köra in till stan och lösa ut kortisonet imorgon bitti. Köra bil går utmärkt. I stort sett bara en sak att koncentrera sig på (ingen radio eller musik) Och jag ÄLSKAR att köra bil. :)

Hoppas att kortisonet gör verkan som sagt. Annars blir det bekymmersamt att börja jobba halvtid om två veckor.
 
Jahapp.
Sista definitiva undersökningen gjord. En test av kortisol. Det visade sig vara helt normalt.

De har alltså kollat i princip allt som går att kolla och ingenting är fel. Men jag mår uselt.

Min medicinläkare ringde i kväll. Hon går nu på två veckors semester och har fått provsvaren och ville prata med mig innan. Underbart att de bryr sig!!

Egentligen finns det inget som kan behandlas. Absolut allt ser normalt ut. Men hon vill ändå testa med att ge mig kortison. Det följs upp med koll av blodvärdet. Om det inte blir bättre ska hon kontakta njurmottagningen (?) och se om det ändå kan vara möjligt att sätta in EPO.

De har ju misstänkt någon inflammation och kortison skulle kunna hjälpa upp situationen. Sista halmstrået liksom. Och så kanske EPO på det om inget händer.

Känner mig maktlös och förtvivlad. Att må som jag gör och det finns inga förklaringar.
Hjälp mig med att hålla tummarna för att kortison gör någon skillnad.

:heart

Givetvis håller vi tummar, tår och tassar för att kortisonet hjälper. De gånger jag tagit kortison har det dessutom hjälpt snabbt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp