Det där med bett

[Merca]

Sitter här och funderar lite.. läst en massa trådar om det där med skarpa bett osv.. att man ska ha si och så.. (detta kommer bli ett snurrigt inlägg)

Vad är ett skarpt bett enligt er och vad avgör om bettet är skarpt?

Rent generellt sätt så ska raka bett med fasta ringar vara det bett som ligger bäst i hästens mun (Enligt Ylva Rubin). Och det kanske stämmer på 10 av 15 hästar.. men på de andra 5 hästarna då?

Eller om vi sätter ett tredelat bett på 10 hästar (säg att alla är lika välridna) vad är det som säger att alla dessa hästar kommer trivas på tredelat? Kan inte denna supervälridna hästen vara lugnare i munnen på ett pelham som den andra välridna hästen är på rak bett?

Jag blir helt snurrig när det kommer till bettfrågan. Jag tycker att ett hårdhänt ridsätt och hårda händer är dåligt.

 

[Totola]

Sv: Det där med bett

Det som avgör mycket är handen och kommunikationen.
Personligen tycker jag att "snällt" är lika med att det ligger bra i hästens mun och inverkar utan att trycka för mycket på specifika punkter. Att det ska kännas bra att ha i munnen helt enkelt och en normal/snäll hand ska inte orsaka obehag med bettet.

Ovanstående är det inte alltid skarpheten på betten som avgör. Personligen tycker jag det är lättare att passa in oledade bett för att det kan vara svårt att ha ett tillräckligt kort ledat bett utan att det skaver i mungiporna eller t o m åker in i munnen, samtidigt som det är desto viktigare att ett ledat bett är tillräckligt kort - ett tvåledat t ex som trycker ännu mer upp i gommen ju längre det är.
Gärna med lite böj eller tungfrihet vilket hästarna brukar gilla, gärna lite tyngd i det vilket de också brukar uppskatta.
Smala bett (max 16mm) är "snälla" på så vis att hästen kan stänga munnen, det får bättre plats än ett tjockare. Men det kan upplevas skarpare när man tar tygeltag. Särskilt om dom börjar bli riktigt smala. Ett bett med hävstångseffekt har en skarpare max-inverkan, förstärker tygeltagen, men det inverkar också annorlunda i allmänhet utifrån vart trycket hamnar. Lätt att hästen "knäpper av" på grund av trycket i nacken.

Men sen ska man kunna rida med det också och det kräver lite mer när man ska ställa/böja/styra att rida med ett oledat bett. Man får prova helt enkelt vad hästen gillar och kompromissa lite utifrån vad som fungerar bäst i inverkan och vad hästens mun gillar bäst.
Kör alltid utifrån "snällast möjliga" men med i åtanke att "snällt" ju måste utgå ifrån vad hästen tycker och inte bara vad jag fått för mig. Och att kommunikationen ska fungera.

 

[Ponnyfantast]

Sv: Det där med bett

Beror helt på vilken häst det handlar om. Stoet jag hade var väldigt bestämd med vad som fick sitta munnen och inte, kimblewick var det enda bett som hon accepterade. Testade nog det mesta i bettväg, slutade ofta med att jag fick haka av bettet och sätta tyglarna i grimdelen resten av passet(distansträns med smarta lösningar) och då gick det prima så hon gick mest bettlöst.
Min gammelvalack trivs bäst med sin westernstång i sweet iron, bettlöst eller tredelat bridongbett.
Nya lillhästen är bara riden på vanligt tredelat och tredelat bridong,tömkörd i sidepull och det funkar prima

Så det beror helt på häst, stoet hatade tränsbett men älskade sitt kimblewick och var varken stark eller het. Den lille skulle nog backa baklänges med nått "skarpare"...

 

[tuaphua]

Sv: Det där med bett

Ett rakt bett kanske ligger bäst i hästens mun. Men inverkar det bäst? Jag tycker inte det. Jag tycker ledade bett är bättre. Om jag tar i höger tygel inverkar bettet på höger sida och inte på vänster, som ett rakt gör. Och fasta ringar tycker jag heller inte alla hästar behöver.

De flesta hästtandläkare rider ju sällan på någon särskilt hög nivå. Därför är de och bra tränare ofta lite oense om vilka bett som är bäst.

Jag rider mest på tredelade tränsbett. Gärna Sprengers anatomiska, det verkar många hästar kunna ha. Jag testar iaf ofta det om jag ska byta utrustning på en häst jag ska rida.

Stångbett vill jag dock ha oledade. Jag rider bara med kandar i form av stång. Och den vill jag ha oledad ihop med ledad bridong.

Sen får man ju lyssna till vad hästen trivs med. Men generellt brukar bettproblem faktiskt sitta i ryttaren och inte i hästen/bettet. Visst är vissa känsligare. Men de flesta kan gå på ledade tränsbett om de är friska.
Dock rider den större merparten med för mycket tryck i hästens mun.
En häst får ju tex inte bettskador om man rider dagligen på kandar, om man rider korrekt. Rider man fel på tränsbett kan de dock få bettskador på ett ridpass.
Det är trots allt en järnbit vi stoppar i nogons mun. Det bör vi vara väldigt på det klara med. Och behandla bettet och tyglarna därefter, med försiktighet och eftertanke.

 

[Eliseeh]

Sv: Det där med bett

När folk säger "skarpt bett" förknippar ju de felsta det med negativa saker. Tycker att en ryttare som ex. rider på pessoa ska få göra det OM personen i fråga gör det bra. En kunnig ryttare kan ju rida på skarpare bett medan en okunnigare mest sliter och drar och förstår inte bettets inverkan.

 

[Piraja]

Sv: Det där med bett

Jag ser det som så att ett skarpt bett inverkar med mindre rörelse från hand än ett vanligt enkelt bett (rakt, delat, tredelat med ringar/fasta ringar). Man lär ju hästen med vanligt bett grunden. Tygeltag, förhållning, ställning etc. Sen utökar man utbildningsstegen och börjar använda ett skarpare för att minimera sina egna hjälper.

Jag själv är westernryttare och börjar bettlöst (sidepull/bosal etc) för att sen gå över till vanligt bett. När hästen sen är utbildad upp över C-nivå måste jag enligt TR börja använda stång. Tygeln ska då hänga betydligt utan att man tappar kommunikationen. Vid hemmaridning/träning varieras det varje gång så att jag känner att det fungerar oavsett vilket bett jag använder.

 

[Ponnyryttaren_]

Sv: Det där med bett

Ett rakt bett kanske ligger bäst i hästens mun. Men inverkar det bäst? Jag tycker inte det. Jag tycker ledade bett är bättre. Om jag tar i höger tygel inverkar bettet på höger sida och inte på vänster, som ett rakt gör. Och fasta ringar tycker jag heller inte alla hästar behöver.

De flesta hästtandläkare rider ju sällan på någon särskilt hög nivå. Därför är de och bra tränare ofta lite oense om vilka bett som är bäst.

Jag rider mest på tredelade tränsbett. Gärna Sprengers anatomiska, det verkar många hästar kunna ha. Jag testar iaf ofta det om jag ska byta utrustning på en häst jag ska rida.

Stångbett vill jag dock ha oledade. Jag rider bara med kandar i form av stång. Och den vill jag ha oledad ihop med ledad bridong.

Sen får man ju lyssna till vad hästen trivs med. Men generellt brukar bettproblem faktiskt sitta i ryttaren och inte i hästen/bettet. Visst är vissa känsligare. Men de flesta kan gå på ledade tränsbett om de är friska.
Dock rider den större merparten med för mycket tryck i hästens mun.
En häst får ju tex inte bettskador om man rider dagligen på kandar, om man rider korrekt. Rider man fel på tränsbett kan de dock få bettskador på ett ridpass.
Det är trots allt en järnbit vi stoppar i nogons mun. Det bör vi vara väldigt på det klara med. Och behandla bettet och tyglarna därefter, med försiktighet och eftertanke.

Heja heja