det brinner hos grannen...

[ameo]

Klarvaken mittinatten.
Det brinner på en av granngårdarna här i byn http://www.barometern.se/nyheter/rokutveckling-fran-villa, några hundra meter från vårt hus.

Maken har varit bort till "avspärrningen" och kollat så det u te stod förtvivlade människor på gårdsplan och frös, vilket det inte gjorde. Vi hade ju kunnat erbjuda omtanke, värme och tak över huvudet om det behövts.

Skriver mer i morgon (trött...), men har börjat fundera lite på hur man borde göra när det brinner i byn? Hur hade du agerat? Hur hade du velat att grannarna skulle göra?

 

[TheaH]

Gud vad läskigt

 

[ameo]

Litet förtydligande, jag var visst trött när jag skrev...
Tänkte typ som att:
Hade ni gått och lagt er? Kunnat sova?
Och, om det vore ditt hus som brann, hur hade du velat att grannarna agerat? (Hållit sig på avstånd eller kommit dit och kollat om de kunde hjälpa på nåt sätt.

I detta fallet ligger gårdarna glest i byn. Gården ägs av ett äldre par som bor i stan. De brukar hyra ut boningshuset, men vi har inte träffat senaste hyresgästerna. För att vara helt ärlig så är jag inte ens säker på om de bor kvar, har inte tänkt på det när jag passerat.
Det är en typ flygelbyggnad som brunnit, som ägarparet brukar använda när de är där. (de övernattar aldrig)

 

[Snurrfian]

Det brann i grannens verkstad för rätt många år sedan och nej vi kunde inte somna innan brandkåren hade konstaterat att det var lugnt. Maken gick över och kollade så att alla var okej och om de behövde hjälp med något och när de konstatera att allt var under kontroll så gick han hem igen.
Om det skulle brinna hos oss så förväntar jag mig samma sak av mina grannar, de skulle komma över och kolla om vi behövde hjälp med något, men vi har inte så många grannar och känner varandra rätt väl så det känns inte så märkligt.

 

[athena_arabians]

Man kollar väl om man kan hjälpa till med något, tak över huvudet, kläder osv. Har man en gård själv kanske man har plats för ev djur på sin gård. Jag vet att ibland har räddningstjänsten behövt hjälp med grävare odyl så har man det kan man ju erbjuda sig.

Jag skulle aldrig kunna lägga mig och somna om om det var nära utan man lär vara vaken tills räddningstjänsten säger att faran är över.

 

[Monstermom]

Jag har bara varit med om bränder i närheten när jag var barn/ung. Då for vi dit, hjälpte till med vad vi kunde. Flytta bilar och traktorer, skydda växter, langa fika, vadsomhelst. Pappa hjälpte till ibland med baklastaren eller grävaren, för att minska spridningsrisken... Det har aldrig hänt sen jag bott ensam att det börjat brinna i närheten, men jag antar att min reflexreaktion skulle vara att springa/åka dit och kolla om jag kunde hjälpa till - även om jag gissar att det inte riktigt funkar så nu för tiden?

 

[Dresden]

Vår ladugård/snickeri brann en natt, men bostadshuset klarade sig även om det var nära ett tag.
Våra grannar kom och bjöd in oss till frukost och kollade så att vi hade vad vi behövde tills vi fick gå in i huset igen och ett annat par kom och erbjöd stallplats till våra djur. Det var verkligen guld värt, man var trött, chockad och allmänt förvirrad så att få landa någon timme i en lugn miljö var jätteskönt.
Just när man är så chockad är det skönt att få prata av sig också.

Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara om det var själva bostadshuset som brann ner...

Edit: Jag tror att man lätt glömmer bort att det är mycket jobb veckorna efter en brand, så om någon har möjlighet att hjälpa till då är det också jättemycket värt. Både med maskiner om det behövs, men också med att rensa och plocka glas, spik och sånt.

 

[hoppsann]

Jag hade blivit jätteglad att grannarna kom över och erbjöd sin hjälp, och nej, jag hade inte heller kunnat sova.
Det är ju det som är en av de stora behållningarna av att bo på landsbygden. Man får oftast massor av hjälp. En brand är ju fruktansvärt för den som drabbas. Man kan behöva massor av hjälp med allt från att inkvartera djur till att veta förfarandesätt med försäkringar, få tag på rätt hantverkare osv.
En nära anhörigs hus brann ner nyligen och de tar emot massor av hjälp och stöd. Om allt går som det skall, kommer huset vara uppbyggt om 1,5 år. Ganska lång tid att vara borta från sitt eget boende.

 

[ameo]

det är ju ibland ett problem att nyfikna flockas runt bränder, så även om man tycker att det borde vara en självklarhet att hjälpa till om man kan, så tänkte vi efter ett par gånger extra innan maken gick ner dit för att kolla om de behövde hjälp.

Det finns inga djur på gården ifråga.
(och ägarna är såna att de garanterat har koll på försäkringar och sånt)

 

[BobberiBoo]

Jag är uppvuxen i ett hus som är granne med en restaurang, och för en himla massa år sen så brann köket i restaurangen och sen spred det sig via fläktröret till köket i deras lägenhet som var ovanpå restaurangen. Min pappa va där och hjälpte till att rädda så mycket av möbler och liknande det gick. Sen fick dem komma in och äta med oss varje dag för att dem skulle kunna stanna så nära hemma som möjligt för att bygga upp det igen. Kommer ihåg att när allt var färdigt och restaurangen bara var dagar från öppning igen så tog dem med hela vår familj på en restaurang kväll ute som tack för hjälpen osv.

Sen vet jag att en klasskamrat till mig när jag gick i grundskolan, när dem var på resa så brann deras loge ner där dem hade pannan, tyvärr så spred sig branden vidare till stallet och vet kliniken som dem hade på gården. Tack o lov hade dem hus vakt som lyckades få ut alla hästar och andra djur som fanns i byggnaderna.

Jag hoppas ju att om man (förhoppningsvis aldrig!!) skulle hamna i den sitsen att grannar kommer och iaf kollar läget om man behöver hjälp med något.

 

[hoppsann]

det är ju ibland ett problem att nyfikna flockas runt bränder, så även om man tycker att det borde vara en självklarhet att hjälpa till om man kan, så tänkte vi efter ett par gånger extra innan maken gick ner dit för att kolla om de behövde hjälp.

Det finns inga djur på gården ifråga.
(och ägarna är såna att de garanterat har koll på försäkringar och sånt)

Det är ju just det som goda grannar gör. Tänker ett varv till. =)
Men förstår hur du menar. Jag tycker det är skillnad om grannarna kommer, än att det kommer ett gäng från grannbyn som uppenbart inte är där för att visa sitt stöd och erbjuda sin hjälp. Utan bara är nyfikna.
Otäckt att ha en så stor brand så nära, det är så overkligt på något sätt.
Hoppas du fick lite sömn i natt.

 

[ameo]

än att det kommer ett gäng från grannbyn som uppenbart inte är där för att visa sitt stöd och erbjuda sin hjälp. Utan bara är nyfikna.

antar att trafiken genom byn kommer mångdubblas idag...

Otäckt att ha en så stor brand så nära, det är så overkligt på något sätt.
Hoppas du fick lite sömn i natt.

det var tillräckligt långt ifrån oss för att känna oss säkra att det inte skulle sprida sig hit eller så. Och eftersom maken var ner och kollade att de inte behövde hjälp, så lyckades vi slappna av tillräckligt för att få några timmar sömn. (men inte tillräckligt för att min just nu alldeles för värkiga kropp skulle funka ordentligt idag. Så jag hoppar över dagens föreläsning på univ. har tillgång till inspelad föreläsning från tidigare kurs-år, det får duga även om det är en annan lärare nu)

 

[ia_]

Vårt hus brann för 2 år sedan, skalet stod kvar men allt inne var totalförstört...
Vi var inte hemma, men våra två hundar var det... Närmsta grannen ringde mig på jobb och bad mig komma hem "för det verkar ryka från ert hus"
Sanningen var att det brann rejält och brandkåren var redan där när jag kom hem ( 5-7 min med bil) Grannen hade även försökt få ut hundarna men det var redan för sent... Så de visst hur "illa" det var när de ringde mig, men ville att jag skulle köra lugnt hem!

Sedan fick jag sitta inne hos grannen, prata med polis och räddningstjänst osv. I varm och lugn miljö, tills mannen hann hem.

Sedan fick vi hjälp av grannen med ett gäng av deras gamla leksaker till barnen, lite kläder osv. Övriga grannar var nog mest nyfikna

Det man kan tänka på, om någon i ens närhet drabbas, är att branden i sig är ett trauma, men tiden efteråt är minst lika jobbig! Vi förlorade allt vi ägde, samt våra två hundar! (stall och loge klarade sig), men jobbet som följde, bråk med försäkringsbolag, byggfirmor osv osv, DET har varit jobbigt! Där kan man erbjuda sitt stöd och fråga om/hur man kan hjälpa till!

 

[ameo]

Det man kan tänka på, om någon i ens närhet drabbas, är att branden i sig är ett trauma, men tiden efteråt är minst lika jobbig! Vi förlorade allt vi ägde, samt våra två hundar! (stall och loge klarade sig), men jobbet som följde, bråk med försäkringsbolag, byggfirmor osv osv, DET har varit jobbigt! Där kan man erbjuda sitt stöd och fråga om/hur man kan hjälpa till!

Utan att säga för mycket, så kan man väl säga i just vår fall att "det drabbar ingen fattig". De som äger gården där det brann har nog järnkoll på allt sånt.

Jobbigt för er att gå igenom eländet, dock!

 

[Lena Furberg]

Här brann det i ett hus neråt vägen häromkvällen - en möbel intill en vedspis hade fattat eld och det brann rejält. En granne var där på mindre än 2 minuter, med en vanlig handbrandsläckare, och släckte elden själv. Höll andan i röken och sprang ut och in några gånger. Helt otroligt. Brandkåren kom efter en kvart och vid det laget hade huset varit övertänt om inte grannen ingripit.

Jag vet inte hur klokt det är att rusa in i ett rökfyllt rum men grannen hade tydligen huvudet på skaft och visste hur man skulle göra.

Det fick mig att fundera på att skaffa brandsläckare själv.....!

 

[BobberiBoo]

Det fick mig att fundera på att skaffa brandsläckare själv.....!

Vi hade Anticimex hemma ör ett tag sen när vi skulle byta villförsäkring, hon skällde på mig tills hon blev blå i ansiktet att jag inte hade vare sig brandsläckare, filt eller varnare. Så för att slippa skuldkänslorna så köpte jag det direkt av henne för en rätt så billig peng ändå.. Och för att jag är världskass för jag har banne mig inte fått upp varnarna ändå

 

[Dentaku]

Här i byn brann en stallbyggnad för några år sedan, jag såg röken och kom dit en kvart eller så efter att branden upptäckts. Då var brandkåren larmad och alla som fanns i boningshuset precis bredvid stallet ute. Inga hästar stod inne men jag hjälpte till att flytta dem till en hage längre bort.
Brandkåren lyckades rädda boningshuset men eftersom alla hästsaker försvunnit i lågorna fick de lite småpryttlar som jag hade kvar och ännu mer av en snäll bukefalist som jag fick kontakt med. Hästägaren var oerhört tacksam.