Det är dåååligt...

[Mabuse]

Har funderat på en sak när det gäller katters beteende. För ett tag sen var vi kattvakt åt en bekants perser. Snäll och trevlig, men hade ett i mina ögon lite udda beteende: om den ville ha sällskap eller att man skulle klappa den så gick den inte till oss (om vi var i ett annat rum), utan stod kvar där den var (exempelvis i ett hörn i vardagsrummet) och började ropa. Han ville då att man antingen skulle gå bort och hämta honom eller att man skulle ropa på honom, då kunde han komma. Tänkte då att just den katten kanske var särdeles handlingsförlamad :smirk:, men så i helgen träffade jag på en katt till som gjorde samma sak. Vi var ute i skärgården, och en bit bort hade några lagt till med sin segelbåt, och hade sin birma med sig. Den stod och ropade i princip oavbrutet ("det är dåååligt") hela eftermiddagen. Enda gången den var tyst var om någon klappade den. Under dagen var den omväxlande på båten eller på land, gick fritt på båda ställena. Det var en stor familj, så den hade hela tiden folk att umgås med, men istället för att gå fram till "sin" familj så satt den stilla och ropade, och väntade på att någon skulle komma fram till den och klappa den.

Jag har tidigare bara umgåtts med bondkatter, och då inte sett ett sådant här beteende. Är det typiskt för vissa raser? Eller har jag bara råkat stöta på ovanligt hjälplösa individer?

 

[Sassy]

Hjälplösa? Nä, bara bortskämda...
Min katt kan mycket väl lägga sig i sängen och ropa: "Matte kom hit, vi ska mysa nu!!" Han är inte speciellt handlingsförlamad, han nöjer sig bara inte med att sitta i mattes knä framför datorn, han ska ha all uppmärksamhet...

 

[roux]

Min huskatt gör så

Har han hittat ett mysigt ställe att ligga på rör han sig inte en tum om han inte måste

vill ju helst att matte ska komma och hämta eller gå dit och klappa honom

 

[Kaktusblomma]

Min förra katt var mycket så, speciellt på nätterna när ingen var vaken...
Då brukade hon ropa högt och ljudligt och nästan undra var vi var trots
att vi som alltid låg o sov i vår säng som stog på samma ställe hela tiden.
Vi tog dessutom alltid med henne upp när vi gick o la oss, men allt som oftast
så började hon ropa på natten.

För varje gång jag svarade sprang hon en trappa (vi hade två) och när
hon kommit upp för sista så satte hon sig på sista trappsteget och
skrek en gång till (istället för att gå två steg till o se vår säng :smirk

 

[Sirisiri]

Det är klart! Är man kisse och vill ha uppmärksamhet så jamar man!

Det där går i perioder hos min kisse. Oftast undrar hon bara var jag är. Kan vara när hon precis vaknat. Jag svarar bara, så kommer hon. Vissa nätter (det händer ytterst sällan) kan hon gå ut från sovrummet, sätta sig i hallen och börja jama/skrika högt och ljudligt. Då behöver jag bara viska hennes namn så kommer hon springandes och kuttrandes på stört, hoppar upp i sängen och lägger sig och sover igen. Knasig kisse... :smirk:

 

[Mabuse]

Det är klart katter jamar, det var mer varför de jamar. Bondkatterna vi har jamar om de vill att man ska göra något som de inte kan fixa själva, typ öppna dörren. Vill de ha sällskap så kommer de fram till en, de sitter inte i ett hörn och skriker!