Byta yrke

[cambodia]

Medicinsk sekreterare
Du har ju medicindelen redan, du får jobba inom vården men inte med patienter på samma sätt. Hinner inte skriva mer just nu men ett tips iaf, jag gillar mitt jobb!

 

[athena_arabians]

@SpanskaLoppan: 1177 kanske? Min moster ssk bytte dit när hennes kropp inte höll för tunga lyft längre och trivs enormt bra.

SOS Alarm? Ambulanssjukvårdare?

 

[Alexandra_W]

Jag tänkte också på medicinsk sekreterare eller liknande administrativt arbete inom vården. Vet dock inte hur det ser ut med efterfrågan osv.

Jag jobbade 15 år inom LSS, sista tio åren specialiserat. Slutade förra året och saknar det inte en sekund. Jag fick extremt nog av den inbyggda tröghet och motarbetning som finns i lagen om man arbetar med de med främst neuropsykiatriska diagnoser samt problembeteenden. Enklare arbeta med de andra kategorierna men det skulle jag inte kunna tänka mig göra i en herrans massa år ändå.

Inga direkta tips som passar dig dock. Men jag undrar lite mer vad du vill jobba med? Vill du jobba med människor eller med så lite "yttre" kontakt spm möjligt? Mer praktiskt eller mer administrativt etc?

 

[Kilauea]

Det är så synd att det ska vara såhär. Snart finns väl ingen äldreomsorg kvar alls. Mina föräldrar lär jag få ta hand om själv...

Det är svårt att hitta ett nytt yrke. Särskilt när man egentligen hittat "sitt" yrke men inte kan vara kvar pga sånna här saker. Det är ju inte mig(/oss/alla uskor)det är fel på utan arbetsbelastningen. Frustrerande!

Djursjukvårdare hade varit en dröm! Men även här i min kommun är de jobben väldigt begränsade. En smådjursklinik sökte receptionist för ett år sedan, utan krav på utbildning. Det hade varit ett riktigt drömjobb men då var jag höggravid så det var inte läge att börja nytt jobb

Nuförtiden finns inte djursjukvårdare kvar. Antigen är man leg.djursjukskötare (3-årig högskoleutbildning, motsvarande sjuksköterska fast för djur) eller djurvårdare (motsvarande undersköterska eller vårdbiträde, beroende på utbildning).

 

[Snubbelfot]

Jag har jobbat som usk på op och det är ett jätteroligt jobb, verkligen! Men om du känner att det är jobbigt med människor som råkar illa ut och som är ledsna blir det nog jobbigt för dig där också.

Delvis *KL*
Fast där vill jag gärna flika in att all operationsverksamhet ju inte är likadan. Inom dagoperation träffar man ofta relativt friska patienter, och det är i min erfarenhet sällan ledsamhet inblandad. Den som gått med sitt ljumskbråck, sin gallsten, sin nervinklämning eller sitt avslitna korsband tycker jag snarare brukar vara glad och förhoppningsfull över att få problemet åtgärdat, om än förståeligt nervös och ibland litet orolig i stunden. Enbart dagtidsjobb, visserligen effektivitetskrav men det är inte många yrken eller arbetsplatser där man kommer undan det. Utpräglat lagarbete, och ffa ingen ständig känsla av otillräcklighet - när patienten åkt hem är det case closed, och när arbetsdagen är slut finns det ingen försummad människa i bakhuvudet som borde hunnits med.

 

[Wysiwyg]

Delvis *KL*
Fast där vill jag gärna flika in att all operationsverksamhet inte är likadan. Inom dagoperation träffar man oftast relativt friska patienter, och det är i min erfarenhet sällan ledsamhet inblandad alls. Den som gått med sitt ljumskbråck, sin gallsten, sin nervinklämning eller sitt avslitna korsband brukar snarare vara glad och förhoppningsfull över att få problemet åtgärdat, om än förståeligt nervös och ibland litet orolig i stunden. Enbart dagtidsjobb, visserligen effektivitetskrav men det är inte många yrken eller arbetsplatser där man kommer undan det. Utpräglat lagarbete, och ffa ingen ständig känsla av otillräcklighet - när patienten åkt hem är det case closed, och när arbetsdagen är slut finns det ingen försummad människa i bakhuvudet som borde hunnits med.

Absolut! En av de största fördelarna tycker jag är att bara ha en patient åt gången. Även de gånger där vi sprungit mellan salar för starta nya akuta ingrepp och inte ätit på ett helt pass har jag ändå gått hem med en bra känsla. Att ha en patient åt gången som ett helt lag fokuserar på känns som en lyx inom vården.

Man kanske kan jobba inom bara elektiv kirurgi på de större sjukhusen men på mindre ställen måste man nog kunna göra allt.

 

[Wysiwyg]

Det är inte att patienterna är ledsna som är mitt problem. Det är att jag i nuvarande yrke inte har tid att hjälpa dem må bättre. Har jag 30 min enligt schema att hjälpa personen upp ur sängen, fixa hygien, frukost och städa av så är det i verkligheten kanske halva tiden som finns. Att trösta eller stötta finns inte en sekund över till. Jag måste ju vidare till nästa och be om ursäkt för att jag är sen och fråga om hen kan duscha nån annan dag eftersom jag inte hinner det idag... Att bara lämna en gammal människa vid frukostgröten när jag vet att gröten kommer vara kvar när nästa kommer vid lunch och jag brukaren redan är orolig för vem det är och om hen kanske blir bortglömd igen, det gör ont i mig.
Jag har haft fantastiska kollegor men vi räcker inte till. Än värre blir det när allt fler kommer in i yrket som egentligen inte vill vara där och inte bryr sig eller de som är underbaraboch kunniga men inte kan göra sig förstådda pga språket. Då får resten av oss täcka upp så vi jobbar för 2 istället.

Missförstod ditt första inlägg i så fall, ber om ursäkt! Vilken hemsk arbetssituation (och för de äldre också naturligtvis..).

 

[Snubbelfot]

Man kanske kan jobba inom bara elektiv kirurgi på de större sjukhusen men på mindre ställen måste man nog kunna göra allt.

"Mitt" sjukhus är litet men väldigt komplett, har en liten opavdelning med bara fyra salar och ett trettiotal anställda på avdelningen, och gör bara dagkirurgi... och har oerhört bra pendlingsmöjligheter i regionen.
Låter det som jag gör reklam? Det stämmer.

 

[Wysiwyg]

"Mitt" sjukhus är litet men väldigt komplett, har en liten opavdelning med bara fyra salar och ett trettiotal anställda på avdelningen, och gör bara dagkirurgi... och har oerhört bra pendlingsmöjligheter i regionen.
Låter det som jag gör reklam? Det stämmer.

Haha!

Okej då: på stora sjukhus och ganska små då kanske? Har bara erfarenhet från medelstora sjukhus och där måste alla göra allt.

 

[mandalaki]

"Mitt" sjukhus är litet men väldigt komplett, har en liten opavdelning med bara fyra salar och ett trettiotal anställda på avdelningen, och gör bara dagkirurgi... och har oerhört bra pendlingsmöjligheter i regionen.
Låter det som jag gör reklam? Det stämmer.

Är det Kungsbacka? Där blev jag opererad. Rena drömmen.

 

[Unafraid]

Du nämnde något om butik någonstans, om jag läste rätt.

Om du är beredd att börja med ett sommarjobb på typ ICA/Coop och gör bra ifrån dig brukar det vara enkelt att få timmar sen, dock upplever jag att man här, där jag bor, får bli inringd ganska länge innan man får en tjänst, brukar finnas en las-lista. Fördel med Coop till exempel är ju att systemet är lika överallt, så kan du jobbet på en butik kan du det i hela Sverige. Lycka till!

 

[purity_666]

Gillar du att jobba med människor kanske kriminalvården vore nåt. Eller jobba på hem för ensamkommande barn, de brukar ta in personal rätt mycket.

Annars säger jag personlig assistent. Du kan ju "välja" brukare som passar dig och dina intressen. Kan ju hamna hos någon som har djur, åker och rider eller liknande. Man skriker efter personliga assistenter då det är brist på dom.

 

[Maoam]

Jag tänkte också på medicinsk sekreterare eller liknande administrativt arbete inom vården. Vet dock inte hur det ser ut med efterfrågan osv.

Jag jobbade 15 år inom LSS, sista tio åren specialiserat. Slutade förra året och saknar det inte en sekund. Jag fick extremt nog av den inbyggda tröghet och motarbetning som finns i lagen om man arbetar med de med främst neuropsykiatriska diagnoser samt problembeteenden. Enklare arbeta med de andra kategorierna men det skulle jag inte kunna tänka mig göra i en herrans massa år ändå.

Inga direkta tips som passar dig dock. Men jag undrar lite mer vad du vill jobba med? Vill du jobba med människor eller med så lite "yttre" kontakt spm möjligt? Mer praktiskt eller mer administrativt etc?

Jag är medicinsk sekreterare och i nästan hela landet är efterfrågan jättestor. Jag gick ut i våras, hade då 8 jobb att välja på. Nu har jag precis bytt efter att ha blivit "headhuntad" till en av mina praktikplatser. Så om TS är intresserad av det så är det absolut ngt att överväga. Är man dessutom USKA så är det en extra merit ibland, vet att några har en kombinationstjänst som sekreterare och USKA. Arbetet ser väldigt olika ut beroende på var man jobbar men det är sällan superstressigt så som det kan vara i äldrevården. Men man måste ju gilla att jobba administrativt även om viss patientkontakt kan förekomma.

 

[Anders]

Visst är det synd. Jag trivs ju egentligen jättebra i mitt yrke. Det är ju som du säger den ökade belastningen som kör slut på oss. Vi är dessutom utbytbara, eller var förr, nu för tiden är det inte lika lätt att få tag i vikarier längre.
I stället för att se över arbetssituationen i min kommun har dom börjat införa att nyinkomna ska erbjudas fasta tjänster i gengäld mot att dom läser till uska. Tyvärr ställer stora språkbarriärer till det i stället och vi andra får täcka upp ännu mera för att dom gamla inte ska hamna i kläm.

Sorgligt att det skall vara så, att människor som trivs med sitt arbete och utför ett värdefullt sådant inte skall ges möjlighet att göra det på ett bra sätt.

 

[Lycan]

Jag måste byta jobb. Älskar mitt nuvarande jobb som undersköterska i äldreomsorgen men orkar inte mer. Framför allt mår jag för dåligt av att möta alla ledsna, sjuka, ensamma och oroliga äldre människor och vara tvungen att skynda ifrån dem igen. Jag orkar inte komma hem gråtfärdig efter nästan varje arbetsdag.

Men vad jag ska göra istället är en gåta...
Skulle helst jobba med djur men det känns avlägset i dagsläget.

Jag tänker att det finns ju säkert massor av yrken som man inte reflekterar över till vardags. Inte har jag någonsin planerat att jobba på t ex återvinningscentral men varför inte?

Vad har ni för jobb där ute i Sverige? Ni som inte syns och hörs så mycket? Och vad gör ni på jobbet? Trivs ni? Hur kom ni in på arbetsplatsen?

Jag jobbar i justeringen ett sågverk. Så jag tittar mest på bräder och plank. När jag inte gör det så står jag i läggaren, lägger strö och ser till att det blir fina paket av brädorna. Där är det bra att vara frisk i kroppen då arbetet är väldigt monotont och ibland tungt. För att jag inte ska bli tokig uppe i huvudet så brukar jag lyssna på ljudböcker eller musik. Så jag brukar skämta om att jag har betalt för att sitta och titta på brädor, äta nötter och lyssna på musik och ljudböcker.

Första gången jag jobbade på sågen så var det via prao på skolan. Sedan sommarjobbade jag där varje sommar tills jag slutade skolan. Jag hade även praktik i hyveln sista terminen på gymnasiet. Sedan efter studenten så fortsatte jag att jobba där.
Jag fick vara i hyveln i lite mer än ett år innan jag flyttades till justeringen där jag fick tillsvidareanställning.

Trots att det otroligt monotona jobbet så tycker jag om mitt arbete. Men jag har aldrig gjort något annat så jag vet inte bättre.

 

[SpanskaLoppan]

Medicinsk sekreterare
Du har ju medicindelen redan, du får jobba inom vården men inte med patienter på samma sätt. Hinner inte skriva mer just nu men ett tips iaf, jag gillar mitt jobb!

Jag kikar lite på det faktiskt Det ska startas en sådan utbildning på halvdistans på min ort.
Men jag tycker det känns svårt att få en klar bild av vad jobbet innebär... Administration, typ? Vissa verkar ha en del receptions arbete med?
Är arbetsuppgifterna väldigt olika beroende på var man jobbar kanske? Att det är därför det är svårt att få en tydlig helhetsbild?

Jag har ett visst intresse för administration, älskar att organisera och hålla ordning och reda oavsett om det är i ett datasystem eller en fysisk miljö så att säga.
Språk nämns ofta i infon om yrketoch det är också en styrka. Jag är mycket bra på svenska och både talar och skriver engelska mycket bra. Lär mig sakta franska också genom att lyssna på när sambon pratar med sin släkt då han har franska som modersmål.

Men hela långa arbetsdagen framför en dator känns... segt? Instängt? Särskilt om man ska sitta ensam på ett kontor och inte ens träffa kollegor...

 

[kolblakkur]

Jag kikar lite på det faktiskt Det ska startas en sådan utbildning på halvdistans på min ort.
Men jag tycker det känns svårt att få en klar bild av vad jobbet innebär... Administration, typ? Vissa verkar ha en del receptions arbete med?
Är arbetsuppgifterna väldigt olika beroende på var man jobbar kanske? Att det är därför det är svårt att få en tydlig helhetsbild?

Jag har ett visst intresse för administration, älskar att organisera och hålla ordning och reda oavsett om det är i ett datasystem eller en fysisk miljö så att säga.
Språk nämns ofta i infon om yrketoch det är också en styrka. Jag är mycket bra på svenska och både talar och skriver engelska mycket bra. Lär mig sakta franska också genom att lyssna på när sambon pratar med sin släkt då han har franska som modersmål.

Men hela långa arbetsdagen framför en dator känns... segt? Instängt? Särskilt om man ska sitta ensam på ett kontor och inte ens träffa kollegor...

Råder dig till att läsa den via Umeå Uni istället. Mycket bredare, du kan söka jobb som chefsassistent och som administratör inom Försvarsmakten t.ex Administratör inom djursjukvården också Den är på distans, två år.

 

[SpanskaLoppan]

Råder dig till att läsa den via Umeå Uni istället. Mycket bredare, du kan söka jobb som chefsassistent och som administratör inom Försvarsmakten t.ex Administratör inom djursjukvården också Den är på distans, två år.

Tack det ska jag titta på!

 

[Alexandra_W]

Min moster är medicinsk sekreterare. Eller just nu har hon en annan titel och högre befattning men.

Hon har alltid haft arbetskamrater. Även när hon satt som "vanlig" medicinsk sekreterare.

Hon trivs med jobbet även efter 20 år. Däremot är lönen tydligen inte något att hurra över - men det finns ju annat i livet än pengar.

 

[SpanskaLoppan]

Min moster är medicinsk sekreterare. Eller just nu har hon en annan titel och högre befattning men.

Hon har alltid haft arbetskamrater. Även när hon satt som "vanlig" medicinsk sekreterare.

Hon trivs med jobbet även efter 20 år. Däremot är lönen tydligen inte något att hurra över - men det finns ju annat i livet än pengar.

Kul att höra att hon trivs med det och inte blivit sittande ensam
Lönen lär vara bättre än den jag har nu som ger knappa 12.000 på kontot på 80%, med all ob för kvälls- och helgjobb...