Bra lynne?

B

Båbbe

Lynne diskuteras ofta i avelsfrågorna. Så vad är egentligen "bra lynne"?

För mig är det en häst som kan ridas av nybörjaren likaväl som den extremt rutinerade tävlingsryttaren utan att protestera. Hästen bör visa olika vilja beroende på ryttare. Hästen med bra lynne kan ledas till/från hage av alla från min tränare till min totalt orutinerade mamma. Dessutom är hästen totalt orädd för allt möjligt från skällande hundar, brummande grävskopor, disco-musik på hög ljudnivå till tysta älgar som smyger i skogen.

Naturligtvis är hästen också lättlastad, lättskodd och lätt att installera i nya miljöer.

Vad tycker ni? Vad är kriterierna för att ni ska säga att en häst har "bra lynne"? Behöver vi standardisera användningen av detta begrepp på något vis?
 
Sv: Bra lynne?

Med tanke på hur de föder upp hästar på Island, bör man väl gå efter deras kriterier om man vill ha kvar Islänningen som den är. Dvs ta bort hästar som har lynnesfel, exempelvis är tjuriga, inte vill jobba, jagar andra individer i hagen/terrorvälde i hagen, otrevliga att hantera etc
 
Sv: Bra lynne?

Båbbe skrev:
Lynne diskuteras ofta i avelsfrågorna. Så vad är egentligen "bra lynne"?

För mig är det en häst som kan ridas av nybörjaren likaväl som den extremt rutinerade tävlingsryttaren utan att protestera. Hästen bör visa olika vilja beroende på ryttare. Hästen med bra lynne kan ledas till/från hage av alla från min tränare till min totalt orutinerade mamma. Dessutom är hästen totalt orädd för allt möjligt från skällande hundar, brummande grävskopor, disco-musik på hög ljudnivå till tysta älgar som smyger i skogen.

Naturligtvis är hästen också lättlastad, lättskodd och lätt att installera i nya miljöer.

Vad tycker ni? Vad är kriterierna för att ni ska säga att en häst har "bra lynne"? Behöver vi standardisera användningen av detta begrepp på något vis?

Men alltså....miljöfaktorn människan då? Och allt skit vi lär hästen?

Att hästen ska vara si eller så handlar ju inte bara om hur den är genetiskt, det är ju skitenkelt att förstöra en hästs goda vilja och lynne, är det då en häst med dåligt lynne? När människan sabbat den alltså?

Fattar nog inte riktigt resonemanget.

:crazy:

Det är väl klart att det är trevligt med en häst som har gott lynne, men glöm inte för den delen bort miljöfaktorerna. Dessa kan man väl ändå inte avla bort. Eller det ska vara avtrubbade hästar som inte reagerar för något hur illa vi människor än beter oss?

Låter skrämmande tycker jag.
 
Sv: Bra lynne?

Ja det är svårt det där.
Ett problem är ju bl.a. att sortera bort miljöfaktorerna.
På Islandshäst så bedömer man lynnet som en del avelsbedömningen.
Frågan är ju då om det är träningen eller verkligen hästens genetik som man bedömer.
 
Senast ändrad:
Sv: Bra lynne?

En häst med gott lynne är för mig en häst som är vaken,nyfiken och pigg, men uppmärksam och villig att göra rätt för sin skötare...

Ett gott lynne kommer dels genom sunda föräldrar,men oxå genom tidig hanteringen,bra flockbeteenden och givetvis genom att hästen tidigt får lära sig att arbete är skoj...

Ett gott lynne har ingenting med tex rädsla att göra, det beror ofta på yttre faktorer...
En vaken och pigg häst som litar på sin ryttare, kan visst bli rädd för "allt möjligt" ute i skogen tex, men är "genast tillbaka i ryttarens hand"...

Ett gott lynne anser jag är en kombination mellan bra avel och bra uppväxt.

Kankse jag är naiv nu???
 
Sv: Bra lynne?

ancan skrev:
Ett gott lynne kommer dels genom sunda föräldrar,men oxå genom tidig hanteringen,bra flockbeteenden ...

Måste bara fråga - vad har "tidig hantering" med det hela att göra? Alltså, hur resonerar du med ditt uttryck?
 
Sv: Bra lynne?

Båbbe skrev:
Lynne diskuteras ofta i avelsfrågorna. Så vad är egentligen "bra lynne"?

För mig är det en häst som kan ridas av nybörjaren likaväl som den extremt rutinerade tävlingsryttaren utan att protestera. Hästen bör visa olika vilja beroende på ryttare. Hästen med bra lynne kan ledas till/från hage av alla från min tränare till min totalt orutinerade mamma. Dessutom är hästen totalt orädd för allt möjligt från skällande hundar, brummande grävskopor, disco-musik på hög ljudnivå till tysta älgar som smyger i skogen.

Naturligtvis är hästen också lättlastad, lättskodd och lätt att installera i nya miljöer.

Vad tycker ni? Vad är kriterierna för att ni ska säga att en häst har "bra lynne"? Behöver vi standardisera användningen av detta begrepp på något vis?

:bow: Jag håller helt med dig! Tyckte om att jobba med heta, känsliga problemhästar när jag var yngre och att det var en utmaning att lyckas få deras förtroende samt jag var stolt över att just jag klarade av dem. Idag är jag trött på sådant. Jag vill ha enkla och okomplicerade hästar som lyssnar och som jag inte behöver fjäska för. Har kvar någon het och egensinnig samt toppstammad sak men det vete i katten om jag har tålamod med det längre! Avskyr att jag behöva var försiktig och fjäska innan jag får tag i hästen i hagen! Bläh! :crazy:
 
Sv: Bra lynne?

Inte_Ung skrev:
Den skall vara glad också.
Glad och tillgiven och intresserad av livet.

:bow: :bow: :bow: Mitt i prick! Inte gå undan på pin kiv när man kommer för att hämta den i hagen! Blev utsatt för det igår av min valack med kanongångarter men egensinnig enmanshäst som kräver fjäsk. Ibland gör han så här och jag är den enda som får ta på grimman. Han kan gå ifrån andra och gå raka vägen till mig men det har hänt någon gång att han gjort så här mot mig också förut. Just igår hade jag varken tid eller tålamod så jag gick därifrån och tog bara kompisen med mig. Kanske han lär sig att uppföra sig bättre då? :confused: :crazy:
 
Sv: Bra lynne?

CarolaLind skrev:
Men alltså....miljöfaktorn människan då? Och allt skit vi lär hästen?

Att hästen ska vara si eller så handlar ju inte bara om hur den är genetiskt, det är ju skitenkelt att förstöra en hästs goda vilja och lynne, är det då en häst med dåligt lynne? När människan sabbat den alltså?

Fattar nog inte riktigt resonemanget.

:crazy:

Det är väl klart att det är trevligt med en häst som har gott lynne, men glöm inte för den delen bort miljöfaktorerna. Dessa kan man väl ändå inte avla bort. Eller det ska vara avtrubbade hästar som inte reagerar för något hur illa vi människor än beter oss?

Låter skrämmande tycker jag.

Nu missuppfattar du nog. Man måste ha båda bitarna med sig för att det skall bli en bra häst, både bra genetiska anlag och bra fostran. Man kan varken utesluta den ena eller andra biten och det är vi säkert alla medvetna om! En häst som inte reagerar på uppfostran anser knappast jag har ett bra genetiskt lynne heller! :smirk:
 
Sv: Bra lynne?

ancan skrev:
En häst med gott lynne är för mig en häst som är vaken,nyfiken och pigg, men uppmärksam och villig att göra rätt för sin skötare...

Ett gott lynne kommer dels genom sunda föräldrar,men oxå genom tidig hanteringen,bra flockbeteenden och givetvis genom att hästen tidigt får lära sig att arbete är skoj...

Ett gott lynne har ingenting med tex rädsla att göra, det beror ofta på yttre faktorer...
En vaken och pigg häst som litar på sin ryttare, kan visst bli rädd för "allt möjligt" ute i skogen tex, men är "genast tillbaka i ryttarens hand"...

Ett gott lynne anser jag är en kombination mellan bra avel och bra uppväxt.

Kankse jag är naiv nu???

Nej, du är inte naiv! Jag håller med! Jag förstår vad du menar med att rädsla kan en häst visa ibland och ändå ha gott lynne, men det finns de som är oerhört lättskrämda för allt och inte litar till ryttaren trots rätt uppväxt, hästar som låter instinkterna ta över för lätt. De är inte så roliga alla ggr och kräver mer jobb för att de skall fungera samt en mycket trygg och erfaren ryttae som alltid är på hugget. Ingen nybörjarhäst mao!
 
Sv: Bra lynne?

ang skrev:
Måste bara fråga - vad har "tidig hantering" med det hela att göra? Alltså, hur resonerar du med ditt uttryck?

Det underlättar och minskar skaderisken på både häst och människa. Jag rör vid mina föl överallt första dagen de är födda och lyfter hovarna och grimman kommer på när de är en vecka gamla och då lyfter de redan snällt på hovarna. Jag börjar ledträna dem vid en veckas ålder. Jag är starkare och vinner vad än fölet hittar på. Jag befäster ett ledarskap och lär även hästen att jag går att lita på och inte är farlig. Jag har en tam men inte fräck häst den blir lättare att ta i hagen och mer tillgiven utan att vara fräck på något vis. Jag slipper en kamp med en stark 4-åring som både kan skada sig och sig själv, inte minst sin nacke när den skall lära sig ha grimma och att ledas. Ju äldre hästen är innan man gör grundläggande hantering desto mindre skaderisk på både häst och människa. Jag ser inte vitsen med att vänta med detta. Och på Island är det också en sanning med modifikation. Under fölets första vinter står de på stall och lär sig stå uppbundna och att hanteras och att människan är flockledare. Det är inte så att de går som vildhästar till 4 års ålder som vi svenskar tror!
 
Sv: Bra lynne?

ang skrev:
Måste bara fråga - vad har "tidig hantering" med det hela att göra? Alltså, hur resonerar du med ditt uttryck?

Tidig hantering i hästens liv, bygger upp trygghet och självförtroende, gör att de litar på sin "ledare" i pressade situationer... Givetvis menar jag,BRA ,trygg och konsekvent hantering.

Detta kan få den mest osäkra och lynniga häst(klassad som "dåligt lynne"?!?) att hitta en inre trygghet...
precis samma metod som man använder med barn...

Ett dåligt lynne KAN vara ärftligt, men behöver absolut inte vara det...

Om du har ett sto med "tufft psyke" kan du dämpa det hos avkomman genom bra och konsekvent handlande. Vilket gör ett mera lätthanrterligt lynne hos avkomman.

Sedna kan ett föl med bra gener ang lynnet bli mkt svårhanterbar och jobbig med fel uppväxt!!!
 
Sv: Bra lynne?

scesar skrev:
Med tanke på hur de föder upp hästar på Island, bör man väl gå efter deras kriterier om man vill ha kvar Islänningen som den är. Dvs ta bort hästar som har lynnesfel, exempelvis är tjuriga, inte vill jobba, jagar andra individer i hagen/terrorvälde i hagen, otrevliga att hantera etc

:bow: Japp, håller med dig också.
 
Sv: Bra lynne?

ancan skrev:
Tidig hantering i hästens liv, bygger upp trygghet och självförtroende, gör att de litar på sin "ledare" i pressade situationer... Givetvis menar jag,BRA ,trygg och konsekvent hantering.

Detta kan få den mest osäkra och lynniga häst(klassad som "dåligt lynne"?!?) att hitta en inre trygghet...
precis samma metod som man använder med barn...

Ett dåligt lynne KAN vara ärftligt, men behöver absolut inte vara det...

Om du har ett sto med "tufft psyke" kan du dämpa det hos avkomman genom bra och konsekvent handlande. Vilket gör ett mera lätthanrterligt lynne hos avkomman.

Sedna kan ett föl med bra gener ang lynnet bli mkt svårhanterbar och jobbig med fel uppväxt!!!

Håller helt med! Däremot får man inte tro att tidig hantering av heta föl och unghästar gör dem till nybörjarhästar, för det förblir heta och känsliga individer men de lär sig lita på människan och fungerar för erfarna ryttare och man slipper ifrån mycket av det jobb som man får om man inte hanterat dem alls innan. Tro mig, jag hanterat vildhästar också och det tar många ggr mer tid at tämja en vild 3-åring eller 4-åring än att tämja ett föl. Så jag har det så ordnat att jag året om dagligen tar in alla mina hästar för att få lite kraftfoder med mineraler och några minuters hantering samt för att skapa en rutin som underlättar hantering. Det gör att stona är vana att gå in och även går in när de fölat så jag kan hantera fölen från början.
 
Sv: Bra lynne?

hellre en oanterad treåring, en än sexåring som är dåligt behandlad... är det så du menar... i sådana fall hänger jag på det uttalandet direkt!!!
Ett dåligt lynne har ingenting med hästens nerv att göra, anser jag iallfall...
 
Sv: Bra lynne?

ancan skrev:
hellre en oanterad treåring, en än sexåring som är dåligt behandlad... är det så du menar... i sådana fall hänger jag på det uttalandet direkt!!!
Ett dåligt lynne har ingenting med hästens nerv att göra, anser jag iallfall...

Mja, det var inte det jag tänkte på men jag håller med om det också. Nej jag tänkte mer på mina egna erfarenheter med riktigt heta och känsliga föl som jag är glad jag hanterat tidigt för annars hade de blivit rädda vildhästar, men som aldrig kommer att bli annat än hästar för erfarna och säkra ryttare, dvs de har inte rätt genetiska anlag för att bli en familjehäst om de får aldrig så bra ha och tidig hantering men med tidig hantering så blir de tryggare och bättre än om de växt upp som vildhästar.
 
Sv: Bra lynne?

Båbbe skrev:
... kan ridas...utan att protestera...bör visa olika vilja beroende på ryttare...kan ledas till/från hage av alla...totalt orädd för allt möjligt...lättlastad, lättskodd och lätt att installera i nya miljöer.

QUOTE]

Tycker att det du beskriver har med uppfostran/hantering att göra.
 
Sv: Bra lynne?

Trötter skrev:
Båbbe skrev:
... kan ridas...utan att protestera...bör visa olika vilja beroende på ryttare...kan ledas till/från hage av alla...totalt orädd för allt möjligt...lättlastad, lättskodd och lätt att installera i nya miljöer.

QUOTE]

Tycker att det du beskriver har med uppfostran/hantering att göra.

Visst, delvis, men om hästen inte har rätt förutsättningar genetiskt så hjälper det inte hur mycket du hanterar och uppfostrar för att få en sådan pärla Båbbe beskriver, för de växer inte på trän!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp