Böjsenans nedre fästen

[_carmenzita_]

Carmenzita är ju som jag redan sagt konvalescent i minst 6 månader med ordination skritt på hårt underlag. Hon har i princip "vrickat foten" och det är de nedre fästena(böjsenans båda förgreningar) som har fått en smäll. Ultraljudet av senorna är ua,gaffelband likaså,det är alltså fästena som är klena.
Min fråga är:
finns det någon i denna cybervärld som varit ute för liknande och hur har det gått, hur är hållbarheten efteråt?
Svårt att säga, jag vet, men det vore intressant att veta.Denna häst får skrittas uppsuttet men har hittills endast tömkörts.

 

[_carmenzita_]

putt

 

[hjalle]

Har jobbat en del på klinik, sett många skador på liganment i kotböjningen, dock främst de oblika (skrå?) kotsenbens ligamenten, dessa är den funktionella fortsättningen av gaffelbandet och har motsvarande funktion som de ligament den ytliga böjsenans förgreningar.
På frambenen läker skadorna långsamt, ofta ca. 6 månader, men de läker väl, och hästarna återvänder till normalt arbete efter igångsättningen.
På bakben är dessa skador mer ovanliga, och prognosen sägs vara sämre.

 

[_carmenzita_]

puss på`re! Tänk att du har gjort mig lyckligt positiv från att ha varit nattsvart negativ! Vet att ditt svar naturligtvis inte innebär att det blir så,men jag känner mig gladare iallafall och med större hopp inom mig!

 

[hjalle]

Jo, jag tycker helt klart att du kan ha hoppet kvar,

Viktigt är dock att du Ultraljudsscannar benet INNAN du sätter hästen i abete igen då hästen blir haltfri innan skadan är helt läkt, förtidig igångsättning kan då förvärra den ursprungliga skadan. Det är på denna punkt som många gör fel, därav leder allt för många former av senskador till att hästen blir utdömd, folk har bara inte tålamod (kunskap?) att ge skadan den tid den behöver.

Men, misströsta inte, med korrekt managment sä är det en OK prognos, man bör oxå se över verkning och skoning ordentligt för att optimera "arbets miljön" för dessa ligament.

Ofta kan det vara givande att kontroll scanna benet någon gång under konvalesensen för att få en indikation om hur fort det läker, man ska sock inte hoppas för mycket på att det går mycket fortare än 6 månader, men scanna hellre en gång för mycket, det är som sagt det ända sättet att se hur det hela utvecklas.

Skrittmotion kan man dock börja med innan skadan är helt utläkt, detta för att stimulera läkningen genom ökad genomströmmning och för att stärka ligamentet. Senväv läker genom att först bilda ärrväv bestående av "oorganiserade" fiber, som sedan långsamt får den riktiga strukturen då senan börjar belastas igen.
Om det nu är frågan om en skada som upstått genom yttre trauma, så är ju risken att det återkommer inte särskillt stor förutsatt att det får lov att läka helt.

Hoppas att allt går som det ska nu, och den som väntar på något gott...

 

[Djurjouren]

Släpper du den på bete i ett halvår brukar man få en fin läkning, bara man undviker djupa underlag även i framtiden, ridshus tex.
Lyder du den uråldiga ordinationen boxvila, eller har hästen på stall på natten eller på annat sätt inskränker dens rörelsefrihet får man sämre hållbarhet.

 

[_carmenzita_]

vi har kommit överens om att jag skall in och ultraljuda i juli för att checka av + i oktober för att utreda vidare om hon inte är OK, min hovslagare jobbar på samma klinik som veterinären i egenskap av assistent och han ÄR faktisk jättebra, det känns om inte annat så lite tryggare...
Skritten skall göras några ggr per vecka alternativt tömköras, oavsett är det viktigaste att det är skrit och på hårt undelag

 

[_carmenzita_]

vem har pratat om boxvila?

 

[hjalle]

Låter som om du/ni har koll på läget iaf.

så får vi ju bara lov att hålla tummarna då!

 

[CosmicQueen]

Nej, vad har hänt nudå
Något jag missat tydligen...

 

[_carmenzita_]

Älgen brallade sönder sig i hagen....
tänk att hon ALDRIG kan vara stillsam av sig.... inte ens när hon är halt....

 

[CosmicQueen]

Usch vad trist.