issie
Trådstartare
Hej alla!
Jag är ny medlem här på forumet efter att ha bara hängt här och läst kloka trådar i något år.
Tänkte därför skriva om min hunds trassel med hälta för att se om någon kanske kunde komma med en annan vinkel vad det möjligtvis kan bero på som vi kanske inte tänkt på. Kloka huvuden ihop, osv. Vi leker Sherlock Holmes just nu, försöker utesluta och råda bot på eländet det bästa vi förmår.
I november började vår treåriga tik att guppa mer när hon gick, speciellt på hårda ytor. I början var jag inte säker på att det verkligen var en förändring, eller om jag bara stirrade för mycket på henne och inbillade mig. Men ju längre tid som gått desto mer inser jag att hon guppar, har en struttig typ av gång. Nu har hon stundvis börjat ta fyra till fem faktiska haltande steg med ena framtassen vid promenaderna. Är det hårt underlag = fler haltsteg. Annars busigt glad som vanligt. Haltar stundvis inomhus.
Vi åkte till en legitimerad sjukgymnast som trodde sträckt böjsena under en tass. Ordinerade vila. Men jag upplevde efter forskning om den diagnosen inte riktigt att det stämde.
Vi åkte till en specialist (som rekommenderats varmt av olika hundfolk) och han röntgade hennes framtassar, bog och höfter med planröntgen. Han sa att lederna inte såg det minsta påverkade ut, uteslöt osteochondros, artros och korta benhinnor. Trodde det kunde bero på en liten stukning. Alternativt benbit i tassen?
Hon väger lite för mycket (bara en smula, men nog mycket för att behöva gå ned), så är satt på bantning. Han ville att vi skulle avvakta tills hon nått idealvikt och tills dess gå, leka ute som vanligt, där hon får bestämma takten. Bara undvika start- och stopplekar, bollkastning etc.
Att bara vänta ut det medan man jobbar på viktminskning är inte min grej. Jag vill helst göra så mycket jag kan för att ta reda på om jag kan hjälpa henne under tiden. Speciellt svårt blir det när en specialist säger vila, och en annan säger business as usual med promenaderna.
Det vi klurar på:
- Hon har otroligt torra tassar (som vi smörjer frenetiskt). Kan hälta bero på att hon är öm i trampdynorna? Hennes hälta/gupp blir värre på hårda och blöta underlag.
- Hon har lite envis svamp på sina "pek-klor" (som vi behandlar). Precis under nagelfästet, på själva klon. Ibland uppstår litet sår pga detta. Kan detta göra att hon blir känslig och får ändrad gångstil?
Jag förstår givetvis att det är svårt att på internet gissa sig till ett fel, men kanske ni har någon erfarenhet eller tanke som vi inte klurat på innan. Allt är till stor hjälp.
Tack för att ni läste!
issie
Jag är ny medlem här på forumet efter att ha bara hängt här och läst kloka trådar i något år.
Tänkte därför skriva om min hunds trassel med hälta för att se om någon kanske kunde komma med en annan vinkel vad det möjligtvis kan bero på som vi kanske inte tänkt på. Kloka huvuden ihop, osv. Vi leker Sherlock Holmes just nu, försöker utesluta och råda bot på eländet det bästa vi förmår.
I november började vår treåriga tik att guppa mer när hon gick, speciellt på hårda ytor. I början var jag inte säker på att det verkligen var en förändring, eller om jag bara stirrade för mycket på henne och inbillade mig. Men ju längre tid som gått desto mer inser jag att hon guppar, har en struttig typ av gång. Nu har hon stundvis börjat ta fyra till fem faktiska haltande steg med ena framtassen vid promenaderna. Är det hårt underlag = fler haltsteg. Annars busigt glad som vanligt. Haltar stundvis inomhus.
Vi åkte till en legitimerad sjukgymnast som trodde sträckt böjsena under en tass. Ordinerade vila. Men jag upplevde efter forskning om den diagnosen inte riktigt att det stämde.
Vi åkte till en specialist (som rekommenderats varmt av olika hundfolk) och han röntgade hennes framtassar, bog och höfter med planröntgen. Han sa att lederna inte såg det minsta påverkade ut, uteslöt osteochondros, artros och korta benhinnor. Trodde det kunde bero på en liten stukning. Alternativt benbit i tassen?
Hon väger lite för mycket (bara en smula, men nog mycket för att behöva gå ned), så är satt på bantning. Han ville att vi skulle avvakta tills hon nått idealvikt och tills dess gå, leka ute som vanligt, där hon får bestämma takten. Bara undvika start- och stopplekar, bollkastning etc.
Att bara vänta ut det medan man jobbar på viktminskning är inte min grej. Jag vill helst göra så mycket jag kan för att ta reda på om jag kan hjälpa henne under tiden. Speciellt svårt blir det när en specialist säger vila, och en annan säger business as usual med promenaderna.
Det vi klurar på:
- Hon har otroligt torra tassar (som vi smörjer frenetiskt). Kan hälta bero på att hon är öm i trampdynorna? Hennes hälta/gupp blir värre på hårda och blöta underlag.
- Hon har lite envis svamp på sina "pek-klor" (som vi behandlar). Precis under nagelfästet, på själva klon. Ibland uppstår litet sår pga detta. Kan detta göra att hon blir känslig och får ändrad gångstil?
Jag förstår givetvis att det är svårt att på internet gissa sig till ett fel, men kanske ni har någon erfarenhet eller tanke som vi inte klurat på innan. Allt är till stor hjälp.
Tack för att ni läste!
issie