Bli glad

Jag känner aldrig glädje. Jag vet inte ens om det någonsin är möjligt att känna glädje. Men eftersom jag inte kan lägga mig ner och dö, så försöker jag ha ett liv i alla fall. Jag försöker få fint hemma, diskar och städar. Jag försöker få ordning på mathållningen. Jag åker iväg och rider. Jag jobbar 2 timmar om dagen på vardagar. Jag fixar ute i trädgården då och då. O.s.v. Jag försöker i alla fall att agera "normalt". Men någon glädje, det kan jag aldrig känna. Det bästa på hela dagen är när man får somna på kvällen.

Jag vet inte ens vad som skulle kunna få mig glad. Jag kan inte komma på något. Inte ens hästen ger någon glädje. Jag börjar dessutom bli lite trött på honom. Han trasslar med gångarterna och hetsar. Bara att få till en vanlig jävla taktmässig skritt, tycks vara överkurs. Vi utvecklas inte utan står still. Jag har heller inte råd med några lektioner för tillfället. Ekonomiskt har jag det väldigt pressat just nu. Jag har fått ett flertal utgifter på större summor som måste ut, bl.a. reparation av bilen på över femtusenfemhundra. Totalt är det över tiotusen jag ska ut med utöver mina vanliga utlägg. (Jag vet inte än hur mycket över tiotusen det blir men en del i alla fall.) Men som det ser ut så får jag ställa in tandläkaren. Resten kommer jag inte undan. Dessutom har jag inte fått besked om mitt nya sjukintyg godkänns, så jag lär inte få några nya pengar den 25te. FK har begärt komplettering men vad som händer på den fronten vet jag inte.

Idag är det söndag och jag ska inte rida och jag ska inte jobba. Det som står i BuJon att jag ska göra idag är att diska, hämta in ved och måla galgar. Det sistnämnda är ett evighetsprojekt som jag håller på med. Det är ett gäng trägalgar som ska målas och dekoreras med decoupage, men jag tycks aldrig blir klar med det. Ute regnar det. Och jag har inte lust med nånting.

 

[Alexandra_W]

Jag förstår det är svårt riktigt känna glädje när saker trasslar och man vill det ska fungera. Och ekonomiska problem påverkar ju negativt oavsett. Men jag hoppas du idag kan komma på något litet som ger en positiv känsla eller upplevelse, om det så bara är att en blomma var fin eller har slagit en knopp eller vad som helst.

(mina petunior på balkongen verkar vara en synnerligen potent stam och vägrar acceptera att det är höst. De blommar och blommar och skjuter fortfarande nya blommor. Det glädjer mig. Inte så att alla andra problem försvinner men där och då den stunden)

 

[karamelldrottningen]

När det gäller evighetsprojekt lever jag efter:
Lite varje dag -> mycket i veckan!

 

[Magiana]

Jag förstår det är svårt riktigt känna glädje när saker trasslar och man vill det ska fungera. Och ekonomiska problem påverkar ju negativt oavsett. Men jag hoppas du idag kan komma på något litet som ger en positiv känsla eller upplevelse, om det så bara är att en blomma var fin eller har slagit en knopp eller vad som helst.

(mina petunior på balkongen verkar vara en synnerligen potent stam och vägrar acceptera att det är höst. De blommar och blommar och skjuter fortfarande nya blommor. Det glädjer mig. Inte så att alla andra problem försvinner men där och då den stunden)

Jag har inte känt glädje på åratal. Jag känner mig mest likgiltigt inför allting.

När det gäller evighetsprojekt lever jag efter:
Lite varje dag -> mycket i veckan!

Jag har försökt med det, men i slutändan känns det ändå meningslöst.

 

[Alexandra_W]

Jag har inte känt glädje på åratal. Jag känner mig mest likgiltigt inför allting.


Jag har försökt med det, men i slutändan känns det ändå meningslöst.

Om det inte ger glädje och känns meningslöst kan du inte strunta i det då? T ex galgarna - om det inte ger dig något att fixa med dem strunta i det och använd de som de är eller köp vanliga färdiglackade galgar?

 

[Magiana]

Om det inte ger glädje och känns meningslöst kan du inte strunta i det då? T ex galgarna - om det inte ger dig något att fixa med dem strunta i det och använd de som de är eller köp vanliga färdiglackade galgar?

Att göra saker är ett sätt att försöka upprätthålla ett normalt liv. Alternativet är att lägga sig ner och vänta på döden. Jag kan ibland önska att jag slapp leva för att komma ifrån känslan av likgiltighet och meningslöshet.

Galgarna var vanliga i trä, innan jag började måla dem. Det fattas ett lager färg. Färgen är matt och ganska sträv så att ha dem som de är vill jag inte riktigt. De är lite obehagliga att ta på. Ska jag köpa galgar så måste jag åka ända till Örebro. Jag tror inte det finns galgar här.

 

[mandalaki]

Att göra saker är ett sätt att försöka upprätthålla ett normalt liv.

Jag tror att det är helt rätt. Att ”tvinga” sig att göra saker, t ex sådant som brukade ge en glädje, tror jag är viktigt när man är deprimerad. Man blir ju knappast bättre av att sitta och stirra in i väggen, det måste vara bättre att göra NÅGOT.

 

[Magiana]

Jag tror att det är helt rätt. Att ”tvinga” sig att göra saker, t ex sådant som brukade ge en glädje, tror jag är viktigt när man är deprimerad. Man blir ju knappast bättre av att sitta och stirra in i väggen, det måste vara bättre att göra NÅGOT.

Jo, så är det ju. Jag försöker agera "normalt" och göra sånt jag skulle gjort som frisk. Men jag undrar ju när det ska vända. Att hela tiden känna sig ledsen och att allt är motigt, är ingen höjdare.

 

[Alexandra_W]

Att göra saker är ett sätt att försöka upprätthålla ett normalt liv. Alternativet är att lägga sig ner och vänta på döden. Jag kan ibland önska att jag slapp leva för att komma ifrån känslan av likgiltighet och meningslöshet.

Galgarna var vanliga i trä, innan jag började måla dem. Det fattas ett lager färg. Färgen är matt och ganska sträv så att ha dem som de är vill jag inte riktigt. De är lite obehagliga att ta på. Ska jag köpa galgar så måste jag åka ända till Örebro. Jag tror inte det finns galgar här.

Du kan beställa galgar online om nya galgar skulle lösa ditt problem och få din vardag att kännas enklare. Om det du då gjorde istället för galgarna skulle kännas likadant är det ju dock ingen vinst och då är ju galgarna ett bra alternativ att få struktur och mening i vardagen.

 

[Magiana]

Du kan beställa galgar online om nya galgar skulle lösa ditt problem och få din vardag att kännas enklare. Om det du då gjorde istället för galgarna skulle kännas likadant är det ju dock ingen vinst och då är ju galgarna ett bra alternativ att få struktur och mening i vardagen.

I stället för att göra klart galgarna så sitter jag framför datorn och glor, d.v.s. jag slösar bort tid på något meningslöst.

Dessutom har jag ju ont om pengar nu och är inte så sugen på att köpa nya galgar.

 

[mandalaki]

Jo, så är det ju. Jag försöker agera "normalt" och göra sånt jag skulle gjort som frisk. Men jag undrar ju när det ska vända. Att hela tiden känna sig ledsen och att allt är motigt, är ingen höjdare.

Det förstår jag. Hur har du det med vård, utredning m m nu? Det känns som att en läkare skulle behöva veta t ex att panikattacker har kommit till som symtom?

 

[Magiana]

Det förstår jag. Hur har du det med vård, utredning m m nu? Det känns som att en läkare skulle behöva veta t ex att panikattacker har kommit till som symtom?

Jag träffar psykolog en gång i veckan och arbetsterapeut varannan vecka.

Att jag har panikattacker vet vården om och jag har medicin för det.

NP-utredningen har inte kommit igång och ingen vet när den blir. Den skulle startat i september, men har ju inte gjort det.

 

[karamelldrottningen]

Jag har inte känt glädje på åratal. Jag känner mig mest likgiltigt inför allting.


Jag har försökt med det, men i slutändan känns det ändå meningslöst.

Du är en kämpe !

 

[Alexandra_W]

I stället för att göra klart galgarna så sitter jag framför datorn och glor, d.v.s. jag slösar bort tid på något meningslöst.

Dessutom har jag ju ont om pengar nu och är inte så sugen på att köpa nya galgar.

Då låter det som om galgarna är något positivt just nu. De bidrar till att du gör något på dagen som du upplever som produktivt och bättre än alternativet - även om det känns motigt och meningslöst.

Och att du kan se två alt, ställa dem mot varandra och se det ena som sämre än det andra är jättebra. Då får du ut aningens lite mening ur det ena. Dvs inte helt meningslöst - även om det inte är tillräckligt för att nå upp till känslan av meningsfullt.

 

[mandalaki]

Jag träffar psykolog en gång i veckan och arbetsterapeut varannan vecka.

Att jag har panikattacker vet vården om och jag har medicin för det.

NP-utredningen har inte kommit igång och ingen vet när den blir. Den skulle startat i september, men har ju inte gjort det.

Ok. Låter bra, då har du ju kontinuerlig behandling. Synd att inte utredningen kommit igång dock.

 

[bettysmatte]

Jag känner aldrig glädje. Jag vet inte ens om det någonsin är möjligt att känna glädje. Men eftersom jag inte kan lägga mig ner och dö, så försöker jag ha ett liv i alla fall. Jag försöker få fint hemma, diskar och städar. Jag försöker få ordning på mathållningen. Jag åker iväg och rider. Jag jobbar 2 timmar om dagen på vardagar. Jag fixar ute i trädgården då och då. O.s.v. Jag försöker i alla fall att agera "normalt". Men någon glädje, det kan jag aldrig känna. Det bästa på hela dagen är när man får somna på kvällen.

Jag vet inte ens vad som skulle kunna få mig glad. Jag kan inte komma på något. Inte ens hästen ger någon glädje. Jag börjar dessutom bli lite trött på honom. Han trasslar med gångarterna och hetsar. Bara att få till en vanlig jävla taktmässig skritt, tycks vara överkurs. Vi utvecklas inte utan står still. Jag har heller inte råd med några lektioner för tillfället. Ekonomiskt har jag det väldigt pressat just nu. Jag har fått ett flertal utgifter på större summor som måste ut, bl.a. reparation av bilen på över femtusenfemhundra. Totalt är det över tiotusen jag ska ut med utöver mina vanliga utlägg. (Jag vet inte än hur mycket över tiotusen det blir men en del i alla fall.) Men som det ser ut så får jag ställa in tandläkaren. Resten kommer jag inte undan. Dessutom har jag inte fått besked om mitt nya sjukintyg godkänns, så jag lär inte få några nya pengar den 25te. FK har begärt komplettering men vad som händer på den fronten vet jag inte.

Idag är det söndag och jag ska inte rida och jag ska inte jobba. Det som står i BuJon att jag ska göra idag är att diska, hämta in ved och måla galgar. Det sistnämnda är ett evighetsprojekt som jag håller på med. Det är ett gäng trägalgar som ska målas och dekoreras med decoupage, men jag tycks aldrig blir klar med det. Ute regnar det. Och jag har inte lust med nånting.

Hur mår hästen egentligen? Är han riktigt bra från sin skada? Att "hetsa" kan ju vara rätt vanligt vid smärta..... Det kan mycket väl vara därför som det inte blir några framsteg på det planet.

 

[Magiana]

Hur mår hästen egentligen? Är han riktigt bra från sin skada? Att "hetsa" kan ju vara rätt vanligt vid smärta..... Det kan mycket väl vara därför som det inte blir några framsteg på det planet.

Det går inte att se någon hälta. Jag upplever honom egentligen som vanligt men piggare (vilket jag tolkar som en effekt av att han stått och att det är höst). Det märks främst efter att han stått en dag. Men han har aldrig haft någon lugn taktmässig skritt, har alltid haft bråttom i traven och har alltid trasslat med gångarterna.

Jag önskar mig en häst som har tre normala gångarter. Det är där gångartstrasslet som han håller på med, stör mig.