K
kingb
Jag håller på att bli galen, jag kan inte bestämma mig för om jag ska släppa ut ögonstenen på det stora betet (17 hektar, 22 ystra springare) eller inte.
Normalt är jag en person som avskyr när folk inte släpper ut sina hästar bara pga skaderisken (förutsatt att djuren är friska och pigga, förstås), jag anser att de har rätt att vara hästar ordentligt åtminstone en del av året. Därför släpptes min bråkstake ut tillsammans med de andra för två veckor sedan, med resultatet att hon redan nästa morgon fick ställas i sjukhage pga ett flertal gräsliga sår och svullnader (med medföljande ordentligt hälta) och farbror veterinären var tvungen att komma. Nu har vi sprutat penicillin och antiinflammatoriskt och hon verkar OK igen, ska ta det lugnt ett par dagar till bara.
Till saken hör att hon skadade sig i slutet av förra hösten och ådrog sig knäledsinflammationer bf med lång konvalescens och vi har precis kommit igång på riktigt igen med träningar osv (började sättas igång i februari). Det var ganska känslomässigt påfrestande för mig som nu har fått vänja mig vid tanken att min unga, friska springare tyvärr har hovbroskförbening och ingen vet hur länge hon kommer att vara ridbar och därför känner jag att det vore otroligt jobbigt om hon skadade sig IGEN bara för att jag släpper ut henne på betet.
Alternativet är att gå på "minibete" med en eller två andra hästar hemma vid stallet (ute dygnet runt i en förvisso stor hage, men som inte alls är lika fantastisk som det riktiga betet).
Vad skulle ni ha gjort? Jag vill ju att hon ska få en toppensommar...
Normalt är jag en person som avskyr när folk inte släpper ut sina hästar bara pga skaderisken (förutsatt att djuren är friska och pigga, förstås), jag anser att de har rätt att vara hästar ordentligt åtminstone en del av året. Därför släpptes min bråkstake ut tillsammans med de andra för två veckor sedan, med resultatet att hon redan nästa morgon fick ställas i sjukhage pga ett flertal gräsliga sår och svullnader (med medföljande ordentligt hälta) och farbror veterinären var tvungen att komma. Nu har vi sprutat penicillin och antiinflammatoriskt och hon verkar OK igen, ska ta det lugnt ett par dagar till bara.
Till saken hör att hon skadade sig i slutet av förra hösten och ådrog sig knäledsinflammationer bf med lång konvalescens och vi har precis kommit igång på riktigt igen med träningar osv (började sättas igång i februari). Det var ganska känslomässigt påfrestande för mig som nu har fått vänja mig vid tanken att min unga, friska springare tyvärr har hovbroskförbening och ingen vet hur länge hon kommer att vara ridbar och därför känner jag att det vore otroligt jobbigt om hon skadade sig IGEN bara för att jag släpper ut henne på betet.
Alternativet är att gå på "minibete" med en eller två andra hästar hemma vid stallet (ute dygnet runt i en förvisso stor hage, men som inte alls är lika fantastisk som det riktiga betet).
Vad skulle ni ha gjort? Jag vill ju att hon ska få en toppensommar...
Och om du ändå har tillgång till någon form av bete till hästen men utan den stora skaderisken så kör på det! Till just den här hästen
